Socioekonomiska konsekvenser av COVID-19-pandemin: ekonomi och arbetslöshet

Försörjningsbrist förväntades påverka ett antal sektorer på grund av panikköp, ökad användning av varor under pandemin och höjda priser på nödvändiga produkter som masker, toalettpapper, plasthandskar och handdesinfektionsmedel. Rapporter om brist på mat och livsmedel har också förekommit. Pandemin orsakade också att många sociala evenemang sköts upp, t.ex. förseningar av konserter och datum för filmutgivning. Många biografer har tvingats lägga ner sin verksamhet.

Det skedde en ökning av gleaning, det vill säga att människor går till gårdar för att plocka upp matväxter som ligger kvar på marken efter skörden. Eftersom restauranger och andra livsmedelsföretag ställde in sina beställningar hade jordbrukarna fler överskottsgrödor än vanligt. Människor bildade nya organisationer för att hitta jordbrukare med extra mat, organisera människor för att samla in den och transportera den till matbanker och andra platser där människor kunde få tag på den.

De globala aktiemarknaderna föll den 24 februari 2020 på grund av en betydande ökning av antalet COVID-19-fall utanför Kina. Den 28 februari 2020 hade världens aktiemarknader den största nedgången under en enskild vecka sedan finanskrisen 2008. De globala aktiemarknaderna kraschade i mars 2020.

Det är troligt att förlusterna för företagen kommer att uppgå till miljarder och att de kommer att öka. Den 16 mars kom nyhetsrapporter som visade att effekterna på den amerikanska ekonomin skulle bli värre än vad man tidigare trott.

Enligt World Data Lab är Afrikas medelklass i fara på grund av pandemin av coronavirus. Enligt en ekonom från Afrika och Mellanöstern på Standard Chartered Bank är en medelklassperson någon som inte är rik men som har en stadig inkomst. I Afrika tillhör cirka 170 miljoner människor medelklassen och cirka 8 miljoner av dem kan förlora sina företag eller bli fattiga på grund av COVID-19. Detta beror på att en av de branscher som har hjälpt Afrikas medelklass att öka under de senaste 30 åren är turismen, och många länder stängde gränserna och uppmanade människor att inte resa. Experter menar att detta är särskilt illa eftersom en stark medelklass lyfter hela landet.

Nigeria och andra afrikanska länder påverkas också av det låga oljepriset. Eftersom människor över hela världen kör bil, flyger och reser mindre kostar oljan mindre. Det betyder att oljebolagen tjänar mindre pengar. Många av dem har avskedat en del av sina anställda i Afrika. Då har de anställda inte pengar att spendera på lokala företag.

Coronavirus-pandemin ökade mängden pengar som spenderades genom kontantlösa betalningar, som kreditkort och aps, jämfört med kontanter, dvs. mynt och papperssedlar. FN och många specifika länder, som Kenya och Sverige, uppmuntrade människor att betala för saker utan kontanter. Fysiska mynt och sedlar kan bära bakterier. Kreditkort och aps gör det lättare för människor att betala utan att röra vid andra människor. Detta innebär att butiken eller den andra säljaren måste betala en avgift till kreditkortsföretaget eller appföretaget.

Experter menar att detta kan leda till problem för invandrare, personer med funktionshinder och andra personer som inte lätt kan teckna kreditkort eller aps.

Pandemin har påverkat utbildningssystemen över hela världen och lett till att många skolor och universitet har fått stänga. Enligt uppgifter från Unesco som offentliggjordes den 25 mars har skolor och universitet stängts i 165 länder på grund av COVID-19. Om man räknar in lokala stängningar påverkar detta över 1,5 miljarder studenter världen över. Många klasser ställdes in för resten av skolåret med många som tacklar online-klasser.

I Storbritannien höll vissa skolor öppet och undervisade barn till viktiga arbetare, barn i riskzonen och barn med särskilda utbildningsbehov. Enligt organisationen Independent Provider of Special Education Advice skickade brittiska pedagoger orättvist hem elever med särskilda behov antingen utan anledning eller genom att hävda att de inte kunde tvätta händerna eller hålla ett säkert socialt avstånd.

COVID-19 påverkade inte alla i varje land på samma sätt. I maj 2020 uppgav APM Research Lab att dödligheten bland svarta amerikaner var 2,4 gånger så hög som bland vita och 2,2 gånger så hög som bland latinamerikaner och asiatiska amerikaner. I juli 2020 tryckte New York Times uppgifter från Centers for Disease Control som visade att svarta och latinamerikaner hade tre gånger så stor risk att bli sjuka och två gånger så stor risk att dö som vita amerikaner. Detta visade en viss skillnad från plats till plats, men det gällde mestadels i både städer och på landet, oavsett hur gamla människor var. Det var också vanligare att infödda amerikaner blev sjuka och dog än vita. Asiatiska amerikaner hade 1,3 gånger så stor risk att bli sjuka som vita. Camara Jones, en epidemiolog som en gång arbetade för Centers for Disease Control and Prevention, sade att detta var socioekonomiskt och inte berodde på någon naturlig skillnad i svarta och vita människors kroppar. I USA är det mer sannolikt att svarta medborgare har arbeten där de betjänar allmänheten och åker bussar och tåg i stället för att ta sin egen bil till jobbet, vilket gör att de löper större risk att smittas än personer som arbetar på privata kontor eller hemifrån. Sharrelle Barber, epidemiolog och biostatistiker vid Drexel University, sade också att svarta amerikaner kan bo i trånga bostadsområden där det är svårare att ta socialt avstånd och svårare att hitta hälsosam mat. Både Barber och Jones skyllde på den långa historien av rasism i USA för dessa saker. Tre senatorer, Kamala Harris, Cory Booker och Elizabeth Warren, sade att den federala regeringen borde börja registrera rasen hos COVID-19-patienter så att forskare kan studera detta problem.

I Storbritannien dog dubbelt så många svarta COVID-19-patienter som vita COVID-19-patienter. Andra icke-vita personer, som personer från Indien och Bangledesh, hade också större sannolikhet att dö av COVID-19 än vita. Storbritanniens Office of National Statistics sade att skillnaderna i pengar och utbildning förklarade en del av denna skillnad, men inte hela skillnaden. De sade också att de inte visste om icke-vita patienter fick COVID-19 oftare eller om de fick svårare fall. Endast kvinnliga kinesiska britter var mindre benägna att dö av COVID-19 än vita britter.

Ursprungsbefolkningar

Amerikanska urinvånare i USA har visat fler dödsfall av COVID-19 än resten av USA. I maj hade Navajo-nationen 88 dödsfall och 2 757 fall, och de pengar som regeringen hade lovat dem kom flera veckor för sent. Endast 30 procent av befolkningen i Navajo-nationen har rör med rinnande vatten, vilket gjorde det svårt för människor att tvätta händerna.

Forskare från Chapman University utarbetade en plan för att skydda Tsimanefolket i Bolivia från COVID-19 och sa att denna plan även skulle fungera för andra ursprungsbefolkningar som lever på sin egen mark. Forskarna sade att många ursprungsbefolkningar har problem som gör COVID-19 farligare för dem, som fattigdom, mindre rent vatten och andra lungsjukdomar. Sjukhusen kan vara långt borta och rasism kan påverka hur läkare och sjuksköterskor reagerar. Men ibland har de också saker som hjälper, som traditioner att fatta beslut tillsammans och möjligheten att odla mat i närheten. Forskarna hittade människor som talade Tsimane-språket som förstaspråk och bildade grupper som skulle åka till Tsimane-städerna för att varna dem för COVID-19. De använde också radiostationer. De sade att den bästa strategin var att hela samhällen beslutade att isolera sig. De fann att detta fungerade bra eftersom Tsimane redan vanligtvis fattade sina stora beslut tillsammans som ett samhälle vid särskilda möten och redan hade en tradition av att sätta nya mödrar i karantän. Chapmanforskarna sade att deras plan även skulle fungera för andra ursprungsbefolkningar som också fattar beslut tillsammans, som Tsimane. Waswanipi Cree i Kanada, Mapoonfolket i Australien och många grupper i Sydamerika har redan prövat sådana planer på egen hand.

George Floyd protesterar

I april 2020 dödade poliser i Minneapolis, Minnesota i USA en obeväpnad svart man vid namn George Floyd när de arresterade honom. Det pågick månader av protester över hela världen mot polisrasism. Många sa att anledningen till att protesterna var så stora inte bara var på grund av rasism utan också för att COVID-19 skadade fler icke-vita människor än andra människor, både genom att göra dem sjuka och genom att kosta dem deras jobb.

Forskaren Dr Marcella Nunez-Smith från Yale School of Medicine sa: "De protesterar mot polisbrutalitet och överdrivet våld, utan tvekan, men de protesterar också för möjligheten att leva sina liv fullt ut och fullständigt, och att inte få sina liv förkortade, antingen av våld eller av sjukdomar som kan förebyggas."

Förlusten av arbetstillfällen innebar också att människor fick mer tid att protestera. I The Daily Show sa idrottaren Anquan Boldin att han trodde att alla inställda idrottsevenemang också gjorde protesterna större och mer fokuserade: "Det enda jag är glad över att det inte händer just nu är att det inte spelas sport." Han nämnde sedan många turneringar och andra evenemang som ställts in. "... och alla skulle kunna distraheras av dessa saker som pågår, men eftersom det inte finns någon idrott är allas uppmärksamhet fokuserad på denna enda sak. Och jag tror att för oss är detta en möjlighet att verkligen skapa förändring."

Pandemin har haft en stor inverkan på luftfartsverksamheten på grund av resebegränsningar i samband med COVID-19-pandemin och en minskad efterfrågan bland resenärer. Många minskningar av antalet passagerare har lett till att flygplan har flugit tomma mellan flygplatser och att flygningar har ställts in.

Kryssningsfartygsbranschen har också drabbats av en nedgång, och aktiekurserna för de stora kryssningsrederierna har sjunkit med 70-80 procent.

Den 18 mars 2020 utfärdade Världshälsoorganisationen en rapport om psykisk hälsa och psykosociala frågor under utbrottet av COVID-19.

På grund av tvivel om husdjur eller andra djur kan överföra coronavirus till människor ville många människor inte hålla sina husdjur eftersom de var rädda för att få sjukdomen. I arabvärlden uppmanade kändisar människor att behålla och skydda sina husdjur. Samtidigt köpte människor i Storbritannien fler husdjur under koronavirusets lockout för att inte vara ensamma.

Många länder har rapporterat om en ökning av våld i hemmet och våld i nära relationer på grund av låsningar under COVID-19-pandemin.

Efter pandemin med coronavirus har man oroat sig för en eventuell ökning av antalet självmord på grund av riktlinjer för karantän och social distansering, rädsla, arbetslöshet och ekonomiska skäl.

Oftast sover och vaknar människor som arbetar under veckan tidigare på vardagarna än på helgerna. Detta kallas social jetlag och leder till dålig sömn. Forskare från universitetet i Basel säger att låsningarna fick människor att sova längre och vid hälsosammare tider, så att det sociala jetlaget blev mindre. De sade att detta berodde på att även de som fortfarande arbetade gjorde det hemifrån, så att de inte behövde gå upp tidigt för att åka till jobbet. De fann också att människor inte sov lika bra eftersom de var oroliga.

Pandemin påverkade familjerna. I en studie från Vanderbilt University uppgav 27 procent av de amerikanska föräldrarna att deras psykiska hälsa hade försämrats och 14 procent av föräldrarna rapporterade att deras barns psykiska hälsa hade försämrats. Många familjer förlorade barnomsorg och sjukförsäkring. Många familjer fick svårare att få tillräckligt med mat. Familjer med yngre barn drabbades hårdare eftersom det var mer sannolikt att de saknade barnomsorg.

• Recession av coronavirus
• 2020 börskrasch på aktiemarknaden