Roerichpakten
Roerichpakten är ett fördrag om skydd av konstnärliga och vetenskapliga institutioner och historiska monument som undertecknades av representanter för 21 stater i Vita husets Ovala kontor den 15 april 1935. Den 1 januari 1990 hade Roerichpakten ratificerats av tio länder: Brasilien, Chile, Colombia, Dominikanska republiken, El Salvador, Guatemala, Mexiko, Förenta staterna, Venezuela och Kuba. Den trädde i kraft den 26 augusti 1935. Indiens regering godkände fördraget 1948, men vidtog inga ytterligare formella åtgärder. Roerichpakten är också känd som Pax Cultura ("kulturell fred" eller "fred genom kultur"). Den viktigaste delen av Roerichpakten är det rättsliga erkännandet att skyddet av kulturen alltid är viktigare än alla militära behov.
Undertecknande av Roerich-pakten (i mitten: Franklin Delano Roosevelt)
Undertecknande av Roerich-pakten (i mitten: Franklin Delano Roosevelt)
Nicholas Roerich
Den ryske målaren och filosofen Nicholas Roerich (1874-1947) startade den moderna rörelsen för försvaret av kulturföremål för att skapa en "fred mellan civilisationerna".
Nicholas Roerich föddes den 9 oktober 1874 i S:t Petersburg. Han blev en framgångsrik målare. En av hans målningar köptes av Nikolaus II av Ryssland.
Efter 1918 lämnade Roerich Ryssland. År 1923 grundades Roerich Museum i New York. Roerich Museum ligger för närvarande på Manhattan, i hörnet av 107th Street och Riverside Drive. Slutligen bosatte sig Roerich i Kuludalen i Himachal Pradesh i Himalaya. Han dog den 13 december 1947.
År 1929 skrev Nicholas Roerich tillsammans med professor Giorge Chklaver från Paris universitet ett utkast till ett internationellt fördrag om skydd av kulturella värden (Roerichpakten).
President Franklin D. Roosevelt hade ett avgörande inflytande på processen för att alla nationer på den amerikanska kontinenten skulle underteckna detta fördrag. Roosevelt hade för övrigt en byst av Roerich i sitt privata rum.
Roerichpakten låg till grund för FN:s internationella konvention om skydd av kulturvärden i händelse av väpnad konflikt som undertecknades 1954. Alla idéer i Roerichpakten har dock inte genomförts fullt ut i internationell rätt, särskilt inte att bevara kulturella värden framför militära behov.
50 år av Roerichpakten
Nicholas Roerich
Den ryske målaren och filosofen Nicholas Roerich (1874-1947) startade den moderna rörelsen för försvaret av kulturföremål för att skapa en "fred mellan civilisationerna".
Nicholas Roerich föddes den 9 oktober 1874 i S:t Petersburg. Han blev en framgångsrik målare. En av hans målningar köptes av Nikolaus II av Ryssland.
Efter 1918 lämnade Roerich Ryssland. År 1923 grundades Roerich Museum i New York. Roerich Museum ligger för närvarande på Manhattan, i hörnet av 107th Street och Riverside Drive. Slutligen bosatte sig Roerich i Kuludalen i Himachal Pradesh i Himalaya. Han dog den 13 december 1947.
År 1929 skrev Nicholas Roerich tillsammans med professor Giorge Chklaver från Paris universitet ett utkast till ett internationellt fördrag om skydd av kulturella värden (Roerichpakten).
President Franklin D. Roosevelt hade ett avgörande inflytande på processen för att alla nationer på den amerikanska kontinenten skulle underteckna detta fördrag. Roosevelt hade för övrigt en byst av Roerich i sitt privata rum.
Roerichpakten låg till grund för FN:s internationella konvention om skydd av kulturvärden i händelse av väpnad konflikt som undertecknades 1954. Alla idéer i Roerichpakten har dock inte genomförts fullt ut i internationell rätt, särskilt inte att bevara kulturella värden framför militära behov.
50 år av Roerichpakten
Kronologi för Roerichpakten
- 1904: Nicholas Roerich föreslog idén om att skydda mänsklighetens konstnärliga och vetenskapliga prestationer.
- 1914: Roerich föreslog sin idé till den dåvarande ryska kejserliga regeringen under första världskriget.
- 1929: Roerich föreslog nationerna att upprätta en pakt för att bevara de konstnärliga och vetenskapliga världsskatterna.
- 1930: Roerichpakten lades fram för och godkändes av Nationernas förbunds museikommitté. "Committee of the Roerich Banner of Peace" (New York) och "Comité pour le Pact Roerich" (Paris) grundades.
- 1931: "Union International pour le pacte Roerich" (Brygge, Belgien) grundades. 13-15 september - Första internationella konferensen för att sprida Roerichpakten (Brygge).
- 1932: 8-9 augusti 1932 - Roerichpaktens andra internationella konferens (i Brygge). "Foundation Roerich pro Pace, Arte, Scientiae et Labore" (Brygge) grundas.
- 1933: 17-18 november 1933 - Tredje internationella konventet för Roerichpakten och fredsbannern (Washington, USA).
- 1935: 15 april 1935: Roerichpakten undertecknas i Vita huset i Washington DC, USA, av 21 länder i Panamerikanska unionen.
- 1948: Indiens regering godkände Roerichpakten.
- 1954: Den 14 maj antogs FN:s "Internationella konvention om skydd av kulturvärden i händelse av väpnad konflikt" i Haag. Roerichpakten användes som grund för denna konvention.
- 1956: Haagkonventionen trädde i kraft den 7 augusti.
Fredsbanner tecken
Kronologi för Roerichpakten
- 1904: Nicholas Roerich föreslog idén om att skydda mänsklighetens konstnärliga och vetenskapliga prestationer.
- 1914: Roerich föreslog sin idé till den dåvarande ryska kejserliga regeringen under första världskriget.
- 1929: Roerich föreslog nationerna att upprätta en pakt för att bevara de konstnärliga och vetenskapliga världsskatterna.
- 1930: Roerichpakten lades fram för och godkändes av Nationernas förbunds museikommitté. "Committee of the Roerich Banner of Peace" (New York) och "Comité pour le Pact Roerich" (Paris) grundades.
- 1931: "Union International pour le pacte Roerich" (Brygge, Belgien) grundades. 13-15 september - Första internationella konferensen för att främja Roerichpakten (Brygge).
- 1932: 8-9 augusti 1932 - Roerichpaktens andra internationella konferens (i Brygge). "Stiftelsen Roerich pro Pace, Arte, Scientiae et Labore (Brygge) grundas.
- 1933: 17-18 november 1933 - Tredje internationella konventet för Roerichpakten och fredsbannern (Washington, USA).
- 1935: 15 april 1935: Roerichpakten undertecknas i Vita huset i Washington DC, USA, av 21 länder i Panamerikanska unionen.
- 1948: Indiens regering godkände Roerichpakten.
- 1954: Den 14 maj antogs FN:s "Internationella konvention om skydd av kulturvärden i händelse av väpnad konflikt" i Haag. Roerichpakten användes som grund för denna konvention.
- 1956: Haagkonventionen trädde i kraft den 7 augusti.
Fredsbanner tecken
Fredsbanner
Roerichpakten föreslog en flagga för att identifiera skyddade objekt - fredsbannern, som var en vit duk med en röd ring och tre röda cirklar inskrivna i den. Tecknet symboliserade en förening av det förflutna, nuet och framtiden i evighetens ring. Idéer från pakten återspeglades i Roerichs konst. Symbolen för fredsbanner finns med i många av Nicholas Roerichs målningar.
Fredsbanner
Roerichpakten föreslog en flagga för att identifiera skyddade objekt - fredsbannern, som var en vit duk med en röd ring och tre röda cirklar inskrivna i den. Tecknet symboliserade en förening av det förflutna, nuet och framtiden i evighetens ring. Idéer från pakten återspeglades i Roerichs konst. Symbolen för fredsbanner finns med i många av Nicholas Roerichs målningar.
Roerichpaktens betydelse för det tjugoförsta århundradet
Roerichpakten är inte bara ett internationellt fördrag. Den innehåller juridiska idéer om en ny typ av stat. Statsbudgeten bör innehålla pengar som går till kultur, konst och utbildning. Dessa utgifter måste vara större än de militära utgifterna. Detta är ett juridiskt erkännande av att skyddet av kulturföremål är viktigare än alla militära behov. Roerich ansåg att omsorgen om kommande generationer var ett viktigt skäl för att konstitutionella stater skulle existera.
USA:s president Franklin D. Roosevelt sade i sitt tal vid undertecknandet av Roerichpakten: "Genom att öppna denna pakt för världens nationer försöker vi göra en av de principer som är avgörande för att bevara den moderna civilisationen universellt tillämplig. Detta fördrag har en andlig betydelse som är mycket djupare än själva texten i instrumentet." Roerichpakten var ett viktigt steg mot den framtida utvecklingen av en ny rättskultur. Bestämmelserna i Roerichs koncept bygger på tanken att statens främsta uppgift är att bevara den nationella kulturen. Idéerna i Roerichpakten har ännu inte fullt ut genomförts i internationell rätt. Vissa anser att 2000-talet är en bra tidpunkt för att genomföra dessa idéer.
Roerichpaktens betydelse för det tjugoförsta århundradet
Roerichpakten är inte bara ett internationellt fördrag. Den innehåller juridiska idéer om en ny typ av stat. Statsbudgeten bör innehålla pengar som går till kultur, konst och utbildning. Dessa utgifter måste vara större än de militära utgifterna. Detta är ett juridiskt erkännande av att skyddet av kulturföremål är viktigare än alla militära behov. Roerich ansåg att omsorgen om kommande generationer var ett viktigt skäl för att konstitutionella stater skulle existera.
USA:s president Franklin D. Roosevelt sade i sitt tal vid undertecknandet av Roerichpakten: "Genom att öppna denna pakt för världens nationer försöker vi göra en av de principer som är avgörande för att bevara den moderna civilisationen universellt tillämplig. Detta fördrag har en andlig betydelse som är mycket djupare än själva texten i instrumentet." Roerichpakten var ett viktigt steg mot den framtida utvecklingen av en ny rättskultur. Bestämmelserna i Roerichs koncept bygger på tanken att statens främsta uppgift är att bevara den nationella kulturen. Idéerna i Roerichpakten har ännu inte fullt ut genomförts i internationell rätt. Vissa anser att 2000-talet är en bra tidpunkt för att genomföra dessa idéer.
Frågor och svar
F: Vad är Roerich-pakten?
S: Roerich-pakten är ett fördrag om skydd av konstnärliga och vetenskapliga institutioner och historiska monument.
F: När undertecknades Roerichpakten?
S: Roerich-pakten undertecknades den 15 april 1935.
F: Hur många staters representanter undertecknade Roerich-pakten?
S: Roerich-pakten undertecknades av företrädare för 21 stater.
F: Hur många länder hade ratificerat Roerich-pakten den 1 januari 1990?
S: Den 1 januari 1990 hade Roerich-pakten ratificerats av tio länder.
F: Vilka länder ratificerade Roerichpakten?
S: De länder som ratificerat Roerich-pakten är Brasilien, Chile, Colombia, Kuba, Dominikanska republiken, El Salvador, Guatemala, Mexiko, Förenta staterna och Venezuela.
F: Vilken är den viktigaste delen av Roerichpakten?
S: Den viktigaste delen av Roerich-pakten är det rättsliga erkännandet att skyddet av kulturen alltid är viktigare än någon militär nödvändighet.
F: Vad är Roerich-pakten också känd som?
S: Roerichpakten är också känd som Pax Cultura, vilket betyder "Kulturell fred" eller "Fred genom kultur".
