Definition

I musik är en pentatonisk skala en skala med fem toner i varje oktav. Namnet kommer från grekiskans "penta" som betyder fem. Pentatoniska skalor förekommer i folkmusik från hela världen och används också ofta i konstmusik, pop, rock, blues och jazz.

Typer av pentatoniska skalor

Det finns flera varianter, men de två viktigaste i västerländsk musik är:

  • Dur-pentatonisk (major pentatonic) — består av tonstegen 1, 2, 3, 5, 6 i en durskala. Exempel: C D E G A.
  • Moln-pentatonisk (minor pentatonic) — består av tonstegen 1, b3, 4, 5, b7 i en mollskala. Exempel: A C D E G (A-moll pentatonisk).

Dessa två är nära besläktade: C-dur pentatonisk och A-moll pentatonisk använder samma noter (C D E G A = A C D E G).

Musikaliska egenskaper och formel

Den vanligaste pentatoniska skalan i västerländsk tradition är anhemitonisk — den innehåller inga halvtonssteg inom oktaven, vilket gör att den låter "mild" och sällan dissonant när toner spelas tillsammans. Ett sätt att beskriva intervallmönstret i semitoner är:

  • Dur-pentatonisk: 2–2–3–2–3 (tillbaka till grundtonen).
  • Moll-pentatonisk: 3–2–2–3–2 (samma mönster i annan ordning).

Blues-skalan byggs ofta på moln-pentatoniken genom att lägga till en "blue note" (förminskad kvint eller förstorad kvart), vilket ger skalan ett karaktäristiskt bluesigt uttryck.

Exempel

Den pentatoniska skala som börjar på C och ofta anges i pedagogiska exempel är: C, D, E, G, A. Denna består av första, andra, tredje, femte och sjätte tonen i en durskala. Ett enkelt sätt att hitta en pentatonisk skala på pianot är att spela alla svarta toner på ett tangentbord — de fem svarta tonerna bildar en pentatonisk skala (Gb/ F# pentatonisk beroende på benämning).

Användning i musik och kultur

Pentatoniska skalor används i både enkla barnmelodier och i avancerad konstmusik. Eftersom de saknar halvtoner klingar tonerna sällan disharmoniskt tillsammans, vilket gör dem lämpliga för melodisk improvisation och för att lära nybörjare att improvisera.

Många folksånger är pentatoniska eller nästan pentatoniska. Välkända exempel som ofta nämns är "Land of the Silver Birch" och "Auld Lang Syne". Klassiska kompositörer som Claude Debussy använde pentatoniska skalor för att skapa öppna, exotiska klanger — hans pianostycke La fille aux cheveux de lin har en melodi som till stor del är pentatonisk. Maurice Ravel använde också pentatoniken för att framkalla intryck av "kinesisk" eller exotisk musik, till exempel i sviten Ma Mère l'Oye.

Utanför väst finns många viktiga traditioner med pentatonik: i indonesisk gamelanmusik används skalor som kallas slendro och pelog — slendro är ett femtonigt system med ungefär jämt fördelade intervall, medan pelog är ett sjustegs-system där ofta femtons urval används i praktiken; tuningen och intonationen varierar regionalt och skiljer sig från västerländsk temperering.

Hur man använder pentatoniken på instrument

  • På gitarr är moln-pentatoniska skalor centrala för solospel; de finns i välkända "boxar" eller positioner längs greppbrädan som lätt transponeras till andra tonarter.
  • På piano är det enkelt att improvisera med pentatoniska skalor eftersom de saknar tonsteg som ofta krockar; att spela alla svarta tangenter ger omedelbart en pentatonisk klang.
  • I pedagogik används pentatoniken tidigt för att låta barn skapa melodier — det fungerar bra att sjunga enkla fraser utan att få skarpa dissonanser.

Relaterade begrepp

  • Hemitonisk vs anhemitonisk: Pentatoniska skalor som innehåller halvtoner kallas hemitoniska; de utan halvtoner kallas anhemitoniska.
  • Skapande av ackord: Eftersom pentatoniken saknar vissa skalsteg kan ackord och harmonisering bli enklare eller ge öppnare klanger; många populära riff och melodier baseras på pentatoniska mönster.

Praktiskt exempel att sjunga

Vill du prova att sjunga en pentatonisk fras? En enkel moln-pentatonisk rad i A-moll är: A — C — D — E — G — (A). Du kan sjunga "lah, doh, ray, meh, soh, lah" eller använda vokaler eller nonsensstavelser för att hitta melodier lätt.

Svåra ord

Oktav - En oktav är avståndet mellan två musikaliska toner som bär samma namn (t.ex. C och högre C). Den högre tonen har dubbla frekvensen jämfört med den lägre.

Folkmusik - Folkmusik omfattar både traditionell musik från olika kulturer och den musikgenre som växte fram ur dessa traditioner under 1900-talet. Termen har använts sedan 1800-talet och innefattar många lokala stilar; vissa kallar liknande musik även för världsmusik.

Halvton - En halvton (även kallad halvsteg) är det minsta intervall som vanligen används i västerländsk tonalkonst. I en tolvtonsskala är ett halvtonssteg intervallet mellan två intilliggande toner (t.ex. C till C♯) och motsvarar ungefär 100 cent, en tolftedel av en oktav.

Durskala - Durskalan eller den joniska skalan är en av de vanligaste diatoniska skalorna i västerländsk musik. Den består av sju olika toner per oktav; åttonde tonen är en upprepad grundton i högre oktav (latinets "octavus" = åttonde).