Vaginalfloran eller mikrobiota är små mikroorganismer som ingår i kvinnans friska reproduktionsorgan. Människor har många mycket små organismer som är en normal del av människokroppen. Dessa mikroorganismer kan endast ses med ett mikroskop. Dessa organismer är bakterier och svampar. Nästan alla orsakar inte sjukdom, men det är ändå normalt att ha dem i eller utanför kroppen.

Vad är vaginalflora/mikrobiota?

Dessa små mikroorganismer kallas mikrobiota av forskarna. Det finns mikrobiota i magen, huden, munnen, ögonen och mikrobiota i slidan. Mikrobiota hos människor hjälper till att stoppa infektioner som orsakas av andra bakterier. Vaginala mikrobiota hjälper till att hålla slidan frisk. De hjälper till att förhindra infektioner orsakade av andra bakterier. Bakterier som orsakar sjukdom eller infektion kallas patogener. De normala vaginala mikrobioterna hindrar patogener från att växa.

Vad består den av?

Vaginalfloran består huvudsakligen av olika bakterier och i mindre utsträckning svampar. Hos många kvinnor dominerar laktobaciller, men det finns även andra arters bakterier i mindre mängd. Exempel på bakterier som normalt kan finnas i slidan är Peptostreptococcus, Propionibacterium och Actinomyces.

Hur fungerar vaginalfloran?

En frisk vaginalflora skyddar mot infektioner genom flera mekanismer:

  • Låg pH: Laktobaciller producerar mjölksyra som håller slidans pH lågt (vanligtvis omkring 3,8–4,5). Ett surt miljö hindrar många patogena bakterier från att växa.
  • Antimikrobiella ämnen: Vissa laktobaciller bildar även väteperoxid och andra ämnen som hämmar skadliga mikroorganismer.
  • Plats- och näringskonkurrens: Den normala mikrobiotan tar upp utrymme och näring, vilket gör det svårare för skadliga arter att etablera sig.

Laktobaciller – viktiga skyddare

Lactobacillus (laktobaciller) är ofta de mest betydelsefulla goda bakterierna i vaginalfloran. De hjälper till att bevara en frisk miljö i slidan genom att:

  • Producera mjölksyra (sänker pH)
  • Producera antimikrobiella ämnen
  • Hindra tillväxt av patogener

Att ha en riklig förekomst av laktobaciller förknippas med lägre risk för vissa infektioner och komplikationer.

När förändras vaginalfloran?

Vaginalfloran kan förändras av många orsaker. Till exempel:

  • Hormonella förändringar (pubertet, graviditet, klimakteriet)
  • Antibiotikabehandling (kan minska antalet laktobaciller)
  • Sexuell aktivitet, särskilt med nya eller flera partners
  • Tvätt eller duschning inuti slidan (douching)
  • Sjukdomar eller sexuellt överförbara infektioner

Om en kvinna drabbas av en sexuellt överförbar sjukdom förändras den vaginala mikrobiotan. Den friska vaginala mikrobiotan kan inte stoppa eller bota en sexuellt överförd infektion.

Vanliga problem vid obalans

När den normala balansen i vaginalfloran rubbas kan olika besvär uppstå:

  • Bakteriell vaginos (BV): Ökad mängd av andra bakterier och minskade laktobaciller. Vanliga symtom är illaluktande flytningar, ofta beskrivna som ”fisklukt”.
  • Jästinfektion (Candida): Orsakar ofta klåda, irritation och tjocka vita flytningar.
  • Infektion med sexuellt överförbara patogener: Kan ge flytningar, smärta eller andra symtom och kräver särskild undersökning och behandling.

Symtom som bör leda till vårdkontakt

  • Plötsliga förändringar i flytningarnas färg eller lukt
  • Klåda eller brännande känsla
  • Smärta vid urinering eller samlag
  • Feber eller buksmärtor

Diagnos och utredning

Läkaren eller barnmorskan kan undersöka och provta för att avgöra orsak till symtomen. Vanliga undersökningar och tester är:

  • Klinsik gynekologisk undersökning
  • Prov av vaginalt sekret för mikroskopi, pH-mätning och odling
  • Snabbtester eller PCR för vissa patogener (t.ex. klamydia, gonorré)

När en kvinna går till läkaren för att hon har vätska som kommer ut ur slidan kan läkaren testa kvinnan för bakteriepatogener. Patogener kan växa för snabbt. De kan växa snabbare än den normala och friska vaginala mikrobiota. En infektion kan få vätska att komma ut ur slidan. Detta kallas för

vaginala flytningar.

Behandling

  • Bakteriell vaginos: Vanliga läkemedel är metronidazol eller klindamycin i tablett- eller lokal form.
  • Jästinfektion: Lokal eller systemisk svampbehandling (t.ex. azoler eller fluconazol).
  • Sexuellt överförbara infektioner: Kräver specifik antibiotika- eller antiviral behandling beroende på agens.

I vissa fall föreslår vården även återställande åtgärder som probiotika med laktobaciller. Vetenskapligt stöd för probiotika är blandat — vissa studier visar nytta medan andra inte ger ett entydigt stöd. Diskutera alltid med vårdgivare innan du använder probiotika eller andra egenvårdsprodukter.

Förebyggande råd

  • Använd kondom för att minska risken för sexuellt överförbara infektioner.
  • Undvik douching och kraftiga tvålar inuti slidan — vanlig rengöring av yttre underliv med vatten räcker.
  • Byt blöjor och tamponger regelbundet under mens och välj bomullsunderkläder som andas.
  • Tänk på antibiotikaanvändning och följ alltid läkarens ordination.

Graviditet och komplikationer

Obalans i vaginalfloran, särskilt bakteriell vaginos, kan i vissa fall vara förknippad med ökad risk för komplikationer under graviditet, till exempel för tidig födsel. Därför är det viktigt att utreda symtom under graviditet och få adekvat behandling vid behov.

En god och hälsosam bakterie som håller slidan fri från sjukdom kallas Lactobacillus. Det finns andra goda bakterier som håller slidan frisk. Några av deras namn är: Peptostreptococcus, Propionibacterium och Actinomyces.

Om du upplever symtom eller är osäker, kontakta din vårdcentral eller gynekolog för rådgivning och provtagning.