Hoppa till innehållet
Hem

Sidney L. Pressey: psykolog och undervisningsmaskinens uppfinnare

Sidney L. Pressey — pionjär inom kognitiv psykologi och uppfinnare av undervisningsmaskinen; banade väg för modern utbildningsteknik och självlärande system.

Författare: Skapad: Uppdaterad:

Sidney L. Pressey (Brooklyn, New York, 1888-1979) var professor i psykologi vid Ohio State University under många år. Han är känd för att ha uppfunnit en undervisningsmaskin många år innan idén blev populär.

"Den första... [undervisningsmaskin] utvecklades av Sidney L. Pressey... Även om den ursprungligen utvecklades som en maskin med självbetyg... [den] visade sin förmåga att faktiskt lära ut".

Pressey började på Ohio State 1921 och stannade där tills han gick i pension 1959. Han fortsatte att publicera efter pensioneringen, med 18 artiklar mellan 1959 och 1967. Han var en kognitiv psykolog som "förkastade en syn på inlärning som en ackumulering av reaktioner som styrs av miljöstimuli till förmån för en syn som styrs av mening, avsikt och syfte". I själva verket hade han varit kognitiv psykolog hela sitt liv, långt före den "mytiska födelsedagen för den kognitiva revolutionen inom psykologin".

Undervisningsmaskinen — vad den gjorde

Presseys undervisningsmaskin var ett mekaniskt hjälpmedel för att ge prov och samtidigt erbjuda återkoppling. I praktiken bestod apparaten av en rad flervalsfrågor och ett system med fönster eller indikatorer som visade om svaret var rätt. Om eleven svarade fel stannade apparaten kvar vid samma fråga tills rätt svar valdes, vilket innebar att maskinen inte bara registrerade svar utan även kontrollerade att lärande skedde innan man gick vidare.

Viktiga egenskaper:

  • Omedelbar återkoppling: användaren fick direkt besked om svaret var rätt eller fel.
  • Kontrollerad progression: maskinen avancera först när korrekt svar uppnåtts.
  • Självrättning och självinlärning: apparaten gjorde det möjligt för elever att arbeta utan ständig lärarövervakning.

Vetenskaplig och pedagogisk betydelse

Presseys arbete visade att tekniska hjälpmedel kunde användas för mer än bara testning — de kunde utformas för att stödja faktiskt lärande. Detta var viktigt eftersom idén om maskiner som aktivt kunde underlätta inlärning senare kom att få stort genomslag, framför allt under 1950- och 1960-talen med beteendefokuserade varianter av undervisningsmaskiner.

Till skillnad från många samtidiga experiment som betonade stimulus–respons-mekanismer, betonade Pressey betydelsen av mening, avsikt och syfte i lärandeprocessen. Därigenom ses han i efterhand som en föregångare till senare kognitiva perspektiv inom utbildningspsykologin.

Publikationer, inflytande och eftermäle

Redan i mitten av 1920-talet publicerade Pressey arbeten där han beskrev sina apparater och hur de användes i undervisning. Hans tidiga experiment och rapporter inspirerade senare forskare och praktiker att vidareutveckla idéer om programmerad undervisning och automatiserad feedback. B.F. Skinner och andra bidrog senare med behavioristiska modeller och elektroniska versioner av undervisningsmaskiner, men Presseys uppfinning var ett viktigt tidigt steg.

Pressey hade en lång akademisk karriär och fortsatte att skriva och delta i debatten om undervisningsteknik långt efter sin formella pension. Hans forskning och tekniska lösningar betraktas i dag som en av de första systematiska försöken att koppla psykologi, mätning och undervisning via maskinella hjälpmedel — ett arv som lever vidare i dagens digitala läromedel och adaptiva system.

Utmärkelser

Pressey var den första vinnaren av E.L. Thorndike Award för prestationer inom utbildningsteknik 1964. Detta är ett pris från American Psychological Association. Utmärkelsen speglar hans betydelse för undervisningens tekniska och psykologiska utveckling.

Sammanfattningsvis, Sidney L. Pressey var en pionjär som tidigt visade hur mekaniska och senare elektroniska system kan användas för att ge återkoppling, kontrollera progression och stödja självstyrt lärande. Hans arbete utgör en viktig historisk brygga mellan traditionell undervisning, beteendeinriktade maskiner och dagens kognitivt informerade utbildningsteknik.

Formel för tidig läsbarhet

1923 publicerade Pressey och en medarbetare den första formeln för att underlätta läsning. De hade varit bekymrade över att läroböcker i naturvetenskapliga ämnen i högstadiet hade så många tekniska ord. De ansåg att lärarna ägnade all lektionstid åt att förklara deras betydelse. De hävdade att deras formel skulle hjälpa till att mäta och minska läroböckernas "ordförrådsbörda". Deras formel, som bygger på Thorndikes ordlista, tog tre timmar att tillämpa på en enda bok. Det var ett mått på svårighetsgraden av ordförrådet. Många senare formler använde sig av något mått på meningskomplexitet samt ordförråd. Detta är de två huvudorsakerna till textens svårighet eller "läsbarhet".

Den "undervisande maskinen

Presseys idé började som en maskin för att ge eleverna flervalsfrågor. Dessa var (och är fortfarande) en grundläggande metod för att testa elever i USA. Maskinen hade ett fönster med en fråga och fyra svar. Eleven tryckte på tangenten till det valda svaret. Maskinen registrerade svaret på en räknare på baksidan av maskinen och visade nästa fråga.

Den fantastiska idén var att laga maskinen så att den inte skulle gå vidare förrän eleven valde rätt svar. Då var det lätt att visa att det andra arrangemanget lärde eleverna vad som var rätt svar. Detta var den första demonstrationen av att en maskin kunde lära ut, och även en demonstration av att kunskap om resultaten var orsaken till inlärningen.

Ett antal recensioner ger Pressey skulden för att vara grundaren av programmerade inlärnings- och undervisningsmaskiner, långt före B.F. Skinners mer kända insatser. Skinner var dock ansvarig för att hela ämnet blev allmänt känt, och hans kritik av begränsningarna i den traditionella klassrumsundervisningen är ett klassiskt verk.

Böcker av Pressey

  • Pressey S.L. & Pressey L.C. 1923. Introduktion till användningen av standardtester. Harrap.
  • Pressey S.L. & Pressey L.C. 1927. Psykisk abnormitet och brist. Macmillan.
  • Pressey S.L. 1933. Psykologi och den nya utbildningen. Harper.
    • Pressey S.L. & Robinson F.P. 1944. Psykologi och den nya utbildningen. Reviderad upplaga, Harper.
  • Pressey S.L. & Janney J.E. 1937. Casebook of research in education. Harper.
  • Pressey S.L; Janney J.E. & Kuhlen R.G. 1939. Livet: en psykologisk undersökning. Harper.
  • Pressey S.L. & Kuhlen R.G. 1957. Psykologisk utveckling under hela livet. Harper & Row.
  • Pressey S.L; Robinson F.P & Horrocks J.E. 1959. Psykologi i utbildningen. Harper.

Självbiografier

  • Pressey, Sidney L. 1967. Självbiografi. I A history of psychology in autobiography, vol 5. eds Edward G. Boring and Gardner Lindzey. New York: Appleton-Century-Croft.
  • Pressey, Sidney L. 1971. Sidney Leavitt Pressey, del I: En självbiografi. I Leaders in American education, ed. Robert J. Havighurst. Chicago: University of Chicago Press.

Relaterade artiklar

Författare

AlegsaOnline.com Sidney L. Pressey: psykolog och undervisningsmaskinens uppfinnare

URL: https://sv.alegsaonline.com/art/90235

Dela

Källor