Programmerat lärande (programmerad undervisning) – definition och historia

Under andra världskriget, med en till stor del värnpliktsarméer, lades stor vikt vid utbildning. Det man lärde sig påverkade utbildningen efter kriget. En av de viktigaste metoderna var användningen av filmer som gruppträningsmetod. Forskning om träningsfilmernas effektivitet gjordes i stor omfattning. I en redogörelse kommenterar Lumsdaine att forskning om filmer pågick "från omkring 1918 till idag" (betydelse 1962).

Forskningen gav upphov till några få slutsatser. En av dem var att filmer är utmärkta för att ge en överblick över en situation eller en operation. Däremot var de mindre framgångsrika när det gällde att få fram detaljerna. Några allmänna egenskaper hos film (och senare även tv) utmärker sig. Ett är att en film går i sin egen takt. Ett annat är att det inte krävs några specifika svar eller aktiviteter av tittaren. Ett tredje är att publiken är varierad, ibland enormt varierad. Detta ger ledtrådar till hur man kan förbättra instruktionsfilmerna.

I ett experiment vid Yale University 1946 placerades frågor till studenterna mellan delar av en film om hjärtat och blodcirkulationen, och de rätta svaren gavs efter att studenterna hade svarat (kunskap om resultaten). Detta bidrog avsevärt till den mängd som lärdes av filmen. Lumsdaine kommenterade att till och med att visa den grundläggande filmen två gånger inte var lika effektivt som att visa versionen med frågor och svar. ⁶¹²

Kopplingarna mellan detta experiment och Presseys experiment var uppenbara. Aktiva svar från eleverna och nyttig återkoppling på aktiviteterna sågs nu som kritiska element i alla framgångsrika inlärningssystem. Presseys arbete hade varit halvt bortglömt, men det erkändes nu som betydelsefullt.

Vad är programmerat lärande?

Om det redan hade gjorts så mycket forskning om att lära sig av filmer, vad exakt tillförde då programmerad inlärning? Det korta svaret är "stimuluskontroll", med vilket man i stort sett menar själva läromedlet. I den programmerade inlärningen föreslogs också ett komplett system som omfattade dessa steg:

1. Kursens mål är objektiva och mätbara.
2. Ett förtest görs eller det ursprungliga beteendet anges.
3. Ett eftertest tillhandahålls.
4. Materialet har testats och reviderats enligt resultaten (utvecklingstestning).
5. Materialen konstrueras enligt ett förutbestämt schema (stimulusstyrning).
6. Materialet ordnas i lämpliga steg.
7. Eleven måste reagera aktivt (inte nödvändigtvis öppet).
8. Åtgärder vidtas för att bekräfta svaren (kännedom om resultaten).
9. Undervisningsmedlet är lämpligt för ämnet och eleverna.
10. Materialet är självstyrande eller presenteras på ett sätt som passar eleven.

Klaus gav en nyttig diskussion om de olika programmeringsteknikerna.

De två viktigaste systemen

Även om tre eller fyra andra system har föreslagits, diskuterar vi här de två mest kända metoderna.

Den ena var av Norman Crowder, en psykolog inom det amerikanska flygvapnet. Han hade blivit ombedd att undersöka utbildningen av underhållspersonal för flygplan. Crowders system gick ut på att ställa in flervalsfrågor i texten och ge feedback för varje alternativ. Exempel på denna metod visar att de alternativ som erbjöds i frågorna valdes för att täcka in misstag som eleverna sannolikt skulle göra.

Mycket mer känd var den andra typen av programmerad inlärning, som föreslogs av beteendevetaren B.F. Skinner. Skinner framförde en del mycket effektiv kritik mot traditionella undervisningsmetoder. Hans schema för programmerad undervisning gick ut på att presentera materialet som en del av ett "förstärkningsschema" på typiskt behavioristiskt sätt. Den programmerade texten om Skinners behavioristiska teori är det mest kompletta exemplet på hans idéer i praktiken. Skinner var en fantastisk publicist för sina egna idéer, vilket framgår av detta avsnitt:

"Det finns ett enkelt jobb att göra. Uppgiften kan formuleras i konkreta termer. De nödvändiga teknikerna är kända. Utrustningen kan lätt tillhandahållas. Ingenting står i vägen förutom kulturell tröghet ... Vi står på tröskeln till en spännande och revolutionerande period då det vetenskapliga studiet av människan kommer att sättas i arbete för människans bästa. Utbildningen måste spela sin roll. Den måste acceptera det faktum att det är möjligt och oundvikligt att göra en genomgripande översyn av utbildningspraktiken...".

Båda metoderna presenterades ursprungligen i maskiner, och båda presenterades senare i bokform. Båda systemen var i viss mån elevcentrerade. De var sätt att undervisa enskilda elever som arbetade i sin egen takt. Båda systemen använde (på olika sätt) kunskap om resultat för att främja inlärning. ^s619 I båda systemen var innehållet förprövat för att identifiera problem och utjämna dem. Båda systemen betonade tydliga inlärningsmål. Framsteg i inlärningen mättes med hjälp av för- och eftertester med likvärdig svårighetsgrad. Många praktiska tester visade att dessa metoder var effektiva.

Många av dessa idéer har tagits upp och använts inom andra utbildningsområden, t.ex. öppet lärande (se Open University) och datorstödd inlärning.