Protister
Protister är encelliga eukaryoter (organismer med en kärna). Termen Protista användes för första gången av Ernst Haeckel 1866. Protisterna är inte en naturlig grupp, eller klunga, eftersom de inte har något gemensamt ursprung. I likhet med alger eller ryggradslösa djur grupperas de ofta för att underlätta.
Termen "protist" innefattar mikroorganismer från flera avlägset besläktade stamceller. Vissa är autotrofa (vilket innebär att de tillverkar sin egen föda genom fotosyntes) och andra är heterotrofa (vilket innebär att de äter organiskt material).
De flesta protister är mycket små. De består av högst en eller några få celler - de är mikroskopiska och vanligtvis osynliga för blotta ögat. Vissa alger är protister, om de är encelliga. Många protister ingår i planktonet och är mycket viktiga för ekosystemet. De celler som finns i protister kan vara extremt komplexa och är ofta föga kända. Det är nu möjligt att göra DNA-sekvensering, och ett antal protister har analyserats. Resultaten visar att Protista inte är en monofyletisk grupp. Den är parafyletisk och inte en enda klad. Taxonomin för Protista är därför ganska förvirrad.
Vissa protister orsakar sjukdomar. Plasmodium falciparum orsakar malaria och sömnsjuka orsakas också av en protist.
Ett exempel på en encellig organism i protistriket är paramecium eller "toffeldjuret". Paramecium rör sig med hjälp av sina små hårliknande fibrer som kallas cilier, och äter med hjälp av cilierna som sveper in maten i dess matvakuol. Andra protister kan vara amöbor, som rör sig genom att sträcka ut pseudopoder och strömma in i dem, eller genom att strömma runt matpartiklar och uppsluka dem.
Olika typer av protister: . Medurs från vänster uppifrån: rödalger, brunalger, ciliater, guldalger, foraminifera ; parasitära flagellater; patogena amöbor; amöbor; amöbor som är slemmiga mögel.
Ursprung och taxonomi
Protisterna är inte en monofyletisk klad. Begreppet är en praktisk beteckning för ett 20-tal olika typer av encelliga eukaryoter. De skiljer sig åt genom sina cellorganeller, specialiserade enheter som utför väldefinierade funktioner, som mitokondrier och plastider. Detta visar att de har gjort övergången från prokaryoter på olika sätt. Det är numera ganska klart att alla eller de flesta av dessa organeller har sitt ursprung i en gång oberoende prokaryoter (bakterier eller arkéer) och att eukaryotcellen är ett "samhälle av mikroorganismer" som arbetar tillsammans i "ett konvenansäktenskap". Protista är visserligen en samling olikartade encelliga former, men även om en mer sofistikerad taxonomi är under förändring är Protista fortfarande en användbar term.
Frågor och svar
F: Vad är en protist?
S: En protist är en encellig eukaryot, dvs. en organism med en kärna. De är inte en naturlig grupp och grupperas ofta för enkelhetens skull. De flesta protister är mycket små och mikroskopiska, vanligtvis osynliga för blotta ögat.
F: Hur tillverkar protister sin egen mat?
S: Vissa protister är autotrofa, vilket innebär att de tillverkar sin egen mat genom fotosyntes. Andra är heterotrofa, vilket innebär att de äter organiskt material.
F: Är alla alger protister?
S: Ja, om de är encelliga kan de anses tillhöra protisternas rike.
F: Vilken roll spelar protister i ekosystemet?
S: Många protister är en del av planktonet och spelar därför en viktig roll i ekosystemet.
F: Vilka metoder har använts för att analysera protister?
S: Det är nu möjligt att använda DNA-sekvensering för att analysera olika typer av protister. Detta har visat att Protista inte är en monofyletisk grupp utan snarare parafyletisk och inte en enda klad.
F: Kan vissa protister orsaka sjukdomar?
Svar: Ja, Plasmodium falciparum orsakar malaria och sömnsjuka kan också orsakas av vissa typer av protistorganismer.
F: Vad är ett exempel på en encellig organism i Protista-riket?
S: Ett exempel på en sådan organism är Paramecium eller "toffeldjur". Paramecium rör sig med hjälp av sina små hårliknande fibrer som kallas cilier och äter med hjälp av dessa cilier för att svepa in maten i sin matvakuol.
