Hoppa till innehållet
Hem

De tolv apostlarna – definition, historia och betydelse

De tolv apostlarna – läs en tydlig genomgång av deras definition, historiska bakgrund och religiösa betydelse i kristendomens uppkomst.

Författare: Skapad: Uppdaterad:

De tolv apostlarna (grekiska apostoloi, "sändebud" eller "utsända") var de män som enligt de synoptiska evangelierna och den kristna traditionen valdes ut bland Jesu Kristi lärjungar för att sändas ut med ett särskilt uppdrag: att predika, bota sjuka och sprida Jesu undervisning. Ordet apostel används också i äldre judisk kontext för en sändebudsfunktion (på hebreiska ofta שליח), och i den tidiga kristna rörelsen utvecklades apostlatanken till en central idé om auktoritet och missionsuppdrag.

Bildgalleri

10 Bilder
StJohnsAshfield StainedGlass GoodShepherd Face
simple.wikipedia.org · CC BY-SA 3.0

Vilka var de tolv?

De evangeliska texterna ger något varierande namnformer, men de vanligast förekommande tolv är:

  • Simon (som fick namnet Petrus)
  • Andreas (bror till Petrus)
  • Jakob, son till Sebedeus
  • Johannes (bror till Jakob, son till Sebedeus)
  • Filippos
  • Bartolomeus (ofta identifierad med Nathanael)
  • Matteus (även kallad Levi, tidigare tullindrivare)
  • Tomas (Didymus)
  • Jakob, son till Alfeus
  • Judas (ofta kallad Taddeus eller Judas, son till Jakob)
  • Simon Seloten (även kallad Simon Kefas eller Simon Kananeus/zealoten)
  • Judas Iskariot (som senare förrådde Jesus)

Efter Judas Iskariots svek och död beskrivs i Apostlagärningarna hur de troende valde Matthias som ersättare, så att antalet åter blev tolv (Apg 1:15–26). Det är också viktigt att skilja de ursprungliga tolv från Paulus, som i Nya testamentet brukar kallas apostel men inte räknas bland "de tolv".

Uppdraget och hur de sändes ut

Markusevangeliet återger att Jesus sände ut dessa tolv, ofta parvis, för att predika i städer i Galiléen och verkställa tecken som botande av sjuka och utdrivande av onda andar. Uppdraget innebar både undervisning och praktisk omsorg; apostlarna skulle vittna om Jesus, organisera de första församlingarna och lägga grunden för den kristna missionen.

Historisk betydelse och tradition

De tolv apostlarna spelar en central roll i kristendomens självförståelse: de anses bära den tidiga kyrkans auktoritet, vittna om Jesu uppståndelse och grunda församlingar runt Medelhavet. Många kyrkliga traditioner förknippar särskilda apostlar med grundandet av lokala kyrkor och ger dem specifika symboler och martyrlegender. Enligt traditionen led flera av dem martyrdöden, även om detaljerna ofta bygger på senare kyrkliga berättelser och inte alltid kan verifieras historiskt.

Apostelbegreppet i vidare mening

I den tidiga kyrkan utvecklades en idé om apostolisk auktoritet och succession: biskopar i många kyrkor hävdade ett ämbete i obruten kedja tillbaka till apostlarna som grund för sin lära och sitt ämbete. Samtidigt används ordet "apostel" i Nya testamentet också mer generellt om sändebud, missionärer och särskilt om Paulus, som i sina brev försvarar sin apostoliska ställning trots att han inte var en av de tolv.

Betydelse i nutida tolkningar

Idag tolkas apostlarnas roll på olika sätt inom olika kristna samfund. För vissa samfund är apostoliskt uppdrag och succession en grundläggande del av kyrkans struktur; för andra är apostlarna främst historiska vittnen och förebilder för mission och tjänst. Modern forskning skiljer mellan vad som kan bedömas historiskt (t.ex. att det fanns ett krets av Jesu närmaste följeslagare) och vad som är teologisk tolkning eller senare tradition.

Sammanfattning

De tolv apostlarna var centrala gestalter i den tidiga kristna rörelsen: utsända lärjungar som fick i uppdrag att sprida Jesu budskap. Deras identitet, uppdrag och eftermäle utgör viktiga delar av kristen tradition, teologi och kyrkohistoria—från evangeliernas berättelser om utsändning i Galiléen till de olika kyrkliga traditionernas tolkningar av deras roll och auktoritet.

 

Tolv apostlar

Enligt den lista som finns i vart och ett av de synoptiska evangelierna (Mark 3:13-19, Matteus 10:1-4, Lukas 6:12-16) var de tolv som Jesus valde ut i början av sin verksamhet, de som han också kallade apostlar, följande

  • Simon: kallades Petrus (grk. petros, petra; Aram. kēf; eng. rock) av Jesus från Nasaret, även känd som Simon bar Jonah och Simon bar Jochanan (Aram.) och tidigare (Paulusbreven skrevs först) Kefas (Aram.), och Simon Petrus, en fiskare från Betsaida "i Galileen" (Joh 1:44; jfr 12:21) Simon/Peter - Andreas bror (Matteus 10:2; Markus 3:16; Lukas 6:14), Marias make, Markus far (1 Petrus 5:13; Apg 12:12) och Barnabas svåger (Apg 15:39; Kolosserbrevet 4:10).
  • Andreas: bror till Petrus, fiskare i Betsaida, lärjunge till Johannes Döparen och den första aposteln. (Matteus 10:2; Markus 3:18; Lukas 6:14) och Markus farbror (Matteus 4:18).
  • Jakob - Johannes bror, Sebedaios son, Boanerges, Thunder's son (Matteus 10:2; Markus 3:17; Lukas 6:14).
  • Johannes, Sebedaios son, som Jesus kallade Boanerges (ett arameiskt namn som i Mark 3:17 förklaras som "åskans söner") - Jakobs bror (Matteus 10:2; Mark 3:17; Luk 6:14).
    • Han är känd som den enda apostel som inte blev martyr och har ett eget evangelium i Nya testamentet.
  • Filippos: från Betsaida "i Galileen" (Joh 1:44, 12:21) (Matteus 10:3; Markus 3:18; Lukas 6:14).
  • Thaddeus: "(Matteus 10:3, Apostlagärningarna 1:13, Lukas 6:16, Johannes 14:22). Lebbaeus/Judas/Juda - , Simons bror (Matteus 10:3; 13:55; Markus 3:18; 6:3; Lukas 6:16; Judas 1:1).
  • Bartholomeus: på arameiska "bar-Talemai?", "son till Talemai" eller från Ptolemais, som vissa identifierar med Natanael. (Matteus 10:3; Markus 3:18; Lukas 6:14).
  • Thomas: även känd som Judas Tomas Didymus - arameiska T'oma = tvilling och grekiska Didymous = tvilling (Matteus 10:3; Markus 3:18; Lukas 6:15).
  • Jakob: identifieras vanligen med Jakob den lille - Matteus/Levis bror, son till Alfeus (Matteus 10:3; 27:56; Markus 2:14; 3:16, 18; 6:3; 15:40, 47; Lukas 5:27; 6:14-15; 24:18; Apostlagärningarna 1:13; 4:36).
  • Matteus: skatteindrivaren, som vissa identifierar med Levi, Alfeus' son - Levi - Jakobs bror (Jakob den lille) (Matteus 10:3; 27:56; Markus 2:14; 3:16, 18; 6:3; 15:40, 47; Lukas 5:27; 6:14-15; 24:18; Apostlagärningarna 1:13; 4:36) och författare till Matteus' bok.
  • Simon från Kanaan: kallas i Lukas och Apostlagärningarna "Simon den nitiske", vissa identifierar honom med Simeon från Jerusalem -, Thaddeus' bror (Matteus 10:4; 13:55; Markus 3:18; 6:3; Lukas 6:15).
  • Judas Iskariot: namnet Iskariot kan hänvisa till den judiska staden Kerioth eller till sicarii (judiska nationalistiska upprorsmakare), eller till Isaskars stam (Matteus 10:4; Markus 3:19; Lukas 6:16).

Viktiga händelser i Jesu liv i evangelierna

Den här lådan:

·         se

·         prata

·         redigera

Det bör också noteras att även om "de tolv apostlarna" avser de tolv som följde Jesus under hans livstid (och senare Matthias i stället för Judas Iskariot), kan Paulus (tidigare Saulus av Tarsus) betraktas som en annan apostel. Han inleder många av sina brev med "Paulus, Kristi Jesu apostel", eller någon variant av detta. De ursprungliga tolv var apostlar som sändes ut till judarna, medan Paulus har den unika rollen att vara hedningarnas apostel efter Kristi uppståndelse och uppstigning.

Identiteten hos den andra aposteln bland de tolv, som traditionellt kallas S:t Judas, varierar mellan de synoptiska evangelierna och även mellan gamla manuskript av varje evangelium:

  • Markus namnger honom som Thaddaeus
  • I vissa manuskript av Matteus anges han också som Thaddeus.
  • I vissa manuskript av Matteus heter han Lebbaeus.
  • Vissa manuskript av Matteus namnger honom som Judas zeloterna.
  • Lukas nämner honom som Judas, Jakobs son eller i KJV: "Judas, Jakobs bror"]] Lukas 6:16

Johannes-evangeliet har, till skillnad från de synoptiska evangelierna, ingen formell lista över apostlarna, men hänvisar till de tolv i 6:67, 6:70 och 6:71. Följande nio apostlar identifieras med namn:

  • Peter (Bowen)
  • Andreas (identifierad som Petrus bror)
  • Sebedaios söner (pluralformen innebär att det finns minst två apostlar).
  • Philip
  • Tomas (även kallad Didymus (11:16, 20:24, 21:2))
  • Judas Iskariot
  • Judas (inte Iskariot) (14:22)

Den person som i Johannesevangeliet kallas Natanael identifieras traditionellt som samma person som i de synoptiska evangelierna kallas Bartholomeus, och de flesta håller med om att Sebedaios söner troligen är en hänvisning till Jakob och Johannes, medan Judas (inte Iskariot) troligen syftar på Thaddaeus, även känd som S:t Judas. I Johannesevangeliet saknas Jakob, Alfeus' son, Matteus och Simon Kanaaniten/Zealoten.

 

Jesu Kristi lärjungar

Namn

Detaljer

Matthew

Mark

Luke

John

Handlingar

Jude

James

Simon Petrus

Andreas bror, Kefas, som på latin betyder "Klippan".

10:2

3:16

6:14

1:35-42

Andrew

Simon Petrus' bror, Johannes döparens lärjunge.

10:2

3:18

1:35-42; 6:14

James

Johannes' bror, son till Sebedaios och Salome, Bornerges, Thunder Son, brorson till Josef och Maria, kusin till Jesus.

10:2; 20:20; 27:56;

3:17; 15:40; 16:1;

6:14;

19:25;

John

Jakobs bror, son till Sebedaios och Salome, Bornerges, Thunder Son, brorson till Josef och Maria, kusin till Jesus.

10:2; 20:20; 27:56;

3:17; 15:40; 16:1;

6:14;

19:25;

Philip

från Betsaida "i Galileen"

10:3;

3:18;

6:14;

1:44; 12:21;

Bartholomew Nathaniel

10:3;

3:18;

6:14;

1:43-51;

Matthew Levi

Alfeus' son, Jakob den lille, Judas och Simon.

10:3; 27:56;

2:14; 3:16,18; 6:3; 15:40,47;

5:27; 6:14-15; 24:18;

1:13; 4:36;

Thomas

Didymus - som betyder "tvilling".

10:3;

3:18;

6:15;

20:24-29

Jakob den lille

Son till Alfeus och Thaddaeus (inte att förväxla med Jakob den rättfärdige, som blev apostel först efter Jesu uppståndelse).

10:3; 27:56;

2:14; 3:16,18; 6:3; 15:40,47;

5:27; 6:14-15; 24:18;

1:13; 4:36;

1:1;

Thaddaeus Lebbaeus Judas Juda Juda Jude

Jakobs son - troligen inte Jesu halvbror.

13:55;

3:18; 6:3;

6:16;

1:1;

Simon Zelotes

Simon Zelot förknippas inte i evangelierna med Jesu halvbror Simon.

10:4; 13:55;

3:18; 6:3;

6:15;

Judas Iskariot

Förrädaren: Förrådde Jesus för trettio silvermynt och hängde sig senare.

10:4;

3:19;

6:16;

Matthias

Lärjunge till Johannes Döparen, ersättare för Judas Iskariot.

1:35-42;

1:20-26;
 

Relaterade sidor

 

Relaterade artiklar

Författare

AlegsaOnline.com De tolv apostlarna – definition, historia och betydelse

URL: https://sv.alegsaonline.com/art/102221

Dela

Källor