Sankt Petrus (grekiska: Πετρος, "klippa"), även kallad Simon (även Kephas eller Simon bar-Jona), är en av Jesu tolv apostlar och en central gestalt i kristendomens tidiga historia. Han omtalas ofta i Nya testamentet och mycket av det vi vet om honom kommer från Bibeln och tidiga kristna traditioner. I evangelierna står det till exempel att Jesus Kristus säger att han ska göra Petrus till kyrkans "klippa" (Matteusevangeliet 16:18, ”du är Petrus (klippa), och på denna klippa ska jag bygga min kyrka”).

Liv och bakgrund

Petrus föddes troligen i fiskarsamhället Betsaida vid Galileiska sjön och arbetade som fiskare tillsammans med sin bror Andreas. Hans ursprungliga namn var Simon; namnet Petrus (lat. Peter, grek. Petros) betyder "klippa" och är en översättning av det arameiska Kephas.

Exakta födelseår är okända, men hans död anses ha inträffat omkring år 64 e.Kr. enligt traditionen. Enligt tradition dog han som martyr i Rom genom korsfästelse; en senare apokryfisk berättelse, Petrusakten, berättar att han bad få bli korsfäst upp och ner eftersom han kände sig ovärdig att dö på samma sätt som Jesus.

Apostlaskap och viktiga händelser

  • Kallelsen: Petrus blev kallad av Jesus att följa honom och blev en av de närmaste lärjungarna.
  • Viktiga händelser i evangelierna: Han framträder i många välkända scener — t.ex. när hans svärmor blir botad, vid undret med brödundret, vid vandringen på vattnet där han först går ut men sedan börjar sjunka, samt i bekännandet i Caesarea Philippi där Jesus utropar honom till "klippa".
  • Förnekelsen och försoningen: Under Kristi lidande förnekade Petrus Jesus tre gånger, något som senare följs av en återställning i Johannesevangeliet (där Jesus frågar Petrus tre gånger om han älskar honom och ger honom uppdraget att föda hans får).
  • Pingsten och ledarskap: I Apostlagärningarna framträder Petrus som en ledande gestalt i den första församlingen; han predikar, utför helanden och fattar beslut som påverkar församlingens utveckling.

Ledarskap i den tidiga kyrkan och relationer

Petrus uppfattas i evangelierna och Apostlagärningarna som en naturlig ledare bland apostlarna. Han deltog i viktiga händelser som kristendomens spridning till hedningarna och i den så kallade apostlamötet i Jerusalem. Samtidigt finns spår av konflikter, exempelvis hans motsättning med Paulus i Galatien rörande förhållandet mellan lag och tro.

Skrifter och litteratur

Två brev i Nya testamentet bär traditionellt Petrus' namn: Första Petrusbrevet och Andra Petrusbrevet. Den första är allmänt accepterad som äldre och kopplad till Petrus' undervisning; den andra är föremål för textkritisk debatt och dateringsfrågor bland forskare. Förutom kanoniska skrifter finns apokryfiska texter som Petrusakten som berättar om legendariska episoder.

Död, grav och reliker

Traditionen säger att Petrus led martyrdöden i Rom under kejsar Neros förföljelser och att han korsfästes, enligt berättelser ofta uppochned. En långvarig tradition placerar hans grav under den nuvarande Peterskyrkan i Rom; arkeologiska fynd under basilikan har tolkat spår som reliker och gravstrukturer kopplade till en tidig begravningsplats, men tolkningarna är ibland kontroversiella och föremål för både historisk och teologisk debatt.

Symbolik och helgonkult

I konsten framställs Petrus ofta med nycklarna till himmelriket i handen — en symbol hämtad från Jesu ord i Matteusevangeliet 16:19 och tolkad inom romersk-katolsk tradition som uttryck för Petrus' företräde och ämbete. Andra vanliga attribut är en tupp (påminnelse om förnekelsen), en fiskebåt eller en bok/rulle för att markera apostoliskt vittnesbörd.

Helgdagar och vördnad

Petrus firas i kristna kyrkor världen över. Den mest kända minnesdagen är 29 juni, då Petrus och Paulus traditionsenligt firas tillsammans. Olika kyrkor — katolska, ortodoxa och vissa protestantiska — bevarar omkring Petrus särskilda traditioner och traditionella tolkningar av hans roll.

Historisk tolkning och kontroverser

Forskningen om Petrus skiljer mellan vad som kan fastställas historiskt utifrån evangelier och apostoliska skrifter och vad som utgör senare kyrkofaderlig tolkning och legend. Hans roll som kyrkans första ledare och kopplingen till påvestolen i Rom är en viktig teologisk fråga som tolkats olika i romersk-katolsk respektive ortodox och protestantisk tradition. Historiker diskuterar också i vilken utsträckning Petrus verkligen verkade i Rom och hur mycket av levnadsskildringarna som är senare tillägg.

Enligt Markusevangeliet var Petrus gift; evangelierna nämner också att hans svärmor botades av Jesus, men hustruns namn är okänt. Sammanfattningsvis framstår Petrus både som en konkret historisk person — fiskare, apostel, förkunnare — och som en symbolisk figur för ledarskap, tro och mänsklig svaghet följd av förlåtelse och återuppbyggnad.