Trojanska kriget: bakgrund, tidpunkt och Homeros' Iliaden
Det trojanska kriget är en av de mest kända händelserna i den grekiska mytologin och den antika berättelsetraditionen. Enligt legenden utspelade sig konflikten mellan trojanerna och grekerna (även kallade akhaier eller grekiska kungar) kring staden Troja. Kriget är mest känt genom Iliaden, en episk dikt som tillskrivs den antika grekiske poeten Homeros, men berättelsen finns också spridd i andra forntida källor och senare verk.
Bakgrund och mytologisk handling
I mytologin börjar kriget efter att prinsessan Helena av Sparta flytt (eller förts bort) till Troja tillsammans med prins Paris, vilket ledde till att kung Menelaos i Sparta kallade samman en allians av grekiska härförare för att återta henne. Berättelserna blandar gudar och människor, hjältedåd och personliga konflikter. Iliaden själv skildrar främst händelserna under några veckor i krigets sista år och fokuserar på hjälten Akilles och hans vrede, snarare än hela krigets förlopp.
Tidpunkt och arkeologiska fynd
Den historiska tidpunkten för ett möjligt verkligt krig är omdiskuterad, men många forskare placerar en möjlig verklig händelse i slutet av bronsåldern, ofta omkring 13:e–12:e århundradet f.Kr. Arkeologiska utgrävningar visar att platsen som allmänt identifieras med antika Troja ligger vid Hisarlik i dagens Turkiet, på andra sidan Egeiska havet i Mindre Asien.
Utgrävningar under 1800- och 1900-talet, särskilt av Heinrich Schliemann, samt senare arkeologer, visade att platsen hade flera bosättningslager (kallade Troy I–Troy IX). De lager som ofta kopplas till en möjlig förstörelse vid tiden för det trojanska kriget är framför allt Troy VI och Troy VIIa. Troy VI dateras ungefär till 1700–1250 f.Kr. och visar kraftiga murar och en väl utvecklad stadskultur, medan Troy VIIa (runt 1250–950 f.Kr.) uppvisar tecken på våldsam förstörelse och omstrukturering, vilket gjort den till en trolig kandidat för en verklig konflikt som ligger bakom myterna.
Dessutom ger samtida hittitiska texter (från Anatolien) vissa ledtrådar: platser med namn som liknar Troja (t.ex. Wilusa) och nämnda västliga makter (Ahhiyawa) antyder att konflikter i regionen under sent bronsåldern har historisk grund, även om kopplingarna inte är helt entydiga.
Homeros och Iliaden
Homeros sägs ha levt omkring 700–800-talet f.Kr. och Iliaden tillskrivs honom. Modern forskning menar att dikterna bygger på en lång muntlig tradition där berättelser om hjältar och händelser gått i arv och så småningom nedtecknats. Iliaden är skriven i hexameterrad (den antika epens form) och i en dialekt blandad av flera äldre former av grekiska, vilket visar på dess komplexa muntliga bakgrund.
Viktiga kännetecken för Iliaden är dess fokus på personliga konflikter (särskilt Akilles vrede mot Agamemnon), hjältemod, öde och gudomlig inblandning. Dikten behandlar inte krigets början eller slut (t.ex. det berömda trähästsbedrägeriet återfinns främst i senare källor och i Odysséen och romerska verk), utan skildrar ett avsnitt i det som sägs vara det sista årets strider.
Historisk verklighet vs myt
Frågan om det trojanska kriget verkligen ägde rum som i myten har inget entydigt svar. Arkeologi och samtida texter tyder på att det har funnits konflikter i nordvästra Anatolien under den sena bronsåldern och att en stad vid Hisarlik drabbats av förstörelse omkring 1200-talet f.Kr. Samtidigt är de konkreta person- och motivationsbeskrivningarna i Homeros verk mytologiska och förstärkta av muntlig tradition och senare litterära tillägg.
Forskare använder därför både arkeologiska data, samtida statsarkiv (t.ex. hittitiska lertavlor) och en litterär-kritisk analys av de episka dikterna för att försöka skilja mellan sannolik historisk kärna och poetisk fiktion.
Kulturell betydelse och efterliv
Det trojanska temat har haft ett enormt inflytande på västerländsk kultur, konst och litteratur. Förutom Iliaden finns berättelsen i Odysséen, i grekiska tragedier och i senare verk som Vergilius Aeneiden. Arkeologiska utgrävningar och tolkningar har också fångat allmänhetens intresse sedan 1800-talet och bidragit till historiens popularitet i populärkulturen.
Sammanfattningsvis finns det både arkeologiska och textuella belägg som tyder på att händelser i nordvästra Anatolien under bronsåldern kan ha legat till grund för myten om det trojanska kriget. Hur mycket av Homeros berättelse som speglar faktiska historiska händelser och hur mycket som är poetisk tradition återstår ett ämne för fortsatt forskning och tolkning.
Ajax bär den döde Akilles, skyddad av Hermes (till vänster) och Athena (till höger). Sida 1 från en attisk halsamfora med svart figur, ~520-510 f.Kr. Louvren, Paris
Karta över det homeriska Grekland
Krigets mytiska ursprung
Kriget (i Iliaden) började vid kung Peleus bröllop med nereiden (havsnymfen) Thetis. De hade bjudit in nästan alla gudar till sitt bröllop. Men de bjöd inte in Eris, stridens gudinna. Hon blev arg och kastade ett gyllene äpple bland gästerna på vilket det stod skrivet "Till den vackraste". Gudinnorna Hera, Athena och Afrodite fångade äpplet samtidigt och slogs om vem som var den vackraste. Eftersom de inte kunde avsluta striden på egen hand gick de till gudarnas kung Zeus. Zeus valde Paris att bestämma och ge äpplet till den han ville. Var och en av de tre gudinnorna erbjöd Paris gåvor för att han skulle välja henne. Hera erbjöd Paris hela Asien. Athena erbjöd Paris visdom.
Då erbjöd Afrodite honom den vackraste kvinnans kärlek. Paris gav äpplet till Afrodite. Afrodite hade naturligtvis inte tänkt på att den vackraste kvinnan, Helena, drottning av Sparta, redan hade en make (kung Menelaos av Sparta). Men Afrodite lät sin son Eros skjuta Helena med en gyllene pil så att hon blev förälskad i Paris. De reste till Troja. Menelaos, Helens make, förklarade krig mot Troja för att hämta tillbaka sin drottning, som nu kallades Helena av Troja. Detta inledde det trojanska kriget.
Modern turkisk version av den trojanska hästen
Den trojanska hästen
Kriget pågick i tio år och svängde till den ena sidan och sedan till den andra. Några av de främsta kämparna var Akilles, Paris och Hektor. Grekerna vann genom att bygga en stor trähäst, som vi nu kallar den trojanska hästen. Grekiska soldater gömde sig inuti hästen, och andra satte hästen på stranden och gav sig av i sina båtar. Trojanerna såg hästen och trodde att grekerna hade gett upp och gett sig iväg. De trodde att hästen var en gåva till deras ära. De släpade in hästen i Troja och firade sin seger. När det blev mörkt öppnade grekerna som gömde sig i hästen stadens portar och satte eld på husen. De greker som hade åkt i sina båtar hade bara låtsats åka för att lura trojanerna. De återvände och vann kriget. Tricket var uttänkt av Odysseus, kung på den lilla ön Ithaka.
Vad som verkligen hände
Kriget har troligen ägt rum, men i berättelsen har händelserna överdrivits och mytiska element har lagts till. Dessa förändringar passar den muntliga traditionens behov. I mitten av 1800-talet upptäckte den tyske arkeologen Heinrich Schliemann ruinerna av en stad som han identifierade som Troja.
Vissa hettitiska och egyptiska texter berättar också om kriget. De säger att ett förbund av 22 städer gick ut i krig.
Det hettitiska riket, omkring 1300 f.Kr., är ljusrött. Staden Wilusa är troligen Troja.
Berättelser, böcker, filmer
Detta är berättelser, böcker, filmer etc. som handlar om det trojanska kriget eller delar av det:
- Iliaden av Homeros berättar inte historien om det trojanska kriget från början, utan endast en del av det sista året av belägringen av Troja. Andra delar av kriget berättades i en serie episka dikter, som endast har överlevt i fragment. Episoder från kriget gav material till den grekiska tragedin och andra verk inom den grekiska litteraturen samt till romerska poeter som Vergilius och Ovidius.
- I Homers Odyssey berättar huvudpersonen Odysseus om sin tioåriga resa hem efter det trojanska kriget.
- Aeneiden av Vergilius, berättelsen om Aeneas som flydde från Troja i slutet av kriget.
- Troja, en film om det trojanska kriget, även om historien delvis ändrades kraftigt. Med Brad Pitt, Eric Bana och Orlando Bloom i huvudrollerna.
