Seyfert-galaxer är uppkallade efter Carl Seyfert som först beskrev dem 1943.
Dessa galaxer är en av de två huvudtyperna av aktiva galaxer. Den andra stora gruppen är kvasarer. Seyfertgalaxer har kvasarliknande kärnor: de är mycket avlägsna ljuskällor med elektromagnetisk strålning. Deras mycket höga ytljusstyrka har spektrum med starka emissionslinjer med hög jonisering. Till skillnad från kvasarerna är deras värdgalaxer dock tydligt synliga.
Seyfert-galaxer utgör cirka 10 % av alla galaxer och är några av de mest intensivt studerade objekten inom astronomin. Man tror att de drivs av samma fenomen som kvasarerna, även om de är närmare och mindre ljusstarka än kvasarerna. Dessa galaxer har supermassiva svarta hål i sina centra som är omgivna av ackretionsskivor av nedfallande material. Man tror att ackretionsskivorna är källan till den observerade ultravioletta strålningen. Ultravioletta emissionslinjer och absorptionslinjer är det bästa sättet att analysera det omgivande materialet.
I synligt ljus ser de flesta Seyfert-galaxer ut som vanliga spiralgalaxer. När de studeras i andra våglängder blir det dock tydligt att ljusstyrkan i deras kärnor är lika stor som ljusstyrkan hos hela galaxer av Vintergatans storlek.
