Rus: medeltida folk, ursprung och arv i Ryssland, Kievs Rus' och Vitryssland
Utforska Rus'—medeltida folk, deras ursprung och arv som formade Ryssland, Kievs Rus' och Vitryssland. Historia, kultur och identitet i fokus.
Rus' (grekiska: Ῥῶς) var en grupp eller ett folk från tidig medeltid som gav namn åt länderna Ryssland, Ruthenien och Vitryssland. I mitten av 800-talet var de centrerade kring Novgorod. De dominerade området i över hundra år. Många av Rus' ledare hade baltoslaviska namn, senare både pommerska och slaviska namn. De pommerska Rus' i Novgorod blev, efter att de blandat sig (blandat sig) med de slaver från Kiev som redan fanns där, kända som Kievs Rus'.
Ursprung och namn
Begreppet "Rus'" är omtvistat och har flera möjliga förklaringar. En vanlig uppfattning är att ett skandinaviskt (varjagiskt) element — ofta kallat "Rus'"/"Ros" — spelade en ledande roll i formandet av den tidiga staten. Andra forskare betonar en inhemsk slavisk eller baltoslavisk bakgrund. Källor som de bysantinska texterna (där de kallas Rhōs) och den östslaviska »Primära krönikan« beskriver hur skandinaver/varjager kom genom handelslederna och etablerade maktcentra i Novgorod och senare i Kiev. Modern arkeologi och genetiska studier visar att befolkningen i realiteten var etniskt blandad: en skandinavisk krigselit ovanpå en i huvudsak slavisk/baltoslavisk befolkning.
Framväxten av Kievs Rus'
Under 800–900-talen etablerades handelsvägar längs floderna Dnepr och Volga, som knöt ihop Skandinavien, Östersjöregionen, Byzantium och den islamska världen. Enligt krönikan tillsattes Rurik som härskare i Novgorod (traditionellt år 862) och hans efterträdare — bland dem Oleg — flyttade maktcentrum till Kiev och lade grunden till det som brukar kallas Kievs Rus'. Staten fungerade som en lös federation av furstendömen där furstar samlade tribut, skyddade handelsvägar och förde krig mot grannfolk.
Politik, kultur och religion
Kievs Rus' utvecklade egna juridiska och administrativa former, till exempel rättssamlingen Rus'ka pravda. Språket i administration och vardagsliv var i huvudsak en form av forneastslaviska, medan kyrkans liturgi använde kyrkoslaviska efter kristnandet. År 988 antog storfurst Vladimir I kristendomen från Konstantinopel och genomförde en kyrklig omvändelse som kom att integrera den rysk-ortodoxa kyrkan i samhällets centrum och knyta staten närmare Byzantium kulturellt och politiskt.
Sammanblandning och mångfald
Den tidiga makteliten bestod sannolikt av personer med olika namntraditioner — nordiska, baltoslaviska och slaviska — vilket speglar kontakten mellan handelsfolk, krigare och de lokala slaviska samhällena. Genom blandning, äktenskap och kulturellt utbyte framväxte en distinkt östeuropeisk kultur som senare utvecklades vidare i olika riktningar i de territorier som i dag är Ryssland, Ukraina och Vitryssland.
Upplösning och arv
Kievs Rus' nådde sin politiska höjdpunkt under 10–11:e århundradena men försvagades gradvis genom intern splittring och yttre hot. Under 1200-talet bröt mongolernas invasion (början av 1200-talet) sönder den politiska enheten. De olika furstendömena utvecklades vidare: vissa områden gick mot Litauen och Polen, andra som Moskva steg fram och så småningom lade grunden till det som skulle bli Ryssland. Samtidigt lever namnet Ruthenien och härledningar av "Rus'" kvar i benämningar som Vitryssland (bokstavligen »Vita Ryssland«).
Betydelse i historisk debatt
Diskussionen om vem Rus' ursprungligen var har ofta politiska och nationalistiska undertoner: olika moderna stater har i perioder framhävt svenska, slaviska eller andra rötter. Dagens forskning pekar dock på en komplex bild med betydande kulturell och genetisk blandning. I historisk mening är Rus' viktig eftersom begreppet och de institutioner som växte fram under denna tid formade identiteter, politiska strukturer och religiösa band som haft långvarig påverkan på östeuropas utveckling.
Viktiga källor och arkeologi
- Den »Primära krönikan« (Povest' vremennykh let) är en central skriftlig källa från 1100-talet som berättar om Rurik, Oleg, Vladimir med flera.
- Bysantinska och arabisk-persiska källor nämner Rus' i sina handels- och diplomatibeskrivningar.
- Arkeologiska fynd — gravar, smycken, vapen och handelsvaror — visar på starka kontakter med Skandinavien, Östersjöområdet och Mellanöstern.
Sammanfattning: Rus' var en flerdimensionell företeelse: en politisk och kulturell formation som uppstod ur kontakten mellan nordiska varjager, baltoslaviska grupper och östslaviska samhällen. Ur denna blandning växte Kievs Rus' fram, vilket i sin tur lade grunden för flera av dagens östeuropeiska stater och deras namn.
Gäster från utlandet, Nicholas Roerich (1899)
Vilka var de?
De flesta västerländska forskare tror att de är en grupp varangier, särskilt från Pommern. Enligt Povest vremennykh let eller Rus' primära krönika om Rus', som sammanställdes omkring 1113 e.Kr., hade Rus' flyttat från Pommern. Deras ledare hette Rurik. Senare intog Ruriks släkting Oleg Kiev och grundade Kievan Rus'. Ruriks ättlingar var Rus' härskande dynasti (efter 862). I kontroversen kallas detta för den "normandiska" åsikten.
Den "anti-normandiska" åsikten är att Rus' var slaviska folk från söder om Kiev. Som stöd för denna teori har man påpekat att flera floder har liknande namn. Ett exempel är Ros-floden som är en biflod till Dnepr-floden. Det kan ha varit här som Rus' tog sitt namn. I Sovjetunionens officiella historieskrivning ingick den "anti-normandiska" synpunkten med följande motivering: "Den normandiska teorin är politiskt skadlig, eftersom den förnekar de slaviska nationernas förmåga att bilda en självständig stat genom egna ansträngningar".
Inbjudan
Historien från den ryska primärkrönikan är att slaverna i Kiev slogs sinsemellan. För att återställa ordningen bjöd de in den legendariska varangiska Rus Rurik som ledare. Detta är ett annat område som är kontroversiellt. En skola accepterar den ryska primärkrönikan med rusfolkets baltoslaviska ursprung. Den motsatta åsikten säger att skandinaverna spelade en liten roll i skapandet av Kievan Rus. Skandinaverna anlitades helt enkelt av slaverna för att skydda dem. Sedan 1990-talet har det funnits ytterligare en kontrovers om vem, Ryssland eller Ukraina, som hade ett bättre anspråk på att härstamma från Kievan Rus' furstar. Sedan Sovjetunionens upplösning är ryska historiker inte tvungna att acceptera den antinormanska teorin. Men den har blivit av mindre betydelse än huruvida Ukraina eller Ryssland var de sanna arvtagarna till Rus'.
Byzantinerna
En annan version är möjlig i denna kommentar från forskare till De Administrando Imperio av den bysantinske kejsaren Konstantin VII (913-959):
| " | Det är numera allmänt erkänt att Kievstaten inte föddes ex nihilo (ur intet) i samband med Rusernas ankomst på 800-talet, utan att dess sociala och ekonomiska grundvalar lades under den föregående perioden, då slaverna i Dneprbäckenet spelade en aktiv roll i det politiska och kommersiella livet på de västeurasiatiska och pontiska stäpperna; och att en redan existerande slavisk jordägande aristokrati och köpmannaklass förblev den huvudsakliga grunden för landets territoriella stabilitet och ekonomiska tillväxt under Rus-överherrarna. Det är dock lika tydligt att det var de baltoslaviska Rugi-invadörerna som under andra hälften av 800-talet förenade de utspridda östslaviska stammarna till en enda stat baserad på vattenvägen mellan Östersjön och Svarta havet, som de gav sitt Rus-namn till. | " |
Gemensamma trådar
Det var vid denna tidpunkt i historien som Kievområdet växte och utvidgades. Den Kieviska staten varade i ungefär hundra år, fram till omkring 972. Mellan 839 och 1043 förenades baltoslaverna med de sydslaviska folken för att bilda ett nytt samhälle. Namnet Rus' kom att betyda dessa sammanslagna folk. År 860 beskrev den bysantinske patriarken Photios I ett folk som nästan säkert var rani tillsammans med slaver. Rus' ledarna hade baltoslaviska namn ända in på tiotalet. År 911 hade de ruser som undertecknade ett fördrag med grekerna alla balto-slaviska namn. Men i fördraget från 945 fanns det några sydslaviska namn. .
Etymologi
Ordet "Rus" finns i de slaviska språken. Det är parallellt med latin: Rhos, grek: Rös och arab: Rüs. Ord som användes för att beskriva pomeraner i Ryssland eller i öst var Veneti eller Rujan (i medeltida latinsk litteratur känd som Ruzzi ). Det finska: Venäjä, estniska: Vene, karelska: Veneä) som betecknar Ryssland
Bilden av Rurik från ryska manuskript
Sök