Guantanamobukten är en vik i södra delen av ön Kuba. En del av den kontrolleras av USA. De tog kontroll över den 1903 enligt ett avtal mellan USA och Kuba. Kubas nuvarande regering anser inte att detta fördrag är lagligt. De menar att det strider mot internationell rätt (närmare bestämt Wienkonventionen om traktaträtten från 1969), och anser att USA upprätthåller kontrollen över området utan Kubas samtycke. Historiskt uppstod den amerikanska närvaron i området i kölvattnet av spansk‑amerikanska kriget i slutet av 1800‑talet, och basen har senare utvecklats till en hel militär anläggning med hamn, flygplats, sjukhus och andra faciliteter.

Flottstationen och dess uppgifter

Den södra delen av bukten är omgiven av en amerikansk flottstation. Namnet på stationen (eller basen) förkortas ibland till GTMO och kallas "Gitmo". Stationens uppdrag är att agera för att förhindra terrorism, hjälpa människor som flyr från Kuba och stoppa narkotikabrottslighet. Utöver dessa uppgifter fungerar basen som logistisk och operationell knutpunkt för amerikanska marin‑ och flygoperationer i Karibien och delar av Latinamerika. Den drivs i praktiken av amerikanska myndigheter och har egna civila och militära faciliteter för personalens behov.

Fånglägret på Guantánamo

Basen används nu också som en plats för att förvara personer som tillfångatagits av amerikanska styrkor från Afghanistan och Irak. Vissa fångar har också tagits från andra länder, som Storbritannien och Frankrike. Efter 2001 upprättades där en anläggning för internering av personer som klassificerats som så kallade "enemy combatants" eller misstänkta terrorister. Hundratals människor har passerat genom anläggningen; vid en tidpunkt var antalet fångar som mest flera hundra, men i dag finns ett betydligt mindre antal kvar, varav flera hålls utan att ha ställts inför en vanlig brottmålsrätt.

Rättsliga och mänskliga rättigheter‑frågor

Vissa menar att dessa människor inte får de rättigheter som de borde få som krigsfångar enligt Genèvekonventionerna. En anledning som ofta anges är att Förenta staternas lagar inte fullt ut skulle gälla för personer som hålls på Guantánamo, eftersom anläggningen ligger utanför USA:s territorium men under amerikansk kontroll. Frågor om rätt till rättegång, tillgång till advokat och möjligheten att söka prövning i domstol har lett till flera rättsprocesser i USA:s domstolsväsende. Högsta domstolen har i avgöranden som Rasul v. Bush (2004) och Boumediene v. Bush (2008) slagit fast att vissa rättsliga prövningar måste vara möjliga för internerna, bland annat åtalsprövning genom habeas corpus.

Enligt flera välkända människorättsgrupper har vissa fångar torterats och andra kan ha behandlats illa enligt FBI:s undersökning. Det har rapporterats om olika former av hårdhänta förhörsmetoder, bland annat sådana som beskrivits som vattenboarding, sömnbrist och andra tvångsmetoder. Dessa anklagelser har lett till oberoende granskningar och debatt om vilka metoder som använts, vem som godkänt dem och om de strider mot amerikansk och internationell rätt. Rapporter om CIA:s så kallade "tortyrflyg" och flyttningar av fångar mellan olika länder (rendition) har bidragit till kritik från europeiska regeringar, människorättsorganisationer och internationella institutioner; vissa européer som togs med CIA:s "tortyrflyg" har senare vittnat om misshandel och övergrepp.

Politiska försök att stänga basen och läget i dag

Guantánamo har varit föremål för politiska löften om stängning från flera amerikanska presidenter. Presidenter har mött svårigheter att genomföra detta i praktiken, bland annat på grund av motstånd i Kongressen, juridiska hinder och svårigheter att överföra vissa interner till tredje länder. Under årens lopp har många fångar släppts eller överförts till sina hemländer eller tredjeländer, andra har ställts inför särskilda militärtribunaler (Military Commissions) och ett fåtal har dömts i domstol. Samtidigt kvarstår kritik och diskussion om rättssäkerhet, fångarnas behandling och Guantánamos roll som symbol för kampen mot terrorism och för skyddet av mänskliga rättigheter.

Sammanfattningsvis är Guantánamobasen både en militär anläggning med flera funktioner och en omstridd plats i internationell rätt och politik. Debatten rör inte bara säkerhetsfrågor utan också rättsliga principer, mänskliga rättigheter och relationen mellan USA och Kuba.