Australiens delstater och territorier – översikt, statistik och karta
Upptäck Australiens delstater och territorier: översikt, detaljerad statistik och interaktiv karta — allt du behöver för snabb jämförelse, fakta och geografi.
Innehåll
· 1 Delstater och territorier i Australien
o 1.1 Stater
o 1.2 Områden
§ 1.2.1 Fastlandet
§ 1.2.2 Utomeuropeiska territorier
§ 1.2.3 Tidigare
· 2 Bakgrund och översikt
· 3 Statistik
· 4 Andra webbplatser
1 Delstater och territorier i Australien
Australien består av sex delstater och flera territorier. Delstaterna har egna konstitutioner och omfattande självstyre, medan territoriernas befogenheter varierar och i många fall regleras direkt av Australiens federala regering.
1.1 Stater
- New South Wales (NSW) – Huvudstad: Sydney. Sveriges största befolkning av alla stater; viktigt centrum för ekonomi, kultur och hamntrafik.
- Victoria (VIC) – Huvudstad: Melbourne. Tätbefolkat och kulturellt rikt, med stark industri och tjänstesektor.
- Queensland (QLD) – Huvudstad: Brisbane. Känd för subtropiskt klimat, långa kuststräckor och turistmål som Great Barrier Reef.
- Western Australia (WA) – Huvudstad: Perth. Stort till ytan, rikt på naturresurser och gruvindustri.
- South Australia (SA) – Huvudstad: Adelaide. Kombination av jordbruk, vinproduktion och tillverkning.
- Tasmania (TAS) – Huvudstad: Hobart. En östat med natursköna områden, mindre befolkning och växande turism.
1.2 Områden
1.2.1 Fastlandet
- Northern Territory (NT) – Huvudstad: Darwin. Stort territorium, tunt befolkat, starkt fokus på kulturarv och natur (t.ex. Uluru).
- Australian Capital Territory (ACT) – Huvudstad: Canberra. Federalt territorium som inrymmer Australiens huvudstad och nationella institutioner.
- Jervis Bay Territory – Litet kustområde administrerat av federala myndigheter; används bland annat för marinövningar och har särskild status i samband med ACT.
1.2.2 Utomeuropeiska territorier
Australien har också flera externa territorier, många obebodda eller med små befolkningar. De viktigaste är:
- Norfolk Island – i Stilla havet; hade tidigare ett visst självstyre men administreras numera i högre grad av federala myndigheter.
- Christmas Island och Cocos (Keeling) Islands – i Indiska oceanen; små ösamhällen med lokala förvaltningar under federal övervakning.
- Heard Island and McDonald Islands – obebodda, belägna i sydliga havsområden, skyddade naturreservat.
- Coral Sea Islands, Ashmore and Cartier Islands – främst obebodda rev och öar med begränsade rättsliga förvaltningsarrangemang.
- Australian Antarctic Territory – Australiens anspråk i Antarktis; hanteras enligt internationella avtal (Antarktisfördragets regler påverkar administration och forskning).
1.2.3 Tidigare
Historiskt har Australien administrerat andra områden som senare ändrat status eller blivit självständiga stater. Exempel:
- Fram till slutet av andra världskriget administrerade Storbritannien och senare Australien olika öområden i Stilla havet. Vissa områden har övergått till självständighet eller andra nationers förvaltning.
- Norfolk Islands självstyre reducerades 2015 efter reformer och lagändringar från federala myndigheter.
2 Bakgrund och översikt
Australiens nuvarande administrativa indelning har sina rötter i kolonialtiden och den federala grundandet 1901, då de brittiska kolonierna gick samman för att bilda Commonwealth of Australia. Staterna behöll betydande makt genom egna parlament och konstitutioner, medan territorierna har varierande grader av självstyre beroende på särskilda lagar och federala beslut.
Skillnaden mellan stater och territorier är viktig i frågor som lagstiftning, rättsväsende och förvaltning av naturresurser. Staterna har i regel större självständighet medan territorier i högre grad kan bli föremål för federal lagstiftning.
3 Statistik
Följande punkter ger en översiktlig bild av yta och befolkning. För de mest aktuella och detaljerade siffrorna rekommenderas Australian Bureau of Statistics (ABS) eller respektive delstats myndigheter.
- Total yta: Australien är världens sjätte största land till ytan (ca 7,7 miljoner km² inklusive alla territorier).
- Befolkning: Cirka 26 miljoner invånare (uppskattning; kontrollera ABS för exakta uppgifter per år).
- Täthet: Mycket ojämnt fördelad — stora inlandshalvor är glest befolkade medan kuststäderna (särskilt Sydney, Melbourne, Brisbane, Perth) är tättbefolkade.
Nedan följer ungefärliga uppgifter per delstat/territorium (avrundade):
- New South Wales – Yta: ~800 000 km²; Befolkning: ~8–8,5 miljoner.
- Victoria – Yta: ~237 000 km²; Befolkning: ~6,5–7 miljoner.
- Queensland – Yta: ~1,850,000 km²; Befolkning: ~5–5,5 miljoner.
- Western Australia – Yta: ~2,500,000+ km²; Befolkning: ~2,5–3 miljoner.
- South Australia – Yta: ~980 000 km²; Befolkning: ~1,7–1,9 miljoner.
- Tasmania – Yta: ~68 000 km²; Befolkning: ~500–550 tusen.
- Northern Territory – Yta: ~1,349,000 km²; Befolkning: ~240–250 tusen.
- Australian Capital Territory – Yta: ~2–3 tusen km²; Befolkning: ~430–450 tusen.
Observera att externa territorier oftast har mycket små befolkningar eller är obebodda, och att ytan i vissa fall främst består av hav och rev.
4 Andra webbplatser
För fördjupning och uppdaterade siffror rekommenderas följande officiella källor:
- Australian Bureau of Statistics (ABS) – befolknings- och ekonomiska statistiker.
- Varje delstats eller territoriums officiella webbplats – information om lagstiftning, tjänster och lokalt styre.
- Australiens federala regering – information om förvaltning av externa territorier och nationell politik.
Vill du att jag lägger till en karta eller en tabell med exakta befolkningssiffror per år och källa (t.ex. ABS-data för 2023–2024)? Jag kan också inkludera en med kartbild om du vill ha en visuell översikt.
Delstater och territorier i Australien
Stater
| Områden | Förkortning | Kapital |
|
| NSW | |
|
| QLD | |
|
| SA | Adelaide |
| TAS | Hobart | |
| VIC | ||
| WA |
Områden
Fastlandet
| Område | Förkortning | Kapital |
|
| ACT | |
|
| JBT | |
|
| NT | Darwin |
Mellan 1926 och 1931 existerade Central Australia som ett separat område mellan den 20:e och 26:e breddgraden, innan det återigen blev en del av Northern Territory.
Utomeuropeiska territorier
Ashmore- och Cartieröarna
Australienskt Antarktisområde
Norfolkön
Julön
Kokosöarna (Keelingöarna)
Korallhavsöarna Territorium
Heard- och McDonaldöarna
Tidigare
- Nordaustraliens territorium (1927-31)
- Territoriet Centralaustralien (1927-31)
- Papua (1902-49)
- Nya Guineas territorium (1920-49)
- Papua och Nya Guinea (1949-72)

Australiensiska utomeuropeiska territorier
Bakgrund och översikt
Delstaterna började som separata brittiska kolonier före federationen (1901). Deras befogenheter skyddas av den australiska konstitutionen. Territorierna kontrolleras av samväldets regering. Det australiska parlamentet har befogenheter att stifta lagar i territorierna som det inte har i delstaterna.
De flesta territorierna administreras direkt av Samväldets regering. Tre av territorierna (Northern Territory, Australian Capital Territory och Norfolk Island) förvaltar sig själva. I de territorier som styr sig själva har det australiska parlamentet regeringsmakten och kan åsidosätta lagar som stiftats av de territoriella regeringarna. Det har gjort detta ibland, men det är sällan det händer. Northern Territory och Australian Capital Territory behandlas vanligtvis som delstater.
Varje delstat har en guvernör. Guvernören väljs av drottningen, men hon väljer personen på inrådan av delstatens premiärminister. Administratörerna i Northern Territory och på Norfolk Island väljs av generalguvernören. Australian Capital Territory styrs av generalguvernören.
Regeringschefen i varje delstat kallas premiärminister. Denna person väljs av delstatens guvernör. Normalt väljer guvernören den som leder underhuset i delstatens parlament till premiärminister. Guvernören kan dock välja någon annan till premiärminister. Regeringschefen för de självstyrande territorierna på fastlandet kallas Chief Minister. Nordterritoriets chefsminister, som normalt är den som styr den lagstiftande församlingen, utses av administratören.
Statistik
| Stat/territorium | Landareal (km²) | Rang | Befolkning (2004) | Rang | Befolkningstäthet (/km²) | Rang | % av befolkningen i huvudstaden | Rang |
| Australiensiska huvudstadsregionen | 2358 | 8:e | 324300 | 7:e | 137.53 | 1:a | 100% | 1:a |
| New South Wales | 800642 | 5:e | 6760000 | 1:a | 8.44 | 3:e | 63% | 5:e |
| Victoria | 227416 | 6:e | 5002300 | 2:a | 22 | 2:a | 71% | 4:e |
| Queensland | 1730648 | 2:a | 3919500 | 3:e | 2.26 | 5:e | 46% | 7:e |
| Sydaustralien | 983482 | 4:e | 1537900 | 5:e | 1.56 | 6:e | 73.5% | 2:a |
| Västra Australien | 2529875 | 1:a | 1998400 | 4:e | 0.79 | 7:e | 73.4% | 3:e |
| Tasmanien | 68401 | 7:e | 484000 | 6:e | 7.08 | 4:e | 41% | 8:e |
| Norra territoriet | 1349129 | 3:e | 200800 | 8:e | 0.15 | 8:e | 54% | 6:e |
Sök