Vitryssland (Belarus) – fakta, historia och politik
Vitryssland – fakta, historia och politik: Upptäck landets utveckling, geografi, befolkning, språk, kultur och aktuella politiska läget i Minsk och internationella relationer.
Vitryssland (officiellt Republiken Vitryssland) är ett land i Östeuropa. Det bor omkring 9,4–9,5 miljoner människor i landet och huvudstaden är Minsk. Landets nuvarande president är Alexander Lukasjenko, som sitter vid makten sedan 1994. Vitryssland var en del av Sovjetunionen fram till dess upplösning 1991. Landet gränsar till Ryssland, Ukraina, Polen, Litauen och Lettland. Den totala arealen är cirka 207 600 kvadratkilometer (ungefär 80 200 kvadratmil) och över 40 procent är täckt av skog.
Historia i korthet
Det område som i dag är Vitryssland har tillhört flera historiska riken och enheter. Under medeltiden fanns bland annat furstendömet Polotsk. Senare ingick stora delar i storhertigdömet Litauen och därefter i det polsk-litauiska samväldet. Efter delningarna av Polen kom områden att införlivas i det ryska imperiet. Efter den ryska revolutionen blev området en sovjetrepublik och kallades Vitrysslands socialistiska sovjetrepublik (BSSR).
Vitrysslands moderna gränser formades i stor utsträckning 1939, då delar av den andra polska republiken införlivades efter den sovjetiska invasionen av Polen. Under andra världskriget drabbades landet svårt: stora delar av infrastrukturen och ekonomin förstördes och en stor del av befolkningen miste livet. År 1945 blev Vitryssland – tillsammans med Sovjetunionen och Ukrainska SSR – en av de stiftande medlemmarna i Förenta nationerna, vilket gav republiken en egen plats i internationella forum även om den var en sovjetdelrepublik.
Republikens parlament förklarade Vitrysslands suveränitet den 27 juli 1990. I samband med Sovjetunionens sammanbrott blev Vitryssland en självständig stat den 25 augusti 1991.
Geografi och klimat
Landet ligger på Östeuropas slätter med ett relativt flackt landskap, många floder och stora våtmarksområden, bland annat Pripyat‑kärrområdet i söder. Viktiga floder är Dnepr och dess bifloder, samt andra vattenleder som mynnar mot Östersjön. Klimatet är kontinentalt med kalla vintrar och milda till varma somrar. Skogsmarker och jordbruksmark dominerar landskapet.
Politik och styre
Vitryssland är formellt en republik med president som statschef. Sedan 1994 har Alexander Lukasjenko haft en central roll i landets politik. Efter presidentvalet 2020 följde omfattande protester och kritik från internationella observatörer som ifrågasatte valets frihet och rättvisa. Protesterna möttes av hårda statliga åtgärder, och flera oppositionella ledare och aktivister tvingades i exil eller fängslades. Regeringens agerande har medfört att flera länder – framför allt i EU, USA och Storbritannien – infört sanktioner mot regeringsföreträdare och företag.
Samtidigt har Vitryssland närmat sig Ryssland politiskt och ekonomiskt under senare år. Landet deltar i samarbetsformat som OSS och har ett nära bilateralt samarbete med Ryssland, inklusive en unionsstat som syftar till fördjupad integration.
Internationella relationer
Utöver medlemskap i FN är Vitryssland medlem i flera regionala organisationer, som Organisationen för kollektiva säkerhetsfördraget och Eurasiska ekonomiska samarbeten. Landets relationer med västländer har försämrats sedan 2020, och diplomatiska spänningar fortsätter att påverka ekonomi och rörlighet.
Ekonomi
Vitryssland har en blandekonomi med stor statlig kontroll i flera nyckelsektorer. Industri, jordbruk och energi är viktiga delar av ekonomin. Landet är känt för sin tunga industri, produktion av jordbruksmaskiner, fordon och gödselmedel (särskilt potash). Jordbruket producerar spannmål, potatis och mejeriprodukter. Energiförsörjningen är till stor del beroende av importerad olja och gas, framför allt från Ryssland. Sedan 2020 har ekonomin också påverkats av sanktioner och politisk isolering, vilket lett till ökade svårigheter för utländska investeringar.
Demografi, språk och kultur
Mer än 70 procent av befolkningen bor i städer. Den övervägande majoriteten är etniska vitryssar, medan större minoriteter utgörs av ryssar, polacker och ukrainare. Landet har två officiella språk: vitryska och ryska, men ryska används i praktiken ofta som vardagligt och administrativt språk. Den dominerande religionen är rysk-ortodox kristendom, medan den romersk-katolska religionen, har en mindre anhängarskara, särskilt i västra delarna av landet.
Kulturarvet är rikt och präglas av slavisk folklore, litteratur, musik och konsttraditioner med rötter i både västeuropeiska och östeuropeiska influenser. Minsk är landets kulturella centrum med teatrar, museer och utbildningsinstitutioner.
Mänskliga rättigheter och samhälle
Internationella människorättsorganisationer har upprepade gånger kritiserat Vitryssland för begränsningar av pressfrihet, yttrandefrihet och rätten att demonstrera. Efter valen 2020 ökade antalet rapporter om godtyckliga frihetsberövanden, rättsvidriga rättegångar och hård kontroll av civilsamhället. Många oppositionella och journalister lever i exil eller har fängslats.
Sammanfattning
Vitryssland är ett land med en komplex historia och starka band till både europeiska och ryska sfärer. Landets strategiska läge, naturresurser och industriella bas gör det betydelsefullt i regionen, men politiska spänningar, internationella sanktioner och begränsningar i det civila livet har starkt påverkat dess utveckling sedan 2020. Samtidigt lever en rik kultur- och folktradition vidare, och landet spelar fortsatt en aktiv roll i regionala samarbeten.
Historia
Före första världskriget
Man har funnit lämningar från både Homo erectus och Neandertalare i regionen. Mellan 5 000 och 2 000 f.Kr. levde bandkeramikkulturer här. Cimmerierna fanns i området redan 1 000 f.Kr. År 500 f.Kr. flyttade slaverna in. Hunnerna och Avarerna kom runt 400-600 e.Kr. De kunde inte flytta slaverna.
Den region som nu är Vitryssland koloniserades först av slaviska stammar på 600-talet. De kom i kontakt med varangerna, som var grupper av skandinaviska krigare och handelsmän. De bildade Kievan Rus' år 862.
När Kievan Rus härskare Jaroslav I den vise dog splittrades staten. Senare lades en del av dem till storhertigdömet Litauen. Litauen bildade en union med Polen. Unionen upphörde 1795. Landet Vitryssland gick till det ryska imperiet. Landet stannade i Ryssland tills det gick över till det tyska imperiet under första världskriget.
Sedan det ursprungliga oberoendet
Vitryssland sade att de var fria från Tyskland den 25 mars 1918. De bildade den vitryska folkrepubliken. Sedan började det polsk-sovjetiska kriget. En del av Vitryssland under ryskt styre blev 1919 den vitryska socialistiska sovjetrepubliken. Därefter lades den till den litauisk-vitryska socialistiska sovjetrepubliken. Andra områden delades mellan Polen och Sovjetunionen efter krigsslutet 1921. Vitryska SSR blev en av grundarna av Socialistiska sovjetrepublikernas union 1922. Den västra delen av det moderna Vitryssland förblev en del av Polen.
1939 invaderade Nazityskland och Sovjetunionen Polen. Detta var början på andra världskriget. Delar av Polen lades till den vitryska socialistiska sovjetrepubliken. De är nu västra Vitryssland.
Nazityskland invaderade Sovjetunionen 1941. BSSR var den sovjetiska republik som drabbades hårdast under andra världskriget. Under denna tid förstörde Tyskland 209 av republikens 290 städer, 85 % av republikens industri och mer än en miljon byggnader. Förlusterna uppgick till mellan två och tre miljoner. Befolkningen i Vitryssland kom inte tillbaka till förkrigsnivån förrän 1971.
Josef Stalin ville att Vitryssland skulle bli mer ryskt. Ryssar skickades från andra delar av Sovjetunionen för att ingå i regeringen. Användningen av det vitryska språket var begränsad. Efter Stalins död 1953 fortsatte Nikita Chrusjtjov planen.
År 1986 fick Vitryssland kärnkraftsavfall från explosionen vid kärnkraftverket i Tjernobyl i grannlandet Ukrainska SSR.
Vitryssland sade att det var fritt den 27 juli 1990. Med stöd av kommunistpartiet ändrades landets namn till Republiken Vitryssland den 25 augusti 1991.
Geografi
Vitryssland är inlandsbygden och mestadels platt. Det finns mycket sumpmark. Det finns många vattendrag och 11 000 sjöar i Vitryssland. Tre stora floder rinner genom landet: Neman, Pripyat och Dnepr.
Den högsta punkten är Dzyarzhynskaya Hara på 345 meter. Vitryssland har ett hemiborealt fuktigt kontinentalt klimat (Dfb i Koeppens klimatklassificering).
Naturresurserna omfattar torvfyndigheter, små mängder olja och naturgas, granit, dolomit (kalksten), märgel, krita, sand, grus och lera. Omkring 70 % av strålningen från grannlandet Ukrainas kärnkraftskatastrof i Tjernobyl 1986 kom in på vitryskt territorium. Jordbruksmarken fortsätter att påverkas av strålningsfallout.
Strusta-sjön i Vitebsk-provinsen
Politik
Vitryssland är en presidentrepublik. Den styrs av en president och nationalförsamlingen.
Mänskliga rättigheter
Lukasjenko har beskrivit sig själv som en "auktoritär styrelsestil". Västvärlden har beskrivit Vitryssland under Lukasjenko som en diktatur. Europarådet har stoppat Vitryssland från medlemskap sedan 1997 på grund av odemokratiska omröstningar.
Militär
Vitrysslands väpnade styrkor består av tre grenar: armén, flygvapnet och försvarsministeriets gemensamma stab. Generallöjtnant Jurij Zhadobin leder försvarsministeriet. Alexander Lukasjenko (i egenskap av president) är överbefälhavare.
Huvudgrupper
Vitryssland är indelat i sex regioner. De är uppkallade efter de städer som är deras administrativa centrum.
Regioner (med administrativa centra):
- Brestregionen (Brest)
- Gomelregionen (Gomel)
- Region Grodno (Grodno)
- Mogilev-regionen (Mogilev)
- Minskregionen (Minsk)
- Vitebsk-regionen (Vitebsk)
Särskilt administrativt distrikt:
- Minsk stad
Regioner i Vitryssland
Ekonomi
Större delen av den vitryska ekonomin är statskontrollerad. Den har beskrivits som "sovjetisk". Landet är beroende av Ryssland för viss import, bland annat av olja. År 1994 omfattade Vitrysslands viktigaste exportvaror tunga maskiner (särskilt traktorer), jordbruksprodukter och energiprodukter.
Demografi
Enligt 2009 års folkräkning är befolkningen 9 503 807 personer. Etniska vitryssar utgör 83,7 % av Vitrysslands totala befolkning. De näst största etniska grupperna är: De näst största grupperna är ryssar (8,3 %), polacker (3,1 %) och ukrainare (1,7 %). Minsk, landets huvudstad och största stad, har 1 836 808 invånare 2009. Gomel, med 481 000 invånare, är den näst största staden och huvudstad i Homiel Voblast. Andra stora städer är Mogilev (365 100), Vitebsk (342 400), Hrodna (314 800) och Brest (298 300). För andra orter i Vitryssland se Lista över bosättningar i Vitryssland.
Kultur
Litteratur
Den vitryska litteraturen började med religiösa skrifter från 1000- till 1200-talet. På 1500-talet översatte Francysk Skaryna från Polotsk Bibeln till vitryska. Den vitryska litteraturens moderna era inleddes i slutet av 1800-talet. En viktig författare var Yanka Kupala. Flera poeter och författare gick i exil efter nazisternas ockupation av Vitryssland. De skulle inte återvända förrän på 1960-talet. Den senaste stora återupplivningen av den vitryska litteraturen skedde på 1960-talet med romaner publicerade av Vasil Bykaŭ och Uladzimir Karatkievitj.
Musik
På 1800-talet gjorde den polske kompositören Stanisław Moniuszko operor och kammarmusikstycken när han bodde i Minsk. I slutet av 1800-talet bildade de större vitryska städerna sina egna opera- och balettkompanier.
National Academic Theatre of Ballet i Minsk tilldelades Benois de la Dance Prize 1996 som världens bästa balettkompani. Rockmusiken har blivit mer populär på senare år, även om den vitryska regeringen har försökt begränsa mängden utländsk musik som sänds i radion. Sedan 2004 har Vitryssland skickat artister till Eurovision Song Contest.
Klänning
Den traditionella vitryska klädseln är från Kievan Rus-perioden. På grund av det svala klimatet tillverkades kläderna för att hålla kroppsvärmen och var vanligtvis gjorda av lin eller ull.
Cuisine
Det vitryska köket består huvudsakligen av grönsaker, kött (särskilt fläsk) och bröd. Maträtterna är vanligtvis långsamt tillagade eller stuvade. En typisk vitryssare äter en lätt frukost och två rejäla måltider, där middagen är dagens största måltid. I Vitryssland äter man vetebröd och rågbröd. Råg är mer rikligt förekommande eftersom förhållandena är för hårda för att odla vete. För att visa gästfrihet ger en värd ett offer av bröd och salt när han eller hon hälsar på en gäst eller besökare. Populära drycker i Vitryssland är bland annat rysk vetevodka och kvass, Kvass är en dryck gjord på jäst maltbröd eller rågmjöl. Kvass kan också tillsättas med skivade grönsaker för att skapa en kall soppa som kallas okroshka.
Världsarvsplatser
Vitryssland har fyra världsarv: Mir-slottet, Nesvizh-slottet, Belovezhskaya Pushcha (som delas med Polen) och Struve Geodetic Arc (som delas med nio andra länder).
Frågor och svar
Fråga: Vad är Vitrysslands huvudstad?
S: Vitrysslands huvudstad är Minsk.
F: När blev Vitryssland självständigt?
S: Vitryssland blev självständigt den 25 augusti 1991.
F: Hur många människor bor det i Vitryssland?
S: Det bor ungefär nio miljoner människor i Vitryssland.
Fråga: Vilka länder gränsar till Vitryssland?
S: De länder som gränsar till Vitryssland är Ryssland, Ukraina, Polen, Litauen och Lettland.
F: Hur stor andel av landets landyta är skog?
Svar: Över 40 procent av landets 207 600 kvadratkilometer är skog.
F: Vilka religioner utövas i landet?
Svar: Den viktigaste religionen i landet är den rysk-ortodoxa kristendomen och romersk-katolicismen har en mycket mindre anhängare.
Fråga: Vem var Vitrysslands president från 1994 till 2020?
Svar: Alexander Lukasjenko var Vitrysslands president från 1994 till 2020.
Sök