Beelzebufo – Djävulsgrodan: enorm forntida groda från Madagaskar
Beelzebufo — Djävulsgrodan från Madagaskar: en enorm forntida groda (40,5 cm, ~4,5 kg) från för 70 miljoner år sedan. Fynd, storlek och fascinerande historia.
Beelzebufo var en stor groda som upptäcktes i den övre kritan på Madagaskar. I media kallades den för "Djävulståtel" och "Grodan från helvetet". Grodan levde för cirka 70 miljoner år sedan.
Med en kroppslängd på 40,5 cm (snout–vent length) var grodan större än någon annan levande groda. Dess vikt i livet uppskattas till cirka 4,5 kg.
Upptäckt och ålder
Fossil av Beelzebufo hittades i sediment som tillhör den sena kritans Maevarano-formation på norra Madagaskar. Materialet består av delar av kranium, överkäkar, ryggkotor, bäcken och delar av extremiteter. Arten publicerades i vetenskaplig litteratur under 2008 av ett team paleontologer, och placerade grodan i den geologiska tidsramen för den övre kritan — ungefär 70 miljoner år sedan.
Utseende och anatomi
Beelzebufo kännetecknades av ett kraftigt, brett och väl förbenat skalletak med tydlig benornamentation (rugositet). Kraniella drag och kraftiga käkar tyder på att den hade en mycket kraftig bettmekanik jämfört med moderna grodor. Överlag var kroppen kompakt och robust, vilket föreslår ett liv som delvis terrestriskt (marklevande) och specialiserat på att överraska byten snarare än att vara en snabbsimmande, vattenlevande groda.
Levnadssätt och diet
Utifrån kroppsbyggnad och jämförelser med moderna arter bedöms Beelzebufo som en ambushpredator — en stillasittande jägare som snabbt fångade byten med sitt kraftiga bett. Den kunde sannolikt äta stora ryggradslösa djur och små till medelstora ryggradsdjur i sin omgivning; populära pressrubriker spekulerade i att den kunde fånga små dinosaurier, men sådana påståenden är svåra att bevisa och bör ses som spekulativa. Habitatet i Maevarano-formationen var sannolikt säsongsbetonat med floder och öppna områden, vilket påverkar födoförekomsten och grodans beteende.
Systematik och biogeografi
Beelzebufo placerades initialt nära de sydamerikanska hornkäftsgrodorna (Ceratophryinae), vilket väckte intresse eftersom det skulle kunna spegla samband mellan faunan i de forna Gondwana-kontinenterna. Senare studier har dock visat att vissa likheter kan bero på konvergent evolution (liknande levnadssätt ger liknande kroppsformer) snarare än ett nära släktskap. Frågan om exakt systematisk placering är därför fortfarande föremål för forskning.
Betydelse och kultur
Beelzebufo blev snabbt ett populärt exempel på hur udda och stora groddjur kunde bli under mesozoikum. NamnetBeelzebufo kombinerar "Beelzebub" (ett demoniskt namn) med latinets "bufo" (padda/groda), vilket speglar dess ansenliga storlek och det dramatiska intryck den gav i media. Fynden bidrar också till förståelsen av Madagaskars forna faunautveckling och de ekologiska nischer som fylldes av amfibier i kritans ekosystem.
Osäkerheter och framtida forskning
Eftersom materialet fortfarande är fragmentariskt finns osäkerheter kring detaljer i anatomin, ålder och exakt ekologisk roll. Nya fynd och modern analysmetodik (t.ex. CT-skanning och cladistiska analyser) kan i framtiden ge tydligare svar på Beelzebufos släktskap, beteende och hur storleken utvecklats hos dessa grodor.
Relationer
Skallens takben har en rugös (skrynklig) yttre yta, vilket tyder på att åtminstone delar av huvudet kan ha burit beniga skutor.
Beelzebufo tillhörde underfamiljen Ceratophryinae, en underfamilj av hornade paddor. Levande medlemmar av familjen finns endast i Sydamerika, men var en gång i tiden mer allmänt spridda i Gondwana. Både Sydamerika och Madagaskar var en del av superkontinenten Gondwana innan den splittrades under kritaperioden.
Vanor
Beelzebufo var ett rovdjur i bakhåll som med sin breda mun kunde äta relativt stora byten, kanske till och med unga dinosaurier. Den levde troligen i varma, säsongsmässigt torra miljöer med enstaka vattenpölar. Dess moderna släktingar lever i liknande livsmiljöer och kan gräva sig ner.
Frågor och svar
F: Vad är Beelzebufo?
S: Beelzebufo är en stor groda som upptäcktes i den övre kritaperioden på Madagaskar.
F: Vilka var några av smeknamnen för Beelzebufo?
S: I media kallades Beelzebufo för "djävulens padda" och "grodan från helvetet".
F: Hur länge sedan levde Beelzebufo?
S: Beelzebufo levde för cirka 70 miljoner år sedan.
F: Hur stor var Beelzebufo?
S: Beelzebufo hade en kroppslängd på ca 16 tum (40,5 cm), vilket gör den större än någon annan nu levande groda. När den levde vägde den ca 4,5 kg (9-10 lbs).
F: Var upptäcktes Beelzebufo?
S: Beelzebufo upptäcktes i övre kritaperioden på Madagaskar.
F: Vad gör Beelzebufo unik jämfört med andra grodor?
S: Beelzebufo är unik på grund av sin stora storlek; den är större än någon annan nu levande groda.
Q: Vad är betydelsen av Beelzebufos upptäckt?
S: Upptäckten av Beelzebufo ger insikt i mångfalden av forntida amfibier och deras utveckling över tiden.
Sök