Remipedia – blinda kräftdjur i kustakviferer och subtropiska hav
Remipedia är en klass av små, blinda kräftdjur som lever i kustnära akviferer och andra mörka, saltvattenfyllda underjordiska miljöer. De saknar ögon och yttre pigmentering, och är anpassade till liv i permanent mörker.
Utbredning och habitat
Så länge vattnet är salt kan man hitta dessa små djur. De förekommer i många havsområden, bland annat i Australien, Karibiska havet och Atlanten. De lever ofta i subtropiska vatten och i ankyliniska system (kustnära grottor och hålrum där grundvatten och havsvatten blandas). Habitatet är ofta isolerat och specialiserat, vilket gör många remipede-arter lokalendemiska.
Utseende och anatomi
Remipedia har en långsträckt, segmenterad kropp med ett stort antal likartade bålsegment, och varje segment bär parvis på paddelliknande gångben. Hjälporganen i huvudregionen är väl utvecklade och används för känsel och fångst av byten. Några karakteristiska drag:
- Ögon saknas – de är helt blinda och förlitar sig på känsel och kemiska sinnen.
- Homonom kroppsbyggnad – kroppen är inte lika tydligt uppdelad i tagmata som hos många andra kräftdjur.
- Rörelse – de simmar ofta på rygg med hjälp av de många benparen.
- Storlek – de varierar i storlek men är i allmänhet små, vanligen några millimeter till ett par centimeter långa.
Ekologi och beteende
Remipedia är främst rovdjur eller asätare som fångar små byten (t.ex. andra små kräftdjur) i mörka vatten. Flera studier har visat att vissa remipeder har specialiserade körtlar och uttänjbara käkar eller spetsiga framben som kan användas för att immobilisera byten — vissa arter producerar dessutom giftiga peptider som hjälper till vid fångst.
Mycket av deras livshistoria är fortfarande dåligt känd; förökning, utveckling och populationsekologi är svåra att studera på grund av deras svåråtkomliga habitat.
Fossil och evolutionär betydelse
Den första beskrivna remipeden var ett fossil som kallades Tesnusocaris goldichi (tidig pennsylvanisk tid). Moderna fynd och molekylära studier har gett viktig information om hur remipeder hör ihop med andra leddjur.
Genetiska studier tyder på att remipederna är de leddjur som är närmast besläktade med insekter inom den större gruppen Pancrustacea. Detta gör dem särskilt intressanta för forskare som vill förstå insekternas ursprung och de tidiga evolutionära förloppen bland crustacea och hexapoder.
Forskning och bevarande
Eftersom många remipede-arter är knutna till isolerade grott- och akvifersystem är de känsliga för förändringar i grundvattenkvalitet, föroreningar och mänsklig påverkan genom t.ex. turism och kustenlig exploatering. Nya arter beskrivs fortfarande, och fortsatt forskning behövs för att kartlägga deras mångfald, ekologi och bevarandestatus.
Sammanfattningsvis är Remipedia en liten men evolutionshistoriskt viktig grupp av blinda kustlevande kräftdjur, med unika anatomiska och ekologiska anpassningar som gör dem till föremål för intensivt intresse inom såväl systematik som evolutionär biologi.
Anatomi
Remipedes är 10-40 millimeter långa. De har ett huvud och en lång stam med upp till fyrtiotvå likadana kroppssegment. De simmande bihangetterna sitter på sidorna av varje segment, och djuren simmar på ryggen. De rör sig i allmänhet långsamt.
De har huggtänder som är kopplade till sekretoriska körtlar. Man vet inte om dessa körtlar utsöndrar matsmältningssaft eller giftigt gift. De har en primitiv kroppsbyggnad för kräftdjur och kan vara en basal, ursprunglig grupp av kräftdjur.
Åtminstone en art, Godzilliognomus frondosus, har en organiserad hjärna med ett särskilt stort luktområde. Arter som lever i mörka miljöer måste upptäcka dofter i vattnet. Hjärnans storlek och komplexitet tyder på att Remipedia skulle kunna vara systertaxa till Malacostraca, som anses vara de mest avancerade kräftdjuren.