Säsongsrelaterad affektiv störning (SAD) är en återkommande form av depression som följer en tydlig årstidsmässig rytm. Personer som drabbas är vanligtvis psykiskt normala under delar av året men utvecklar återkommande depressiva symtom vid samma tidpunkt varje år, oftast under höst‑ och vintermånaderna. Tillståndet kallas ibland vinterdepression, men det finns också en mindre vanlig form som uppträder under sommaren.

Definition och diagnostiska kännetecken

SAD beskrivs vanligen som ett årstidsmönster av en större depressiv episod eller av återkommande depressiva episoder. Typiska diagnostiska kriterier inkluderar:

  • Återkommande depressiva episoder som inträder vid samma tid på året (oftast vinter).
  • En remissionsperiod vid en annan tid på året (oftast vår och sommar).
  • Övervägande av depressiva symtom under de säsongsmässiga episoderna, ofta med sömn‑ och aptitförändringar.

Vanliga symtom

Symtomen kan variera i svårighetsgrad men innefattar ofta:

  • Negativt stämningsläge, nedstämdhet eller förlust av intresse
  • Ökad sömnbehov (hypersomni) och trötthet
  • Ökad aptit, särskilt sug efter kolhydratrik mat, och viktuppgång
  • Minskat energi och svårigheter att koncentrera sig
  • Social tillbakadragenhet och minskat intresse för vanliga aktiviteter

Orsaker och möjliga mekanismer

  • Ljusexponering: Minskad dagsljus under höst/vinter påverkar kroppens inre klocka och dygnsrytm.
  • Cirkadiana rytmer: Förskjutningar i dygnsrytmen kan påverka sömn och humör.
  • Melatonin och serotonin: Förändringar i hormoner och signalsubstanser som melatonin och serotonin föreslås bidra till symtombilden.
  • Genetik och sårbarhet: Ärftliga faktorer och tidigare depressiva episoder ökar risken.
  • Geografiska faktorer: Tillståndet är vanligtare i områden med kortare vintersol.

Utredning och differentialdiagnoser

Utredning bygger på anamnes, symtomduration och årstidsmönster. Viktigt är att utesluta andra orsaker till depressiva symtom, såsom:

  • Annat depressivt syndrom utan säsongsmönster
  • Bipolär sjukdom (särskilt om hypomana eller maniska episoder förekommit)
  • Sköldkörtelsjukdomar, vitaminbrist eller andra medicinska tillstånd
  • Läkemedelsbiverkningar eller substansrelaterade orsaker

Behandling

Behandlingsval anpassas efter symtomens svårighetsgrad och patientens preferenser. Följande insatser används ofta:

  • Ljusterapi: Daglig exponering för starkt vitt ljus (ljuslåda) tidigt på dagen är en etablerad förstahandsbehandling för vinter‑SAD.
  • Antidepressiva läkemedel: Selectiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) kan vara effektiva vid måttlig till svår depression.
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT): Terapi inriktad på tankemönster och beteendeförändring kan minska symptom och förebygga återfall.
  • Livsstilsåtgärder: Regelbunden fysisk aktivitet, strukturerad dygnsrytm och ökad utomhustid under dagsljus kan hjälpa.
  • Tillskott och farmakologiska alternativ: I vissa fall övervägs vitamin D‑kontroll eller andra tillägg, men evidensen varierar.

Förebyggande och egenvård

Personer som tidigare haft SAD kan minska risken för återfall genom:

  • Planerad start av ljusterapi i god tid före förväntad försämring
  • Bibehållen daglig fysisk aktivitet och regelbundna sovtider
  • Att vistas i dagsljus utomhus så ofta som möjligt
  • Upprätthålla sociala kontakter och hantera stress

Prognos

Prognosen varierar. Många upplever återkommande, men behandlingsbara, episoder år efter år. Tidig insats och kontinuerlig uppföljning förbättrar ofta funktion och livskvalitet. Hos vissa avtar intensiteten med åren.

Terminologi och relaterade begrepp

SAD räknas inom ramen för bredare kategorier av humörstörning. Termen används för att beskriva ett specifikt säsongsmönster snarare än en separat sjukdomsdiagnos i sig.