Plastid
En plastid är en självreproducerande organell i växter och alger. En plastom är en plastids DNA-genom.p341 De är som små maskiner inuti cellerna: var och en tillverkar eller lagrar viktiga kemikalier som används av växten.
Exempel på plastider är:
typer av plastider
Kloroplaster synliga i cellerna hos Plagiomnium affine
Plastider i alger
Plastiderna i alger och hornvårtor kan skilja sig från växtplastiderna. I alger används termen "leucoplast" för alla opigmenterade plastider och deras funktion skiljer sig från växternas leucoplaster.
Glaukocystofytiska alger innehåller muroplaster, som liknar kloroplaster, men som har en cellvägg som liknar den hos prokaryoter. Rhodofytiska alger innehåller rhodoplaster, som är röda kloroplaster som gör det möjligt för algerna att göra fotosyntes på upp till 268 meters djup.
Genetik och evolution
Plastider är en av många olika typer av organeller i cellen. Enligt endosymbiontteorin har plastiderna sitt ursprung i cyanobakterier. Detta föreslogs först av Mereschkowsky 1905. Schimper hade 1883 sagt att kloroplasterna liknade cyanobakterier i hög grad.
Nästan alla kloroplaster tros härstamma direkt eller indirekt från en enda endosymbiotisk händelse. Mitokondrier härrör också från symbios, men kloroplaster finns endast hos växter och protister. Kloroplasten är omgiven av ett kompositmembran i dubbla lager med ett mellanrum mellan membranen, och den har retikuleringar eller många veckningar som fyller de inre utrymmena. Kloroplasten har sitt eget DNA, som kodar för redoxproteiner som är involverade i elektrontransporten i fotosyntesen.
