En regim är ledaren och andra personer som leder regeringen i en suverän stat. Begreppet fokuserar på de faktiska makthavarna och deras institutioner snarare än på staten i sig.
Hur regimer uppstår och förlorar makt
Regimer kan ta makten på många olika sätt. De kan erhålla makt genom politiska processer, erövringar eller interna omvälvningar. Lokala samhällsförhållanden, inklusive valsystem och institutionernas styrka, påverkar både tillträde och avsättning.
Historiskt var det vanligast att en regim förlorade makten genom en kupp, en invasion eller en revolution fram till början av 1900-talet. Under 1900‑ och 2000‑talen har fredliga övergångar blivit vanligare.
Idag sker många regimskiften genom val. Mer än hälften av jordens befolkning lever i länder där val är den vanliga metoden för maktskifte, ofta inom ramen för representativ demokrati. I sådana system kallas regeringsperioder ofta för administrationer, för att skilja dem från en personcentrerad diktatur. Den verkställande makten kan dela makt med en lagstiftande gren, och den rättsliga grenen är i förhållandevis självständig roll. Domstolarna räknas vanligtvis inte som en del av regimens ledning.
Gemensamma kännetecken hos regimer
- Regimen behöver stöd från aktörer utanför den formella regeringen. Detta stöd kommer ofta från militären eller ett större politiskt parti.
- Styrkor som polis och militär är viktiga för regimens förmåga att upprätthålla ordning; de kan användas för att slå ned opposition eller försvara regimen.
- Ekonomiska styrinstrument som handel och skatter förvaltas av regimen, som även kan begränsa eller konfiskera pengar för att upprätthålla kontroll.
- Regimen företräder landet i utrikesärenden och formulerar officiell utrikespolitik.
Internationella relationer och avtal
När regimer deltar i förhandlingar i multilaterala institutioner, till exempel i FN eller i Världshandelsorganisationen, är det i praktiken mindre viktigt hur varje regim kom till makten än om den kan genomföra och få sitt samhälle att följa internationella avtal.
Försök att förändra en regim i ett annat land
När en aktör vill förändra en regim i ett annat land finns få fredliga verktyg att använda utanför diplomati och stöd för inhemska politiska processer. Vanliga metoder är i praktiken våld eller inblandning i val. Sådan inblandning förekommer ofta när en regim betraktas som ett hot av en annan stat eller grupp.