Spansk-amerikanska kriget 1898 – orsaker, förlopp och konsekvenser

Spansk‑amerikanska kriget 1898: orsaker, förlopp och konsekvenser — hur USA vann, Spaniens förlust och övergången av Kuba, Filippinerna, Puerto Rico och Guam.

Det spansk-amerikanska kriget var ett krig som utkämpades mellan Spanien och Amerikas förenta stater år 1898. Kriget utkämpades delvis på grund av att många människor ville att Kuba, en av de sista kvarvarande delarna av det forna spanska imperiet, skulle bli självständigt. Många amerikaner ville också att deras land skulle få ett kolonialt imperium. Spanien förlorade sjökriget och fick ge upp sina kolonier Kuba, Filippinerna, Puerto Rico och en del av Guam. Alla dessa kolonier, utom Kuba, skulle bli amerikanska kolonier i slutet av kriget.

Orsaker

Orsakerna bakom kriget var flera och samverkande:

• Kuba och självständighetssträvanden: Kubas uppror mot spanskt styre hade pågått under flera år, lett av bland annat exilledare som José Martí. Brutala spanska motåtgärder, inklusive så kallade reconcentrations-politiker som förflyttade civila till kontrollerade områden, väckte medkänsla och ilska i USA.
• Ekonomiska intressen: Amerikanska företag hade stora investeringar i kubansk socker- och tobaksproduktion. Stabilitet eller amerikanskt inflytande sågs som gynnsamt för affärsintressen.
• Yellow press och opinion: Sensationsdriven journalistik i tidningar som de som ägdes av William Randolph Hearst och Joseph Pulitzer förstärkte folkstormen mot Spanien genom att framhäva spanska övergrepp och dramatisera händelser.
• Direkt händelseutlösare: Explosionen ombord på krigsfartyget USS Maine i Havannas hamn den 15 februari 1898, som dödade många amerikanska sjömän, anklagades av stora delar av den amerikanska opinionen omedelbart på Spanien (orsaken till explosionen är fortfarande omtvistad). Detta blev den omedelbara förevändningen för krigsförklaring.
• Imperialistiska ambitioner: En del politiker och opinion i USA ville att landet skulle ta plats som en global makt och skaffa koloniala besittningar, särskilt i Stilla havet och Karibien.

Förloppet under 1898

Kriget var kort men snabbt avgörande, med både sjö- och markstrider sommaren 1898:

• Manila Bay (1 maj 1898): I Stilla havet besegrade den amerikanske kommendören George Dewey den spanska flottan i en snabb och avgörande sjöstrid nära Filippinernas huvudstad Manila. Spanska fartygen förstördes utan att de amerikanska förlusterna blev betydande.
• Blockad och sjöstrider i Karibien: USA inledde en blockad av kubanska hamnar. Den avgörande sjömötet vid Santiago de Cuba den 3 juli 1898 slutade med att den spanska eskadern under befäl av amiral Pascual Cervera satte ut från hamn och till stor del blev förstörd av den amerikanska flottan.
• Markslagen i Kuba: Amerikanska expiditionsstyrkor landsattes på Kuba och deltog i flera markstrider, bland annat slaget om San Juan Hill (1 juli 1898) där Theodore Roosevelt och hans frivilligstyrka "Rough Riders" blev berömda. Efterhand kapitulerade de spanska styrkorna i området och staden Santiago föll i juli.
• Varaktighet: Kriget varade formellt bara några månader; fientligheterna pågick huvudsakligen mellan april och augusti 1898.

Fred och avtal

Den 10 december 1898 undertecknades Treaty of Paris mellan USA och Spanien. De viktigaste punkterna var:

• Spanien avträdde kontrollen över Filippinerna, Puerto Rico och Guam till USA.
• Spanien avstod formellt sin suveränitet över Kuba; i praktiken hamnade Kuba under amerikansk tillsyn först genom en militär ockupation och senare genom villkor i det amerikanska lagstiftade Platt Amendment (1901) som gav USA rätt att ingripa i Kubas inre angelägenheter och anordnade en lease av Guantánamo Bay.
• USA betalade Spanien 20 miljoner dollar som kompensation för överlämnandet av Filippinerna.

Konsekvenser

Kriget hade flera kort- och långsiktiga följder:

• USA som världsmakt: Segern markerade USA:s inträde som en betydande kolonial och militär makt med territorier i Karibien och Stilla havet.
• Slutet för det spanska imperiets storhetstid: Spanien förlorade i praktiken sina sista större kolonier och fick minska sin roll som global kolonialmakt.
• Filippinska följder: Överlämnandet av Filippinerna ledde inte till fred för filippinska nationalister. Ledaren Emilio Aguinaldo och hans anhängare fortsatte kampen mot amerikanskt styre i det filippinsk-amerikanska kriget (1899–1902 och därefter mindre stridigheter), en konflikt som orsakade omfattande lidande och många civila dödsfall.
• Kuba: Formellt självständigt 1902, men starkt påverkat av USA genom Platt Amendment och amerikansk ekonomisk dominans. USA upprättade även militär närvaro på ön.
• Puerto Rico och Guam: Blev amerikanska territorier. Puerto Ricos politiska status och relation till USA utvecklades under 1900-talet, medan Guam förblev strategiskt viktigt för USA i Stilla havet.
• Inrikespolitiska debatter i USA: Segern väckte debatt om imperialism. Antiimperialistiska rörelsen, där kulturskikt som Mark Twain och Andrew Carnegie ingick, fördömde annekteringen av kolonier som oförenlig med amerikanska ideal om självstyre.
• Mänskliga kostnader: USA led relativt sett få stridsrelaterade dödsfall (omkring 400 stridsdöda), men sjukdomar som gula febern och malaria orsakade tusentals dödsfall bland soldater; totala amerikanska dödsfall uppgick till cirka 2 400. Spanska och koloniala förluster var också betydande, liksom civila lidanden i de berörda kolonierna.

Betydelse i ett längre perspektiv

Det spansk-amerikanska kriget symboliserar en övergångstid i världspolitiken: Europas gamla kolonialmakter försvagades delvis, medan USA på allvar steg fram som en expansiv, global aktör. Kriget påverkade också internationell rätt, koloniadministration och debatten om självbestämmande. Följderna för de involverade folken – särskilt i Filippinerna och Kuba – var komplexa och långtgående, med efterföljande konflikter, politik om nationellt självstyre och ekonomisk omorientering.

Tidslinje - viktiga datum

• 15 februari 1898 – USS Maine exploderar i Havannas hamn.
• 25 april 1898 – USA förklarar krig mot Spanien.
• 1 maj 1898 – Slaget vid Manila Bay; amerikansk seger.
• 1 juli 1898 – Slaget vid San Juan Hill (Kuba).
• 3 juli 1898 – Sjöslaget vid Santiago de Cuba; spansk eskader till stor del förstörd.
• 17 juli 1898 – Spanska trupper i Santiago kapitulerar.
• 10 december 1898 – Treaty of Paris undertecknas.

Sammanfattningsvis var det spansk‑amerikanska kriget 1898 en kort men historiskt betydelsefull konflikt som ledde till ett markant maktskifte i Atlanten och Stilla havet, slutet på Spaniens koloniala epok och början på USA:s roll som en kolonial och global stormakt.

Sök med bokstav