Plessy mot Ferguson

Bakgrund

Staten Louisiana antog en lag som innebar att vita och svarta måste åka i olika tågvagnar, men att tågvagnarna måste vara "likvärdiga". Homer Plessy, som var en åttondels svart (vilket innebär att en av hans åtta far- och morföräldrar var svart), arresterades för att ha åkt i en vagn som endast var avsedd för vita. Han ifrågasatte lagen i Louisiana och hävdade att den stred mot Förenta staternas konstitution. Plessy hävdade att den delstatslag som krävde att East Louisiana Railroad skulle segregera tågen hade förnekat honom hans rättigheter enligt det trettonde och fjortonde tillägget till Förenta staternas författning.

Beslutet

Högsta domstolen beslutade i ett beslut med 7-1 att lagen i Louisiana var giltig. De menade att kravet på att vita och svarta skulle åka i separata tåg inte skadade de svarta på något sätt. Domaren John Marshall Harlan var den enda domaren som ansåg att lagen stred mot konstitutionen. Han ansåg att segregationen fick svarta amerikaner att känna sig underlägsna. Han sade att konstitutionen är "färgblind" och att lagen inte får behandla någon grupp bättre än någon annan grupp.

Brown och Plessy

1954 gjorde USA:s högsta domstol det olagligt att segregera skolor efter ras. Överdomaren Earl Warren fastslog till och med att "separata anläggningar är alltid ojämlika".

Brown gjorde det dock inte olagligt att segregera på andra platser än skolor. Segregation på andra platser var fortfarande lagligt. Detta innebär att Brown upphävde en del av Plessy v. Ferguson genom att göra skolsegregation olaglig, men den upphävde inte hela lagen.

Relaterade sidor

• Rassegregation
• Rasseggregationens historia i Förenta staterna
• Jim Crow-lagar