Bastet (Bast) — forntida egyptisk gudinna för skydd, katter och fruktsamhet
Bastet — forntida egyptisk gudinna för skydd, katter och fruktsamhet. Utforska hennes kult, symbolik och roll som beskyddare av familj, dans, musik och födsel.
Bastet var en forntida egyptisk gudinna för skydd och katter. Hon framställs ofta som dotter till solguden Ra och sändes enligt myten för att bekämpa kaosvarelsen Apep. Som beskyddare av kungamakten stod hon tillsammans med eller efter Sekhet, lejoninnan; i den rollen skyddade hon även faraon och bidrog till solgudens försvar av världen.
Bast är också känd under namnformerna Bastet, Ubasti och Pasch. Hennes kult är belagd åtminstone från den andra dynastin, och centrum för dyrkan låg i staden Per-Bast (grekiska Bubastis), som fått sitt namn efter henne. Ursprungligen uppfattades Bast som en våldsamt kraftfull lejoninna och beskyddargudinna i Nedre Egypten. Själva namnet Bast har tolkats som "(kvinnlig) slukare", vilket speglar hennes ursprungliga, arga aspekt.
I senare tid utvecklades en mildare och mer folklig bild av Bast. Hon blev framför allt en husgudinna—beskyddare av kvinnor, barn och huskatten—och förknippades med familj, parfymer, musik, dans, nöjen, fruktbarhet och födsel. När Anubis tog en framträdande roll som balsameringsgud knöts Bast till hans riter som en salva- och skyddsgudinna; relationen mellan dem varierar i källorna (hon kan framstå som Anubis hustru eller mor) tills Anubis i vissa traditioner blir son till Nephthys.
En viktig utveckling i Bastets framställning skedde efter att Nedre Egypten förlorade i politiska konflikter: i Egyptens mellersta rike framträder hon ofta som en tamkatt istället för lejoninna. Denna förändring speglar hur gudabilder anpassades till nya sociala och religiösa behov. Den moderliga sidan hos katten förstärkte hennes roll som god mor; i konst och amuletter förekommer Bast ofta med kattungar. Kvinnor som önskade barn bar ibland amuletter föreställande gudinnan med ett visst antal kattungar — antalet motsvarade det önskade antalet barn.
Utseende och symbolik
I bildkonst visar sig Bast i två huvudformer: som lejoninna eller som en kvinna med katthuvud (ofta den tamkatt som blev vanligare i senare perioder). Typiska attribut är sistrum (ett rytmiskt instrument kopplat till kult och musik), menat-halsbandet, ankh (tecken för liv) och ibland en korg eller kuttra kattungar. Hennes dubbla natur — både våldsam beskyddare och mild moder — speglas i att hon kunde vara både krigare och vårdare.
Dyrkan och tempel
Per-Bast/Bubastis var huvudcentrum för hennes kult. Arkeologiska fynd visar stora tempelområden, prästerskap och omfattande votivdepositioner med mummifierade katter och kattamuletter. Katterna behandlades som heliga djur; när en familjekatt dog kunde den balsameras och begravas under vördnad. Stora mängder kattskelett och mumier har hittats i anslutning till hennes tempelstäder, vilket visar hur central kulten för kattdjur var i praktiken.
Den årliga festivalen i Bubastis var berömd i antiken; enligt källor, bland dem Herodotos, lockade den stora skaror som firade med musik, dans och båtprocessioner på Nilen. Festligheterna betonade Bastets roll som musikens och nöjens gudinna och fungerade även som socialt och religiöst nav för regionen.
Prästerskap, riter och offer
Templen hade präster och ofta kvinnliga tjänare som skötte riter, musik och ceremonier. Offer bestod av livsmedel, parfym, smycken och djuroffer — särskilt katter som antingen mummifierades eller avbildades i stora mängder som votivgåvor. Parfymer och salvor knöts till Bastets kult; hon kunde därför också uppfattas som en gudinna för väldoft och kroppslig omsorg.
Skillnaden mellan Bast och Sekhmet
Bast och Sekhet (vanligtvis stavat Sekhmet) är nära besläktade figurer: båda är kattgudinnor med skyddande och destruktiva aspekter. Sekhmet är oftare förknippad med den vilda lejoninnan och krigets vrede, medan Bast i senare traditioner framstår som den mer domesticerade och skyddande kattgudinnan — men gränserna mellan dem har varierat över tid och plats i egyptisk religion.
Kultens utveckling och eftermäle
Bastets kult var långlivad, men minskade i samband med de religiösa och politiska förändringar som följde i och efter antiken. Under senare romersk och tidig kristen tid avtog den officiella dyrkan och templen användes inte längre som religiösa centra. Idag finns många lämningar och föremål i museer världen över, bland annat kattmumier, amuletter och skulpturer som vittnar om hennes betydelse.
Modern påverkan
Bastet lever kvar i populärkulturen och i människors fascination för katter. Hennes bild har inspirerat konst, litteratur, rollspel och symbolik där katten ofta representerar beskydd, mystik och kvinnlig kraft. Arkeologiska fynd från Bubastis och andra platser fortsätter att ge ny kunskap om hur centrala katter och Bastet var i det dagliga livet och i religiös praxis i forntidens Egypten.
Häxeri och dyrkan
Bastet (Bast) var den mest hedrade kattgudinnan i det gamla Egypten. Bastetkulten startade kring staden Bubastis, som ligger i det östra deltat i Nedre Egypten (omkring 3 200 f.Kr.), och var en viktig stad från det gamla riket till den sena perioden. Under tidig egyptisk tid kallades staden Per-Bast, vilket kan översättas till "Bastas domän". Senare kallades staden Bubastis och är idag känd som Tell Basta. Bastet dyrkades även i andra regioner i den egyptiska regionen. Bast dyrkades i Memphis (under det gamla riket), där hon förknippades med Sekhmet; i Heliopolis (under det gamla riket) där hon kallades "Tems dotter" (kopplad till Tefnut); i en stad som kallades "Bast-kullen" i Muts område i Thebe (under det nya riket) och i staden Nit under den sena perioden. Festivaler för att fira Bastet hölls i städerna Bubastis, Memphis (Luxor), Thebe och Esna.
Namnen på Bastets omfattande festivaler är bland annat: "Bastets procession", "Bastet skyddar de två länderna", "Bastet går ut från Per-Bast", "Bastet framträder inför Ra" och "Hathors och Bastets festival". Hennes viktigaste festivaler firades i april och maj i Bubastis. Hennes festivaler kännetecknades av musik, dans och vin och var några av de mest populära festivalerna i Egypten på den tiden. Till vissa festivaler kom över 700 000 människor från hela Egypten, ofta i båtar som seglade längs Nilen.
I Bubastis började festivalen med att man offrade till Bastet. Basttemplet stod i stadens centrum så att det kunde ses från alla håll och stod på upphöjd mark. Templets yttervägg var dekorerad med bilder av djur och inne i templet fanns en innergård, planterad med en träddunge som omgav hennes helgedom. Tillbedjare kom från hela Egypten och lämnade ofta offergåvor, bronsstatyer, amuletter och mumifierade katter i hennes tempel. Tusentals av dessa katter hittades senare i underjordiska kryptor där hennes tempel en gång stod.
Under festdagarna tillbringade egyptierna många dagar med att musicera, dansa och vara glada. De som dyrkade henne gick till hennes tempel och spelade instrument, slog på trummor, skakade tamburiner, bar sistras (heliga skallror), sjöng och dansade genom gatorna. På festivalens sista kväll tändes ett enda ljus i Bast-templet och därifrån spreds ljuset genom staden, buret av hängivna. Bönerna under hela natten ackompanjeras av musik och rökelse. Bast var viktig i dyrkan och det egyptiska folket offrade kryddor, vatten, vin, mjölk, bröd och kött till henne. Man gav också gåvor i form av guld, diamanter, silver, parfymer och andra rikedomar. Det egyptiska folket dansade och sjöng också till henne eftersom hon var både dansens och sångens gudinna.
Släktingar
Bastets far var Ra, solens och hela skapelsens gud. Hathor (Sekment), himlens och kvinnornas kohuvade gud, var också en dotter till Ra. Hathor hade två söner som hette Nefertem (som betyder "vattenlilja" eller "solen" eller "han som är vacker"), helandets gud, och Maahes, en sollevande lejonhuvudig krigsgud. Bastet hade ingen mor eftersom Ra, i egenskap av skapargudom, kallades "Den stora han-hon" och ansågs kunna vara både manlig och kvinnlig. Bastets make var Ptah, hantverkarnas, återfödelsens och skapelsens gud. När Bastet förknippades med Isis kallades den ibland för "Isis själ".
Dessa familjeanknytningar är dock något missvisande, eftersom egyptiska gudar hade relationer som gick utanför de traditionella familjekontexterna. Sekhmet, Bastet och dussintals andra gudinnor ansågs vara "ögon av Ra". Bastet och Sekhmet var till exempel parade, men de var parade geografiskt och inte som motsatta personligheter till Bastet. Bastet dyrkades främst i Nedre Egypten medan Sekhmet främst dyrkades i Övre Egypten. Egyptierna förknippade traditionellt Bastet med Bastet som en "hon från norr" och Sekhmet som en "hon från söder". Ibland kallades Bastet också för "österns dam" (beskyddare av det östra deltat) medan Sekhmet kallades för "västerns dam" (beskyddare av det västra deltat).
Frågor och svar
F: Vem var Bastet?
S: Bastet var den gamla egyptiska gudinnan för skydd och katter. Hon var krigardotter och försvarare av Ra, som skickade henne för att bekämpa sin ärkefiende Apep. Som beskyddare sågs hon som försvarare av faraon, efter Sekhet, lejoninnan, och följaktligen av huvudguden Ra.
F: Vilka andra namn är Bastet känd under?
S: Bastet är också känd som Bast, Ubasti och Pasch.
F: När började människor dyrka Bastet?
S: Människor började dyrka Bastet åtminstone sedan den andra dynastin i det gamla Egypten.
Fråga: Var låg centrum för hennes kult?
Svar: Centrum för hennes kult var beläget i Per-Bast (Bubastis på grekiska), som uppkallades efter henne.
F: Hur såg folk på henne ursprungligen?
S: Ursprungligen sågs hon som nedre Egyptens beskyddargudinna och hennes bild var ett våldsamt lejon.
F: Vad betyder "Bast"?
S: Namnet Bast betyder "kvinnlig slukare".
F: Vilka roller tog hon på sig senare i tiden?
S: Senare i tiden blev hon känd som en gudinna för skydd och välsignelse och blev en beskyddare av kvinnor, barn och huskatter. Hon blev också förknippad med soluppgång, musik, dansglädje, familjens fruktbarhet och födelse.
Sök