G8 – Grupp av åtta: medlemsländer, historia och övergången till G7
Lär dig om G8:s medlemsländer, dess politiska historia och varför och hur övergången till G7 skedde — en tydlig genomgång av maktskiftet.
Vad var G8?
G8-gruppen var ett informellt forum för världens ledande industrialiserade demokratier, där regeringschefer och finansministrar från medlemsländerna träffades för att diskutera globala frågor som ekonomi, handel, säkerhet, klimat och internationellt samarbete. Gruppen saknade permanent sekretariat och bindande beslut — slutsatserna formulerades i gemensamma deklarationer och kommuniquéer som speglade konsensus mellan medlemmarna.
Medlemsländer
G8 bestod av följande länder och aktörer: Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Japan, Ryssland (som inte längre är medlem), Storbritannien och USA. Europeiska kommissionen deltog också i arbetet och representerade Europeiska unionens intressen i många frågor.
Historia och utveckling
G8 har sina rötter i 1970‑talets ekonomiska kriser. Det första mötet hölls som G6 1975 och samlade de sex största industriländerna i väst. Kanada anslöt sig 1976 och gruppen blev G7. Efter Sovjetunionens fall och Rysslands integrationsförsök i den internationella gemenskapen började Ryssland delta i vissa möten under 1990‑talet och blev formellt en del av gruppen under 1990‑talets senare del (ofta angivet som 1997), varefter förkortningen G8 användes.
Ordförandeskap och toppmöten
Varje år övergår ordförandeskapet mellan medlemsländerna enligt en förutbestämd rotationsordning. Landet med ordförandeskapet bestämmer årets agenda, koordinerar de arbetsgrupper som träffas under året och är värd för det årliga toppmötet (summit) där stats‑ eller regeringscheferna samlas. Mellan toppmötena arbetar både ministrar och utsedda tjänstemän i flera arbetsgrupper med fortlöpande frågor.
Övergången tillbaka till G7 (2014)
Organisationens officiella toppmöte 2014 var planerat att hållas i Moskva. Efter Rysslands annektering av Krim och den militära eskaleringen i Ukraina beslöt de övriga medlemmarna att inte genomföra mötet i Moskva. Den 24 mars 2014 röstade de övriga medlemsländerna för att tillfälligt utesluta Ryssland från de gemensamma mötena, och årets toppmöte hölls i stället i Bryssel. Från dess och framåt har gruppen fungerat som G7 (sju ledare plus EU‑representation).
Vad har förändrats sedan dess?
Beslutet 2014 markerade en tydlig politisk brytning. Sedan dess har G7 fortsatt att fungera som ett forum för de övriga industriländerna och EU i frågor som rör global ekonomi, säkerhet, sanktioner och demokratiska värden. Samtidigt har G20 — som inkluderar stora framväxande ekonomier — fått en större roll i globala ekonomiska frågor, inte minst efter finanskrisen 2008.
Roll, betydelse och kritik
- Roll: G8/G7 har fungerat som en snabbkanal för koordinering mellan större demokratier, ett forum för krishantering och för att initiera internationella samarbeten inom utveckling, hälsa och klimat.
- Betydelse: Trots att besluten inte är bindande har mötena historiskt påverkat global politik genom gemensamma deklarationer, sanktioner och finansieringsåtaganden.
- Kritik: Gruppen har kritiserats för att vara odemokratisk och icke‑repräsentativ eftersom stora framväxande ekonomier (t.ex. Kina, Indien, Brasilien) inte var medlemmar. Protester och krav på större inkludering har ofta följt toppmötena. G20 har till viss del svarat mot kritiken genom att inkludera fler ekonomiska aktörer.
Sammanfattning
G8 var länge ett inflytelserikt forum för världens ledande industriländer. Efter Rysslands agerande i Ukraina 2014 avbröts Rysslands deltagande och gruppen fortsatte som G7. Forumets styrka ligger i snabb politisk samordning och möjlighet att formulera gemensamma ståndpunkter, samtidigt som dess legitimitet och representativitet har ifrågasatts, vilket givit utrymme för bredare forum som G20.
Översikt
G8 anses inte vara en internationell organisation eftersom den inte har någon administrativ struktur. Detta innebär att det förutom ordföranden inte finns några officiella titlar för medlemmarna, utan alla betraktas som likvärdiga. Deras möten är inte formella. Målet är att prata om globala ämnen och problem på ett avslappnat sätt.
Det finns många globala problem och frågor som kan diskuteras vid möten. Några vanliga diskussionsämnen är hälsa, brottsbekämpning, arbete, ekonomisk och social utveckling, energi, miljö, utrikesfrågor, rättvisa, terrorism och handel.
Årligt toppmöte
Regeringscheferna och andra inbjudna gäster deltar i det årliga mötet med G8-ledarna. Det hålls vanligtvis under tre dagar i mitten av året. Varje år betraktas ett av G8-länderna som G8-ordförande. Landet med G8-ordförandeskap är ansvarigt för att organisera och stå värd för ett toppmöte under det året. Det första toppmötet hölls i november 1975 i Frankrike.
| Datum | Värdland | Värdledare | Plats som innehas | Webbplats | Anteckningar | |
| 1:a | 15-17 november 1975 | Valéry Giscard d'Estaing | Rambouillet (slottet Rambouillet) | G6-toppmötet | ||
| 2:a | 27-28 juni 1976 |
| Dorado, Puerto Rico | Kanada ansluter sig till gruppen och bildar G7. | ||
| 3:e | 7-8 maj 1977 | James Callaghan | Europeiska kommissionens ordförande inbjuds att delta i de årliga G7-toppmötena | |||
| 4:e | 16-17 juli 1978 |
| ||||
| 28-29 juni 1979 | Masayoshi Ōhira | |||||
| 6:e | 22-23 juni 1980 | Francesco Cossiga | ||||
| 7:e | 20-21 juli 1981 | Pierre E. Trudeau | Montebello, Quebec | |||
| 8:e | 4-6 juni 1982 | Versailles | ||||
| 9:e | 28-30 maj 1983 |
| Williamsburg, Virginia | |||
| 10:e | 7-9 juni 1984 | |||||
| 11:e | 2-4 maj 1985 |
| Helmut Kohl | |||
| 12:e | 4-6 maj 1986 | Yasuhiro Nakasone | ||||
| 13:e | 8-10 juni 1987 | Amintore Fanfani | ||||
| 14:e | 19-21 juni 1988 | Brian Mulroney | ||||
| 15:e | 14-16 juli 1989 | |||||
| 16:e | 9-11 juli 1990 |
| Houston, Texas | |||
| 17:e | 15-17 juli 1991 | John Major | ||||
| 18:e | 6-8 juli 1992 | Helmut Kohl | München, Bayern | |||
| 19:e | 7-9 juli 1993 | Kiichi Miyazawa | ||||
| 20:e | 8-10 juli 1994 | Silvio Berlusconi | ||||
| 21:a | 15-17 juni 1995 | Halifax, Nova Scotia | ||||
| 22:a | 27-29 juni 1996 | Lyon | Bland de internationella organisationer som bjuds in finns följande: FN, Världsbanken, Internationella valutafonden och Världshandelsorganisationen. | |||
| 23:e | 20-22 juni 1997 |
| Ryssland ansluter sig till gruppen och bildar G8 | |||
| 24:e | 15-17 maj 1998 | Tony Blair | Birmingham, England | |||
| 25:e | 18-20 juni 1999 | Gerhard Schröder | ||||
| 26:e | 21-23 juli 2000 | Yoshiro Mori | Nago, Okinawa | |||
| 27:e | 20-22 juli 2001 | Silvio Berlusconi | Genua | |||
| 28:e | 26-27 juni 2002 | Kananaskis, Alberta | ||||
| 29:e | 2-3 juni 2003 | Évian-les-Bains | ||||
| 30:e | 8-10 juni 2004 |
| Sea Island, Georgia | |||
| Den 31:a | 6-8 juli 2005 | Tony Blair | Gleneagles, Skottland | |||
| 32:a | 15-17 juli 2006 | Strelna, S:t Petersburg | ||||
| 33:e | 6-8 juni 2007 | Heiligendamm, Mecklenburg-Vorpommern | ||||
| 7-9 juli 2008 | Yasuo Fukuda | Toyako (Toyasjön), Hokkaido | ||||
| 35:e | 8-10 juli 2009 | Silvio Berlusconi | L'Aquila, Abruzzo | |||
| 36:e | 25-26 juni 2010 | Huntsville, Ontario | ||||
| 37:e | 26-27 maj 2011 | Deauville, Basse-Normandie | ||||
| 38:e | 18-19 maj 2012 |
| ||||
| 39:e | 17-18 juni 2013 | Enniskillen, Nordirland | ||||
| 40:e (avstängd) | 2014 | Avslås; Ryssland avbryts, vilket återställer organisationen till G7. | ||||
| 41:a | 4-5 juni 2015 | Angela Merkel | Schloss Elmau, Garmisch, Bayern | |||
| 42:a | 26-27 maj 2016 |
| Shinzō Abe | Shima, prefekturen Mie | ||
| 43:e | 26-27 maj 2017 | Paolo Gentiloni | Taormina, Sicilien | |||
| 44:e | 8-9 juni 2018 | Charlevoix, Quebec |
Ekonomisk makt
De åtta länder som ingår i G8 representerar ungefär 14 % av världens befolkning men producerar över 65 % av världens ekonomiska produktion mätt i bruttonationalprodukt (BNP).
| 2004 | Befolkning | BNP | ||
|
| Miljoner människor | % | Miljarder dollar | % |
| Världen | 6345.1 | 100.0 | 39833.6 | 100.0 |
|
| 350.5 | 4.6 | 12179.9 | 30.7 |
|
| 127.8 | 2.0 | 4749.9 | 11.9 |
| 82.6 | 1.3 | 2749.0 | 6.3 | |
| 59.4 | 0.9 | 2136.4 | 5.2 | |
| 60.0 | 0.9 | 1858.7 | 4.7 | |
| 57.6 | 0.9 | 1503.6 | 3.8 | |
| 31.9 | 0.5 | 905.6 | 2.3 | |
| 142.8 | 2.3 | 487.3 | 1.2 | |
| G8 | 855.6 | 13.5 | 26270.4 | 66.1 |
Källa: World Development Report 2006, Världsbanken
Annan sida
- Världsekonomiskt forum
Frågor och svar
F: Vilka länder ingår i gruppen av åtta (G8)?
S: Åttagruppen (G8) består av Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Kanada, Frankrike, Italien, Japan, Ryssland (avstängd), Storbritannien och USA. Europeiska kommissionen är också representerad i kommittén.
F: Hur ofta har G8 möten?
S: G8 har konferenser eller möten under hela året och ett toppmöte en gång om året.
F: Vem deltar i toppmötet?
S: Regeringscheferna från varje G8-land deltar i toppmötet.
F: Vem fastställer dagordningen för varje år?
S: Det land som innehar ordförandeskapet för det året fastställer dagordningen för det året och är värd för toppmötet.
F: När bildades G6 för första gången?
S: Det första G6-mötet ägde rum 1975.
F: När anslöt sig Kanada till G7?
Svar: Kanada anslöt sig till G7 år 1976.
Fråga: När anslöt sig Ryssland till G8?
Svar: Ryssland anslöt sig till G8 1997.
Sök