Anfall | s när kroppens muskler drar ihop sig och slappnar av snabbt och upprepade gånger, vilket resulterar i okontrollerade skakningar

Typer av anfall

Det finns många olika typer av anfall. De benämns efter hur stor del av hjärnan de påverkar och vad som händer med personen när han eller hon får ett sådant anfall.

Partiella anfall

Vid partiella anfall är endast en liten del av hjärnan involverad i anfallet. Dessa anfall kan mer specifikt kallas:

• En enkel partiell: Personen håller sig vaken hela tiden när anfallet inträffar. De kan rycka till (särskilt i en del av kroppen), känna sig yr eller lukta och smaka saker som inte finns där.
• Komplex delvis: Personen kan verka förvirrad, få en känsla av deja vu, skratta, känna sig rädd, se saker som inte finns där eller känna en dålig lukt. Personen kan också göra något om och om igen, som att knäppa och knäppa om en skjorta.

Generaliserade anfall

Vid generaliserade anfall är en större del av hjärnan involverad i anfallet. Ofta påverkas delar av båda hjärnhalvorna. Dessa anfall kan mer specifikt kallas:

• Tonisk-klonisk - personen svimmar och börjar få ofrivilliga ryckningar. De kan bita sig i tungan, skrika, dregla, urinera eller avfölja. Många personer med denna typ av anfall har en "konstig känsla" före anfallet. Denna känsla kallas aura. Tonisk-kloniska anfall kan pågå i upp till 20 minuter.
• Frånvaro - Personer med frånvaroanfall ser ofta ut som om de bara är "bortglömda". De faller inte till marken eller har ryckiga rörelser, men de verkar inte höra eller lägga märke till något runt omkring dem. Andra människor kanske inte märker att personen har ett anfall alls. Personen kanske bara stelnar på plats och fortsätter där den slutade när anfallet är över. Den person som får anfallet minns vanligtvis inte det efteråt. Denna typ av anfall varar endast upp till 10 sekunder.
• Myoklonisk - Ett myokloniskt ryck är en plötslig ryckrörelse, vanligtvis på båda sidor av kroppen. Denna typ av anfall är vanligast hos barn under 5 år. Myokloniska anfall kan ses hos vuxna, som tenderar att få myokloniska ryck när de håller på att somna eller redan sover. Barn kan få dessa myokloniska ryck när de är vakna.

Status epilepticus: En medicinsk nödsituation

Status epilepticus är en medicinsk nödsituation. En person är "i status" när:

• De har ett anfall som varar i mer än fem minuter, ELLER
• De får fler än ett anfall utan att återhämta sig mellan dessa.

Status epilepticus är en medicinsk nödsituation eftersom hjärnan inte får tillräckligt med syre under ett långvarigt anfall. Detta kan leda till hjärnskador eller dödsfall.

Vad orsakar anfall?

Vissa typer av anfall tyder på en sjukdom som kallas epilepsi, där nerverna inte fungerar som de ska. De överför fel meddelanden till hjärnan så att personen rör sig okontrollerat eller ser, hör, luktar, känner eller smakar saker som inte finns där. Medicin kan tas för att förhindra att detta händer.

Förutom epilepsi kan många andra saker orsaka anfall.

Sjukdomar

Sjukdomar som kan orsaka kramper är bland annat:

• Infektioner i hjärnan, som meningit (infektion i hjärnans slemhinna) eller hjärninflammation.
• Feber
• Detta orsakar vanligtvis bara anfall hos barn mellan 3 månader och 6 år. Anfall som orsakas av feber kallas feberanfall. Barnen växer vanligtvis bort från dem. En vuxen kan dock få ett anfall på grund av mycket hög feber.
• Hjärntumör
• Mycket högt blodtryck
• Stroke
• Mycket låga blodsockernivåer (hypoglykemi)

Droger och alkohol

Droger och alkohol kan orsaka anfall:

• Vissa typer av läkemedel eller droger, eller abstinens (att plötsligt inte längre ta ett läkemedel eller en drog).
• Detta inkluderar att plötsligt sluta ta läkemedel mot kramper (läkemedel som ska förhindra kramper).
• Dricker för mycket alkohol
• Överdosering av stimulerande droger som metamfetamin eller kokain
• Alkoholavvänjning (när en person som normalt dricker mycket plötsligt slutar dricka).
• I värsta fall kan detta orsaka en medicinsk nödsituation som kallas delirium tremens, vilket kan orsaka status epilepticus.

Andra orsaker

Andra saker som kan orsaka anfall är:

• Skador på huvudet eller hjärnan
• Allt som gör att hjärnan inte får tillräckligt med syre, t.ex. drunkning, strypning, en mycket svår astmaattack, hjärtstillestånd eller rökinhalation (inandning av för mycket rök från en brand).
• Värmeslag (en medicinsk nödsituation som inträffar när kroppen och hjärnan blir mycket varma).

Eventuell första hjälpen

De flesta anfall varar bara en kort tid. Det bästa man kan göra är att förhindra att personen med anfallet skadas. Under ett anfall fungerar inte reflexerna och personerna med anfallet har ingen kontroll över sina muskler.

Relaterade sidor

• Epilepsi, ett tillstånd som ofta orsakar anfall.
• Status epilepticus
• Benigna neonatala anfall (en orsak till anfall hos spädbarn)
• Aura - en konstig känsla som uppstår strax före ett anfall.