Kristi himmelsfärdsdag – betydelse, historia och hur den firas
Kristi himmelsfärdsdag — läs om dess betydelse, historia och hur högtiden firas i Sverige och världen, med traditioner, datum och moderna perspektiv.
Kristi himmelsfärd är en kristen helgdag. Ordet "ascension" betyder "uppstigning". Enligt Bibelns berättelse steg Jesus upp till himlen. Detta sågs av hans apostlar. Högtiden firas fyrtio dagar efter hans uppståndelse. Berättelsen berättar att Jesu kropp kom till himlen och att han i himlen sitter vid Gud Faderns högra sida.
Kristi himmelsfärdsdag firas officiellt på en torsdag. Det är dock inte alla länder som firar högtiden denna dag. Det är en av de ekumeniska högtiderna. Alla kristna firar denna högtid, ungefär som påsk och pingst. Det är en mycket viktig högtid i den kristna kyrkans kalender.
I vissa länder (åtminstone i Belgien, Colombia, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland (sedan 1930-talet), Haiti, Island, Indonesien, Liechtenstein, Luxemburg, Madagaskar, Namibia, Nederländerna, Norge, Österrike, Norge, Sverige, Schweiz och Vanuatu) är det en helgdag.
Betydelse och teologi
Kristi himmelsfärd markerar slutet på Jesu fysiska närvaro på jorden och inledningen av hans himmelska upphöjelse. Inom teologin tolkas händelsen ofta som ett tecken på att Jesus har fullbordat sin frälsningsgärning, samt att han nu sitter "på Guds högra sida" som kung och översteprästvlig föredragare. Den kopplas också till löftet om den Helige Ande och till den framtida återkomsten, och lägger en teologisk brygga mellan påsk (uppståndelsen) och pingst (utgjutandet av Helige Ande).
Bibeln och berättelserna
De tydligaste bibliska skildringarna av himmelsfärden finns i Apostlagärningarna (Apg 1:9–11) och i Lukasevangeliet (Luk 24:50–53). Där beskrivs hur Jesus syns lyfta upp inför sina lärjungar och hur två män i vita kläder förklarar att Jesus ska återkomma på samma sätt som han for upp. I andra evangelietexter finns antydningar till Jesu upphöjelse, men Apostlagärningarna ger den mest utförliga skildringen.
Historisk bakgrund
Firandet av himmelsfärden går tillbaka till de tidigaste kristna församlingarna. Redan under de första århundradena blev högtiden ett fast inslag i kyrkans liturgiska år. Under medeltiden utvecklades särskilda mässor, hymner och processioner för dagen. Efter reformationen bevarades högtiden i både den katolska och de protestantiska traditionerna, om än med olika betoningar i liturgin.
Datum och räkning
Högtiden infaller alltid 40 dagar efter uppståndelsen (påskdagen), vilket gör att den faller på en torsdag – den så kallade Kristi himmelsfärdsdag eller på engelska "Ascension Thursday". Mellan himmelsfärden och pingst är det tio dagar; pingst infaller på dag 50 efter påsk. I den ortodoxa kyrkan räknas samma antal dagar, men skillnader mellan gregoriansk och juliansk kalender kan göra att datumet hamnar på olika dagar i väst- och östkyrkan vissa år.
Hur dagen firas
Firandet varierar mellan traditioner och länder, men vanliga inslag är:
- Mässa eller gudstjänst: Fokus ligger på läsningar om himmelsfärden, predikan och böner för Kristi kungamakt och församlingens uppdrag i världen.
- Processioner: I vissa katolska och ortodoxa sammanhang förekommer processioner och speciella hymner.
- Konfirmation och kyrkliga evenemang: I vissa församlingar används dagen för konfirmationsgudstjänster eller andra kyrkliga sammankomster.
- Personlig eftertanke: Många troende ser dagen som en tid för reflektion över Jesu roll som förmedlare och den kristna kallelse att fortsätta hans verk i världen.
Traditioner och folkliga bruk
I olika länder har himmelsfärdsdagen fått folkliga uttryck. Vissa platser har festligheter, marknader eller picknicktraditioner. Där det är helgdag stängs skolor och många arbetsplatser, vilket gör att familjer ofta samlas eller tar en dagsutflykt. I konst och litteratur återges ofta himmelsfärden med motiv av uppåtstigande figurer och moln.
Offentlig helgdag och geografiska variationer
I många länder är Kristi himmelsfärdsdag en röd dag (offentlig helgdag). Exempel på länder där det är helgdag listas i texten ovan. Det finns dock variationer:
- I vissa protestantiska länder eller församlingar kan firandet förläggas till närmaste söndag för att göra det lättare för fler att delta.
- I den ortodoxa kyrkan firas dagen enligt den egna kalendern, vilket kan innebära ett annat datum än i västkyrkliga traditioner vissa år.
Relationen till pingst
Teologiskt och liturgiskt ses himmelsfärden som en övergång: Jesus lämnar den jordiska scenen men löftet om hjälparen, den Helige Ande, ska fullborda uppdraget och stärka församlingen. Pingst, som följer tio dagar senare, är därför nära kopplad och firas som utgjutandet av den Helige Ande över lärjungarna, vilket ger kraft åt kyrkans fortsatta uppdrag.
Sammanfattning
Kristi himmelsfärd är en central kristen högtid som firas fyrtio dagar efter påsk. Den betonar Jesu upphöjelse, hans fortsatta närvaro i form av Anden och kyrkans uppdrag att föra vidare budskapet. Firandet innehåller både liturgiska inslag och folkliga traditioner, och i många länder är dagen en officiell helgdag.
Uppstigningen i: Les Très Riches Heures du duc de Berry, Folio 184r, 1410, Musée Condé, Chantilly.
De östliga kyrkorna
Den östortodoxa kyrkan beräknar påskdagen på ett annat sätt, så det östortodoxa firandet av Kristi himmelsfärd kommer vanligtvis att äga rum efter det västerländska firandet (antingen en vecka, fyra veckor eller fem veckor senare, men ibland på samma dag). Det tidigaste möjliga datumet för högtiden är den 13 maj (i den västerländska kalendern) och det senaste möjliga datumet är den 16 juni. Vissa av de orientaliskt ortodoxa kyrkorna firar dock Kristi himmelsfärd på samma datum som de västerländska kyrkorna.
Högtiden firas med en nattvakan hela natten.
| Datum för Kristi himmelsfärds torsdag, 2000-2020 | ||
| År | Västra | Östra |
| 2000 | 1 juni | 8 juni |
| 2001 | 24 maj | |
| 2002 | 9 maj | 13 juni |
| 2003 | 29 maj | 5 juni |
| 2004 | 20 maj | |
| 2005 | 5 maj | 9 juni |
| 2006 | 25 maj | 1 juni |
| 2007 | 17 maj | |
| 2008 | 1 maj | 5 juni |
| 2009 | 21 maj | 28 maj |
| 2010 | 13 maj | |
| 2011 | 2 juni | |
| 2012 | 17 maj | 24 maj |
| 2013 | 9 maj | 13 juni |
| 2014 | 29 maj | |
| 2015 | 14 maj | 21 maj |
| 2016 | 5 maj | 9 juni |
| 2017 | 25 maj | |
| 2018 | 10 maj | 17 maj |
| 2019 | 30 maj | 6 juni |
| 2020 | 21 maj | 28 maj |
Liturgi under Kristi himmelfärdshelgen i en syrisk-ortodox kyrka i Mumbai
Texter i Bibeln
Romarbrevet är en bok i Bibeln som skrevs omkring år 56 eller 57. I den beskriver Paulus Kristus som i himlen och i avgrunden. Detta verkar vara den tidigaste kristna hänvisningen till Jesus i himlen.
En av de viktigaste texterna om himmelsfärden finns i Apostlagärningarna 1:1-11. Enligt hypotesen om två källor är det också den tidigaste. Där tas Jesus upp kroppsligen till himlen fyrtio dagar efter sin uppståndelse. Texten säger att apostlarna såg detta ske. Innan Jesus gick upp i himlen höll han ett tal som kallas missionen, i vilket han sade att han skulle komma tillbaka. I Lukasevangeliet äger himmelsfärden rum på påsksöndagskvällen. I Johannesevangeliet (ca 90-100) talas det om att Jesus återvänder till Fadern. I 1 Petrus (ca 90-110) har Jesus stigit upp till himlen och befinner sig vid Guds högra sida. I Efesierbrevet (ca 90-100) talas det om att Jesus stiger upp högre än alla himlar. Första Timoteus (ca 90-140) beskriver Jesus som upptagen i härlighet. Det traditionella slutet i Markusboken (se Markus 16) innehåller en kort version av vad Lukas hade sagt om uppståndelsen. Den beskriver Jesus som upptagen till himlen och sittande vid Guds högra sida. Det sätt på vilket Kristi uppstigning beskrivs liknar den allmänna beskrivningen av hans välkomnande i himlen, en beskrivning som kommer från de hebreiska skrifterna. Bilden av att Jesus stiger kroppsligt upp till himlen passar in i den gamla traditionella föreställningen att himlen var ovanför jorden.
Andra texter om uppstigningen
Det finns texter som inte finns i Bibeln som också talar om uppstigning, till exempel Pistis Sophia. I sin text Against Heresies berättar Irenaeus om den gnostiska uppfattningen att himmelsfärden inträffade arton månader efter uppståndelsen. Den apokryfiska text som är känd som Jakobs apokryf beskriver Jesu undervisning till Jakob och Petrus 550 dagar efter uppståndelsen, men före himmelsfärden. Denna text tyder på en ännu längre period. Det nyligen upptäckta Thomasevangeliet från Nag Hammadi nämner, liksom det kanoniska Matteusevangeliet, inte himmelsfärden.
Historia
Kristi himmelsfärdsfest har firats i många århundraden. Även om vi inte har något skriftligt om den före början av det femte århundradet, säger Augustinus att den är av apostoliskt ursprung, och han talar om den på ett sätt som visar att alla kristna firade den långt före hans tid (han levde 354-430).
Kristi himmelsfärd nämns i den ursprungliga nicenska trosbekännelsen. Denna text har varit viktig för kristna ända sedan den skrevs år 325. Den ingår i mässan. Den nämns också i apostlarnas trosbekännelse. Den är viktig för den kristna tron eftersom den visar att Jesu mänsklighet togs upp till himlen. Kristi himmelsfärdsdag är en av de viktigaste högtiderna under det kristna året. Det finns gott om bevis som visar att högtiden går tillbaka åtminstone till det senare 300-talet.
Den kanoniska berättelsen om Jesus som stiger upp i molnen skiljer sig från den gnostiska traditionen, där Jesus sägs ha överskridit den kroppsliga världen och återvänt till sitt hem i andevärlden. Den står också i kontrast till den doketiska tron, enligt vilken materia är i grunden ond och Jesus sägs ha varit ren ande.
Forskare som studerar den historiska Jesus anser att Nya testamentets berättelser om Jesu uppståndelse var historier som uppfanns av den kristna församlingen under apostolisk tid. Vissa beskriver himmelsfärden som ett bekvämt sätt att inte hålla med om pågående utseendepåståenden i det kristna samfundet.
Frågor och svar
F: Vad är Ascension?
A: Kristi himmelsfärd är en kristen helgdag som firar att Jesus stiger upp till himlen.
F: När firas Kristi himmelsfärdsdag?
S: Kristi himmelsfärdsdag firas officiellt på en torsdag, även om alla länder inte håller högtiden denna dag. Det är en av de ekumeniska högtiderna och alla kristna firar den.
F: Vad säger berättelsen i Bibeln om Jesu himmelsfärd?
S: Enligt den berättelse som berättas i Bibeln steg Jesus upp (gick upp) till himlen och blev sedd av sina apostlar. Hans kropp kom till himlen och han sitter vid Gud Faderns högra sida.
F: Är Kristi himmelsfärdsdag en helgdag i vissa länder?
Svar: Ja, i vissa länder som Belgien, Colombia, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland (sedan 1930-talet), Haiti, Island, Indonesien, Liechtenstein, Luxemburg, Madagaskar, Namibia, Nederländerna, Norge, Sverige, Schweiz, Vanuatu och Österrike är det en helgdag.
F: Hur många dagar efter påsk firas Kristi himmelsfärdsdag?
Svar: Kristi himmelsfärdsdag firas fyrtio dagar efter påsken eller Jesu uppståndelse.
F: Finns det andra viktiga kristna helgdagar förutom påsk och pingst?
Svar: Ja, Kristi himmelsfärdsdag är en annan mycket viktig högtid i den kristna kyrkans kalender som alla kristna firar på samma sätt som påsk och pingst.
Sök