Protacanthopterygii är en överordning av teleostfiskar. Dessa fiskar lever främst i tempererade vatten, främst på norra halvklotet, och förekommer både i söt- och saltvatten. Flera arter har en komplex livscykel med anadroma vandringar mellan hav och sötvatten.

De mest kända exemplen på denna grupp är lax, öring och gädda.

Kännetecken

Medlemmarna i Protacanthopterygii varierar i form och storlek, men ofta ses följande drag:

  • långsträckt kropp och välutvecklade käkar med tänder hos många arter,
  • hos flera grupper förekommer en fetfena (adipösfena) bakom ryggfenan,
  • fenor med mjuka strålar och ett relativt "grundläggande" skelett jämfört med mer specialiserade teleoster.

Habitat och utbredning

Protacanthopterygii finns framförallt i tempererade områden på norra halvklotet. Många arter lever i sjöar och älvar, andra i kustnära marina miljöer. Några grupper, framför allt vissa laxar och öringar, är anadroma: de föds i sötvatten, växer upp i havet och återvänder till rinnande vatten för att leka.

Ekologi och beteende

Fiskarna i denna överordning har skilda ekologiska nischer: vissa är rovfiskar (t.ex. gädda), andra lever som planktonätare eller bottenlevande födosökare. Många salmonider (lax- och öringarter) spelar en central roll i näringsväven i både söt- och kustvattenmiljöer och utgör viktiga bytes- och rovdjurssamband.

Betydelse för människan

Arter inom Protacanthopterygii har stor ekonomisk och kulturell betydelse. Lax och öring är viktiga för kommersiellt fiske, sportfiske och akvakultur. Samtidigt hotas många bestånd av överfiske, habitatförändringar, vandringshinder (t.ex. dammar), vattenföroreningar och klimatförändringar, vilket gör bevarandeinsatser viktiga.

De viktigaste grupperna är:

  • Lax och öring (familjen Salmonidae) – inkluderar arter med anadroma livscykler och flera populära mat- och sportfiskar.
  • Gädda (familjen Esocidae) – typisk sötvattensrovfisk i många tempererade sjöar och vattendrag.
  • Sikar och smelts (till exempel Osmeridae) – mindre fiskar som ofta lever i kustnära zoner eller i kyliga inlandsvatten.
  • Flera mindre grupper och släkten som tillsammans visar den taxonomiska mångfalden inom överordningen.