Fågelbo

Att skapa ett hem

Vanligtvis är det honan som bygger boet och hanen hjälper henne. Hos vissa arter gör hanen dock ingenting, och hos andra arter bygger hanen boet och honan gör ingenting.

Många fåglar "limmar" ihop sina bon med material som spindelväv, silke, lera och till och med sin egen saliv (spott). De flesta bobyggare gillar att lägga mjuka saker i boet. Vissa fåglar lägger till och med örter och kryddor i sitt bo. Forskare tror att dessa örter hjälper till att bekämpa bakterier på ett sätt som de ännu inte helt kan förstå.

Typer av bon

Cup bo

Kuporboet är förmodligen det vanligaste fågelboet. Namnet berättar att ett kopparbo är format som en kopp eller en skål. Många sångfåglar bygger kupnästen. Dessa bon kan byggas i trädets grenar, som i sprickan där en gren går ihop med en annan: vissa kan dock helt enkelt sticka boet direkt på trädets gren. De använder många material som fungerar som klister - lera, ruttet trä, dynga, spindelnät och larvtråd. . Ibland använder de till och med sitt eget saliv blandat med mat för att hålla boet fast på grenen.

Kupor använder alla slags material för att bygga boet: kvistar (små grenar), gräs, löv, mossa, och de använder alla slags material för att boet inte ska falla sönder. De flesta kuporhäckare använder grova, skrovliga material på utsidan (det ger skydd och kamouflerar resten) och lägger mjuka, mysiga material som mossa, päls, fjädrar och bomull på insidan.

Många kupor häckar nära marken i låga buskar - ibland häckar de till och med i krukväxter på en veranda. En del av dem bygger faktiskt bara sina bon på marken. Sparvar, kardinalfåglar och många andra sångfåglar (så kallade passerines) gillar att bygga bo nära marken, långt bort från ugglor, hökar och blåhajar som kan äta upp deras ungar.

Det finns flera olika typer av kupor. Ett hängande kupnäste är fäst vid grenen i toppen och på sidorna, men faller sedan ner som en påse undertill. Det ser egentligen mer ut som en vas än en kopp. Fågeln är nästan dold när hon värmer sina ägg. Fågelmamman kan sitta ner på grenen ovanför boet och böja sig ner för att mata sina fågelungar. Orioler är mycket kända för att bygga otroligt långa säckar som hänger långt ner under grenen.

De minsta kupnästena görs av kolibrier. De kan vara så små som en fingerborg, som bi-kolibrisens bo. Det lilla boet innehåller ägg som är lika små som ärtor. Det största kuporboet är förmodligen storkens. Hans bo kan vara nio fot djupt och sex fot brett. Storkens bo är så stort att mindre fåglar faktiskt gör bo i dess sprickor, hål och grenar.

Fasthållande bon

De fastnar på byggnader, träd, klippor eller andra vertikala strukturer. Svalor kan bygga ett nästan perfekt runt bo av lera. Vissa arter gör skålformade bon, medan andra gör kannliknande bon med små hål i sidorna. De stoppar små bollar av lera i munnen och blandar den med sitt saliv, vilket gör en speciell lera. När den torkar blir den hård.

Fågelsaliv är mycket bra för att göra lim: vissa arter av svalor gör faktiskt hela boet av saliv. Hanen spyr upp en lång, tunn salivsträng från körtlar under tungan. Denna saliv används för att göra ett bo i en halv kopp som fastnar på en grottvägg (svalor gillar att bygga sina bon i grottor och grottor) och torkar snabbt. Detta salivbo anses vara en delikatess (något riktigt gott att äta) i Kina, och det är mycket dyrt. De lägger det i en soppa som kallas fågelnestsoppa.

Plattformsnästen

Plattformsbon byggs främst av rovfåglar (fåglar som äter byten, som örnar och hökar). De är vanligtvis enorma och ligger väldigt, väldigt högt upp - kanske på sidan av klippor eller högt upp i ett stort träd. Det tar månader och månader att bygga dessa bon och lägga till gren för gren. De återvänder ofta till samma bo år efter år och fortsätter att bygga det. Det är på grund av detta som plattformsboden blir så stora: ett bo av en Bald Eagle kan till exempel väga så mycket som ett ton (ungefär lika mycket som en liten bil). Det är så tungt att det ibland kan skada trädet som det byggs i.

Några få vattenfåglar (t.ex. lappfåglar och lomfåglar) bygger plattformsbon direkt på vattnet, där de kan flyta. Boet rör sig dock inte, eftersom det är förankrat i växter som sitter fast på vattendragets botten. Dessa fåglar bygger bon på vattnet eftersom de inte går bra på land, så de hittar en grund (inte djup) del av vattnet där de kan bygga sina bon. Sedan går de inte till sina bon - de simmar dit. När ungarna är redo hoppar de helt enkelt i vattnet och börjar sitt vattenliv.

Bo i jordhål

Jordhålsbon är bon som ligger inne i jorden. Det är hålor (tunnlar) på marken eller i klippornas sidor. De gillar också att använda övergivna kaninhål. Grävlingsugglan använder endast redan grävda hål för sitt bo.

Lammfåglar, till exempel, gräver en tunnel som vanligtvis är två till tre fot lång. I slutet av tunneln gör de ett bo av fjädrar och gräs och lägger sina ägg. De kan göra detta tack vare sin vassa näbb och sina skarpa klor. En lund kan arbeta i timmar för att göra sin tunnel. Även kungsfiskare gräver eller gräver sina hål. De kan gräva sig upp till två meter in i sidan av en klippa och lägga sina ägg på den platsen.

Bo på marken och på en hög

Många fåglar häckar direkt på marken. Efter att ha huggit ut en liten grop fyller mark- och högnestarna boet med gräs eller andra material. Gässen plockar till och med fjädrar från sina bröst och gör en fin dunig bädd för sina ägg. De flesta ankor, gäss och vaktlar tycker om marken för att bygga bo. Pingviner häckar också på marken, och trycker stenar runt boet för att förhindra att det sköljs bort vid översvämningar. Vanligtvis är det hanar som gör markboet.

Trumpetsvanen gör ett stort högbo, och även flamingos gör högar. Flamingos gör sina högar helt och hållet av lera. De kan vara upp till 18 tum höga och 12 till 20 tum breda.

Skrapa bon

Dessa bon är knappt några bon alls - bara en liten fördjupning i marken eller en hög med döda löv för att lägga ägg på. Dessa skrapande fåglar har vanligtvis ägg som matchar färgen på döda löv eller stenar. Detta behövs eftersom dessa ägg riskerar att ätas upp av djur som råttor, tvättbjörnar, ormar och andra som äter ägg.

Många skrapsångare försöker faktiskt distrahera varelser som kan vara farliga genom att låtsas att de har en trasig vinge. Detta får rovdjuret att jaga fågelmodern och lämna äggen.

Kuporbo för den stora rörsångaren


En rödvinges boplats med ungar. Nästan alla fåglar bygger sådana här kupnästen.


Två klippsvalor som bygger lerbon. Lägg märke till hur boet sitter fast i väggen på den här byggnaden.


Bo av Polemaetus bellicosus (krigsörn)


Farneöarna Loppin i hålan


Häckande svan och ungar

Andra

• Nest
• Ägg (biologi)
• Fågel
• Fjäder
• Flyg