Republik: definition, historia, typer och statschefens roll

En republik är en regeringsform utan kung som inte har någon monarki eller ärftlig aristokrati. Begreppet har mycket gamla rötter: i Rom 509 f.Kr. störtade man den kungliga makten och upprättade vad som kallas den romerska republiken. När romarna hade avskaffat kungadömet organiserade de ett styrelseskick där medborgarna valde representanter som skulle fatta beslut och styra i folkets namn.

Den nationella suveräniteten ligger i regel i folkets eller nationens vilja och i de institutioner som utövar makt enligt lag, snarare än i en individ som är monark. Ordet republik kommer från det latinska uttrycket res publica, som betyder "offentlig sak" eller "allmän sak". Exempel på moderna republiker är Förenta staterna och Indien. Samtidigt kallar sig även stater som Nordkorea och Kuba formellt för republiker, trots att deras politiska system i praktiken är auktoritära. Storbritannien och Kanada är däremot inte republiker eftersom de har en monark (drottning Elizabeth II i båda fallen i äldre beskrivningar).

Länder som har en kung eller annan monark men samtidigt fria val och begränsningar av monarkens makt kallas konstitutionella monarkier. De liknar republiker i praktiken eftersom konstitutionella regler och folkvalda institutioner utövar den faktiska makten. Exempel på sådana system finns i Storbritannien och flera av samväldesriket, liksom i Nederländerna, Thailand och flera länder i Skandinavien. Det som skiljer en republik är att statschefen normalt inte är en ärftlig monark: lagar stiftas och verkställs utan kunglig auktoritet som formell källa till legitimitet.

Statsöverhuvudets roll i en republik

Statsöverhuvudet i en republik är i allmänhet en person som har valts av medborgarna, antingen genom direktval eller av en grupp av valda representanter (till exempel parlamentet eller en elektorsförsamling). I de flesta republiker kallas statschefen för president. Presidentens faktiska befogenheter varierar kraftigt:

I rena presidentstyren (t.ex. som ofta nämns om Förenta staterna) är presidenten både statschef och regeringschef och har betydande verkställande makt.
I parlamentariska republiker är presidenten ofta ett ceremoniellt statschef medan regeringsmakten ligger hos en premiärminister som stöds av parlamentet (exempel: Indien har en ceremoniell president och en verkställande premiärminister/regering som är beroende av parlamentet).
I semipresidentiella system delar presidenten och premiärministern den verkställande makten, vilket kan leda till både samarbete och maktkonflikter.
I vissa länder är presidentens roll mer symbolisk men ändå viktig i rättsliga eller representativa funktioner; i andra har presidenten omfattande befogenheter, inklusive att utfärda dekret, leda utrikespolitiken och vara överbefälhavare.

Det är också vanligt att republiker har konstitutionella mekanismer för ansvarstagande, såsom riksrätt (impeachment), periodiska val och begränsningar i mandatperioder för att hindra maktkoncentration.

Typer av republiker och politiska system

Republiker kan klassificeras efter både hur makten fördelas och enligt andra kriterier:

Styrform: parlamentarisk, presidentiell eller semipresidentiell.
Statsuppbyggnad: enhetsstat (centraliserad) eller federationen där makt delas mellan centralstat och delstater (t.ex. Förenta staterna).
Partisystem och friheter: liberala demokratier med flerpartisystem och fria val, eller auktoritära/styrda system som fortfarande kallar sig republiker (t.ex. Nordkorea, Kuba).
Ideologisk beteckning: "folkrepublik" används ibland i länder med socialistisk/kommunistisk ideologi.

Historisk utveckling

Tankarna och institutionerna som ligger till grund för republikanism har funnits i många kulturer:

Licchavi-förbundet i det som idag är delar av Indien har beskrivits som en tidig form av republik under 600- och 500-talen f.Kr.
De grekiska stadsstaterna i östra Medelhavet gav modeller för folkstyre och medborgarinflytande, där folket ofta deltog i val eller församlingar (grekiska stadsstater).
Den romerska republiken är en nyckelperiod som influerat senare föreställningar om representativt styre och rättsordning.
Under medeltiden och renässansen uppstod olika former av republikanska städer och handelsstater i Europa (till exempel den nederländska republiken och flera italienska stadsstater) där folkvalda råd eller oligarkier styrde.
Den moderna spridningen av republikanska idéer accelererade under upplysningstiden och genom revolutionsrörelser på 1700- och 1800-talen – särskilt amerikanska och franska revolutionerna – och vidare genom nationalstaters framväxt under 1800- och 1900-talen.
Under 1900-talet och efter avkoloniseringen på 1900-talet antog många nya stater republikaniska konstitutioner, även om innehållet i begreppet "republik" varierar stort mellan länder.

Grundläggande principer och ideal

Flera värderingar brukar kopplas till republiker och republikanism:

Folkets suveränitet: makten utgår från medborgarna, inte en ärftlig härskare.
Rättsstat och konstitution: regler och institutioner ska binda både styrande och styrda.
Representation: medborgarna väljer företrädare som fattar politiska beslut å deras vägnar.
Maktdelning: lagstiftande, verkställande och dömande makt separeras för att förebygga maktmissbruk.
Civisk dygd och ansvar: ofta betonas medborgaransvar och deltagande i det offentliga livet.

Varför kallas inte alla länder utan kung för republiker?

Att ett lands överhuvud inte är kung betyder inte automatiskt att landet är en republik. Begreppet handlar både om hur statschefen tillsätts och om var suveräniteten ligger i statens politiska ordning. Vissa stater har andra titlar för sina ledare (till exempel "kejsare" i olika historiska sammanhang eller en "stadshållare" i vissa historiska republiker), men om dessa positioner är ärftliga eller fungerar som monarker blir de normalt inte räknade som republiker. Historiskt har till exempel Romarriket haft kejsare och den nederländska republiken en stadshållare som i praktiken fungerade som ärftlig härskare i perioder.

Sammanfattningsvis är en republik i grunden en stat där den högsta suveräniteten inte vilar på en ärftlig monark utan i någon form av folkets eller nationens vilja, uttryckt genom val och institutioner. I praktiken finns dock en stor mångfald av system — från liberala demokratier till auktoritära regimer — som alla kan benämna sig själva republiker.

De historiska exemplen visar också att republikens form kan anta många skepnader över tid: från de tidiga grekiska stadsstaterna och den romerska republiken, via medeltida och tidigmoderna kommuncentra, till de moderna nationalstaterna och det stora spann av styrelseskick vi ser i dag.

Frågor och svar

F: Vad är en republik?

S: En republik är en regeringsform som inte har någon monarki och ingen ärftlig aristokrati. Den har sitt ursprung i Rom och ordet kommer från de latinska orden res publica, som betyder en "offentlig sak". I en republik ligger den nationella suveräniteten i regeringens auktoritet, inte i en kejsare eller monark. Statschefen i en republik väljs i allmänhet av medborgarna genom direktval eller av representanter för att fungera som deras högsta representant.

F: Hur kom den romerska republiken till stånd?

S: Den romerska republiken grundades 509 f.Kr. när romarna störtade det romerska riket och valde representanter som skulle styra på deras vägnar.

Fråga: Vad är en konstitutionell monarki?

Svar: En konstitutionell monarki är ett land med en kung eller annan monark men med fria val. Denna typ av system liknar en republik eftersom det har ändrats för att ta bort makten från monarken och installera institutioner som överensstämmer med republikanismen. Exempel är länder som Storbritannien, Kanada, Nederländerna, Thailand och länder i Skandinavien.

F: Är alla länder med presidenter republiker?

S: Inte nödvändigtvis; vissa länder kan kallas "republiker" även om deras statschef inte kallas "kung". Även om till exempel Romarriket hade en "kejsare" och den nederländska republiken en "stadshållare" fungerade de fortfarande som ärftliga monarker.

F: Vem var Licchavi?

Svar: Licchavi var ett indiskt kungadöme som var en av de tidigaste kända republikerna under 600-500-talet före Kristus.

Fråga: Hur valde grekiska städer sina ledare?

Svar: Grekiska städer valde sina ledare genom röstning eller lottningssystem snarare än andra stadsstater under den tidsperioden.

Fråga: Vad skiljer republiker från andra styrelseformer?

S: Republikerna skiljer sig från andra regeringsformer genom att lagar stiftas och tillämpas utan kunglig auktoritet, medan andra regeringsformer har lagar som stiftas med kunglig auktoritet.