Vermontrepubliken: oberoende republik 1777–1791 mellan New York och New Hampshire

Vermontrepubliken (1777–1791): en självständig republik mellan New York och New Hampshire med eget postsystem, militär och valuta — en fascinerande men oerkänd statshistoria.

Vermontrepubliken är ett land som existerade från 1777 till 1791. Det låg på mark som New York och New Hampshire gjorde anspråk på. Landet hade ett eget postsystem, egen militär och egen valuta. Även om det hade en regering respekterades den inte av England eller kontinentalkongressen.

Bakgrund och uppkomst

Området som blev Vermontrepubliken bestod i huvudsak av det som idag är delstaten Vermont. På 1760‑ och 1770‑talen uppstod tvister om markägande efter olika landbrev från kolonialguvernörer i New Hampshire och New York. Lokala nybyggare som fått mark genom nyhampshireanska brev hamnade i konflikt med New Yorks krav på samma områden. Spannet mellan myndigheters påbud och nybyggarnas intressen bidrog till att bolstret för en separat administration växte fram.

Regering och författning

Vermont förklarade sig självständigt 1777 och antog samma år en konstitution som var ovanligt progressiv för sin tid. Den nya författningen inbegrip:

• en vald guvernör och ett styrelseorgan (guvernörsråd) samt en lagstiftande församling;
• bestämmelser om allmän skolgång och rättsordning;
• en tidig reglering som förbjöd slaveri och livegenskap – ett av de första uttryckliga förbuden i nordamerikanska författningar;
• relativt vida medborgerliga rättigheter för fria män jämfört med många andra samt nedsatta eller inga jordegendomskrav för rösträtt, beroende på tid och tolkning.

Militärt och politiskt förhållande

Vermontrepubliken upprättade en egen militär styrka, känd som Green Mountain Boys, som spelade en viktig roll redan före republiken bildats (bl.a. vid intagandet av Fort Ticonderoga 1775). Ledare som Ethan Allen och Seth Warner var centrala figurer i försvaret av områdets självständighet. Trots att vermontiska trupper ibland samarbetade med patrioterna i det amerikanska frihetskriget vägrade kontinentalkongressen erkänna republiken formellt, bland annat på grund av New Yorks protester mot Vermonts anspråk.

Ekonomi, mynt och post

Ekonomin var i huvudsak agrar: jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk dominerade. Republiken gav ut egen valuta och mynt under 1780‑talet, och dessa vermontiska pengar och mynt är idag samlarföremål. Man upprättade också ett eget postsystem för att förbättra kommunikationer inom republiken och med omnejd.

Diplomati och Haldimand‑förhandlingarna

Under 1780‑talet förekom diplomatiska förhandlingar både med den unga amerikanska unionen och, i hemlighet, med brittiska företrädare (de så kallade Haldimand‑förhandlingarna). En del ledare i Vermont förde back‑channel‑kontakter med brittiska myndigheter, delvis för att skapa spelrum i förhandlingarna om status och delvis som pressmedel. Dessa kontakter väckte misstankar och kontroverser men ledde inte till att Vermont återgick till brittiskt styre.

Upplösning och inträde i USA

Efter förhandlingar och kompromisser accepterade New York slutligen att avstå från sina territoriella krav mot ersättning från Vermonts sida. Som ett villkor för upptagningen i unionen betalade Vermont ett belopp till New York för att lösa privata markanspråk. Den 4 mars 1791 upptogs Vermont formellt som den 14:e delstaten i Förenta staterna, varmed republiken upphörde.

Arv och betydelse

• Vermonts tidiga konstitution och förbud mot slaveri ses som ett viktigt föregångsarbete i USA:s antislaverirörelse.
• Republikens självständiga institutioner — myntprägling, post och militär organisation — illustrerar hur nybyggarsamhällen kunde skapa fungerande styrelseformer i väntan på fredlig lösning med grannkolonier och kongressen.
• Idag lever minnet av Vermontrepubliken kvar i lokal kulturhistoria, numismatik och i studier av amerikansk konstitutionell utveckling.

Sök med bokstav