Bastet var en forntida egyptisk gudinna för skydd och katter. Hon framställs ofta som dotter till solguden Ra och sändes enligt myten för att bekämpa kaosvarelsen Apep. Som beskyddare av kungamakten stod hon tillsammans med eller efter Sekhet, lejoninnan; i den rollen skyddade hon även faraon och bidrog till solgudens försvar av världen.

Bast är också känd under namnformerna Bastet, Ubasti och Pasch. Hennes kult är belagd åtminstone från den andra dynastin, och centrum för dyrkan låg i staden Per-Bast (grekiska Bubastis), som fått sitt namn efter henne. Ursprungligen uppfattades Bast som en våldsamt kraftfull lejoninna och beskyddargudinna i Nedre Egypten. Själva namnet Bast har tolkats som "(kvinnlig) slukare", vilket speglar hennes ursprungliga, arga aspekt.

I senare tid utvecklades en mildare och mer folklig bild av Bast. Hon blev framför allt en husgudinna—beskyddare av kvinnor, barn och huskatten—och förknippades med familj, parfymer, musik, dans, nöjen, fruktbarhet och födsel. När Anubis tog en framträdande roll som balsameringsgud knöts Bast till hans riter som en salva- och skyddsgudinna; relationen mellan dem varierar i källorna (hon kan framstå som Anubis hustru eller mor) tills Anubis i vissa traditioner blir son till Nephthys.

En viktig utveckling i Bastets framställning skedde efter att Nedre Egypten förlorade i politiska konflikter: i Egyptens mellersta rike framträder hon ofta som en tamkatt istället för lejoninna. Denna förändring speglar hur gudabilder anpassades till nya sociala och religiösa behov. Den moderliga sidan hos katten förstärkte hennes roll som god mor; i konst och amuletter förekommer Bast ofta med kattungar. Kvinnor som önskade barn bar ibland amuletter föreställande gudinnan med ett visst antal kattungar — antalet motsvarade det önskade antalet barn.

Utseende och symbolik
I bildkonst visar sig Bast i två huvudformer: som lejoninna eller som en kvinna med katthuvud (ofta den tamkatt som blev vanligare i senare perioder). Typiska attribut är sistrum (ett rytmiskt instrument kopplat till kult och musik), menat-halsbandet, ankh (tecken för liv) och ibland en korg eller kuttra kattungar. Hennes dubbla natur — både våldsam beskyddare och mild moder — speglas i att hon kunde vara både krigare och vårdare.

Dyrkan och tempel
Per-Bast/Bubastis var huvudcentrum för hennes kult. Arkeologiska fynd visar stora tempelområden, prästerskap och omfattande votivdepositioner med mummifierade katter och kattamuletter. Katterna behandlades som heliga djur; när en familjekatt dog kunde den balsameras och begravas under vördnad. Stora mängder kattskelett och mumier har hittats i anslutning till hennes tempelstäder, vilket visar hur central kulten för kattdjur var i praktiken.

Den årliga festivalen i Bubastis var berömd i antiken; enligt källor, bland dem Herodotos, lockade den stora skaror som firade med musik, dans och båtprocessioner på Nilen. Festligheterna betonade Bastets roll som musikens och nöjens gudinna och fungerade även som socialt och religiöst nav för regionen.

Prästerskap, riter och offer
Templen hade präster och ofta kvinnliga tjänare som skötte riter, musik och ceremonier. Offer bestod av livsmedel, parfym, smycken och djuroffer — särskilt katter som antingen mummifierades eller avbildades i stora mängder som votivgåvor. Parfymer och salvor knöts till Bastets kult; hon kunde därför också uppfattas som en gudinna för väldoft och kroppslig omsorg.

Skillnaden mellan Bast och Sekhmet
Bast och Sekhet (vanligtvis stavat Sekhmet) är nära besläktade figurer: båda är kattgudinnor med skyddande och destruktiva aspekter. Sekhmet är oftare förknippad med den vilda lejoninnan och krigets vrede, medan Bast i senare traditioner framstår som den mer domesticerade och skyddande kattgudinnan — men gränserna mellan dem har varierat över tid och plats i egyptisk religion.

Kultens utveckling och eftermäle
Bastets kult var långlivad, men minskade i samband med de religiösa och politiska förändringar som följde i och efter antiken. Under senare romersk och tidig kristen tid avtog den officiella dyrkan och templen användes inte längre som religiösa centra. Idag finns många lämningar och föremål i museer världen över, bland annat kattmumier, amuletter och skulpturer som vittnar om hennes betydelse.

Modern påverkan
Bastet lever kvar i populärkulturen och i människors fascination för katter. Hennes bild har inspirerat konst, litteratur, rollspel och symbolik där katten ofta representerar beskydd, mystik och kvinnlig kraft. Arkeologiska fynd från Bubastis och andra platser fortsätter att ge ny kunskap om hur centrala katter och Bastet var i det dagliga livet och i religiös praxis i forntidens Egypten.