Ståndare – blommans manliga fortplantningsorgan: anter, tråd och pollen

Lär dig om ståndaren — blommans manliga organ: anter, tråd och pollen. Upptäck hur pollenkorn bildas, frigörs och pollinerar för framgångsrik befruktning.

Ståndare är blommans manliga fortplantningsorgan. Den producerar pollen. Ståndaren består av två huvuddelar: en anter (ståndarknapp) och en stjälk som kallas tråd (filament). Anterns uppgift är att bilda och frigöra pollenkorn, medan tråden håller antern i rätt läge så att pollen kan spridas effektivt.

Struktur och uppbyggnad

Antern är ofta uppdelad i två delar (theca) och varje theca innehåller vanligtvis två mikrosporangier. I dessa mikrosporangier bildas pollenmoderceller (mikrosporocyter). Pollenkornens yttre vägg (exine) är mycket tålig och består av ett ämne som kallas sporopollenin, vilket skyddar innehållet mot uttorkning och mekanisk skada.

Pollenbildning och utveckling

I ståndarbladen (anterna) finns mikrosporangier. Varje mikrosporangium innehåller pollenmoderceller. Dessa genomgår meios och bildar fyra haploida microsporer som ofta går igenom en eller flera celldelningar till färdiga pollenkorn. Pollenkornen är i själva verket haploida manliga gametofyter. I många växter sker en mitotisk delning i pollenkornet så att det bildas en vegetativ cell (som senare bildar pollenröret) och en generativ cell som i vissa arter delar sig till två spermier innan eller efter pollinering.

Frigörelse och transport av pollen

Pollenet frigörs genom att antern öppnar sig (dehiscerar), ofta längs en söm (stomium). När pollen är frigivet transporteras det av olika medel till den mottagliga ytan på pistillens märke (stigmaet) på samma eller en annan blomma. Denna process kallas pollinering. Vanliga pollineringsmedel är:

• Vind (anemofili)
• Insekter, särskilt bin och fjärilar (entomofili)
• Fåglar, t.ex. nektarsökande fåglar (ornitofili)
• Däggdjur eller vatten i vissa specialiserade fall

Pollenröret och befruktning

Efter en lyckad pollinering fullbordar pollenkornet (den omogna mikrogametofyten) sin utveckling och bildar ett pollenrör. Pollenröret växer ner genom märket och oftast genom pistillens stam (stiftet) till äggstocken. När pollenröret når ett fröämne (ovul) levererar det de hanliga könscellerna. Hos blomväxter genomförs en speciell process som kallas dubbel befruktning: ett spermium förenar sig med äggcellen och bildar en zygot (framtida embryo), medan ett annat spermium förenar sig med två polkärnor och bildar det näringsgivande endospermet.

Variation och specialisering

Antalet ståndare, deras form och hur de är fästa varierar mycket mellan olika växtgrupper. I vissa blommor är ståndarna fria, i andra sitter de samman eller är fusionerade med kronbladen. Sterila ståndare kallas staminodier och kan ha reklamler eller fungera som stöd för pollinatörer. Antrarnas öppningssätt, pollenmängd och pollenkornets egenskaper är anpassade till växtens pollineringsstrategi.

Betydelse för ekologi och människor

Pollen är centralt för växters fortplantning och därmed för ekosystemens funktion och för jordbrukets avkastning. Samtidigt kan pollen från vissa växter orsaka pollenallergi (hay fever) hos människor. Pollenstudier (palynologi) används även inom klimatforskning och arkeologi för att rekonstruera tidigare miljöer.

Sammanfattning: Ståndaren består av anter och tråd, där antern innehåller mikrosporangier som via meios bildar pollenkorn — de haploida manliga gametofyterna. Pollen sprids till ett stigma, bildar ett pollenrör och levererar spermier som deltar i befruktningen, ofta i form av dubbel befruktning hos blomväxter.

Frågor och svar

F: Vad är ståndaren i en blomma?

F: Vad producerar ståndaren?

F: Vilka är ståndarknappens två delar?

F: Vad innehåller ståndaren?

F: Vad är syftet med pollenkorn?

F: Vad är pollinering?

F: Vad händer efter en lyckad pollinering?

Sök med bokstav