Sidney L. Pressey
Sidney L. Pressey (Brooklyn, New York, 1888-1979) var professor i psykologi vid Ohio State University under många år. Han är känd för att ha uppfunnit en undervisningsmaskin många år innan idén blev populär.
"Den första... [undervisningsmaskin] utvecklades av Sidney L. Pressey... Även om den ursprungligen utvecklades som en maskin med självbetyg... [den] visade sin förmåga att faktiskt lära ut".
Pressey började på Ohio State 1921 och stannade där tills han gick i pension 1959. Han fortsatte att publicera efter pensioneringen, med 18 artiklar mellan 1959 och 1967. Han var en kognitiv psykolog som "förkastade en syn på inlärning som en ackumulering av reaktioner som styrs av miljöstimuli till förmån för en syn som styrs av mening, avsikt och syfte". I själva verket hade han varit kognitiv psykolog hela sitt liv, långt före den "mytiska födelsedagen för den kognitiva revolutionen inom psykologin".
Pressey var den första vinnaren av E.L. Thorndike Award för prestationer inom utbildningsteknik 1964. Detta är ett pris från American Psychological Association.
Formel för tidig läsbarhet
1923 publicerade Pressey och en medarbetare den första formeln för att underlätta läsning. De hade varit bekymrade över att läroböcker i naturvetenskapliga ämnen i högstadiet hade så många tekniska ord. De ansåg att lärarna ägnade all lektionstid åt att förklara deras betydelse. De hävdade att deras formel skulle hjälpa till att mäta och minska läroböckernas "ordförrådsbörda". Deras formel, som bygger på Thorndikes ordlista, tog tre timmar att tillämpa på en enda bok. Det var ett mått på svårighetsgraden av ordförrådet. Många senare formler använde sig av något mått på meningskomplexitet samt ordförråd. Detta är de två huvudorsakerna till textens svårighet eller "läsbarhet".
Den "undervisande maskinen
Presseys idé började som en maskin för att ge eleverna flervalsfrågor. Dessa var (och är fortfarande) en grundläggande metod för att testa elever i USA. Maskinen hade ett fönster med en fråga och fyra svar. Eleven tryckte på tangenten till det valda svaret. Maskinen registrerade svaret på en räknare på baksidan av maskinen och visade nästa fråga.
Den fantastiska idén var att laga maskinen så att den inte skulle gå vidare förrän eleven valde rätt svar. Då var det lätt att visa att det andra arrangemanget lärde eleverna vad som var rätt svar. Detta var den första demonstrationen av att en maskin kunde lära ut, och även en demonstration av att kunskap om resultaten var orsaken till inlärningen.
Ett antal recensioner ger Pressey skulden för att vara grundaren av programmerade inlärnings- och undervisningsmaskiner, långt före B.F. Skinners mer kända insatser. Skinner var dock ansvarig för att hela ämnet blev allmänt känt, och hans kritik av begränsningarna i den traditionella klassrumsundervisningen är ett klassiskt verk.
Böcker av Pressey
- Pressey S.L. & Pressey L.C. 1923. Introduktion till användningen av standardtester. Harrap.
- Pressey S.L. & Pressey L.C. 1927. Psykisk abnormitet och brist. Macmillan.
- Pressey S.L. 1933. Psykologi och den nya utbildningen. Harper.
- Pressey S.L. & Robinson F.P. 1944. Psykologi och den nya utbildningen. Reviderad upplaga, Harper.
- Pressey S.L. & Janney J.E. 1937. Casebook of research in education. Harper.
- Pressey S.L; Janney J.E. & Kuhlen R.G. 1939. Livet: en psykologisk undersökning. Harper.
- Pressey S.L. & Kuhlen R.G. 1957. Psykologisk utveckling under hela livet. Harper & Row.
- Pressey S.L; Robinson F.P & Horrocks J.E. 1959. Psykologi i utbildningen. Harper.
Självbiografier
- Pressey, Sidney L. 1967. Självbiografi. I A history of psychology in autobiography, vol 5. eds Edward G. Boring and Gardner Lindzey. New York: Appleton-Century-Croft.
- Pressey, Sidney L. 1971. Sidney Leavitt Pressey, del I: En självbiografi. I Leaders in American education, ed. Robert J. Havighurst. Chicago: University of Chicago Press.
