Valuta – definition, fasta kurser och valutastandard

Definition av valuta, förklaring av fasta kurser och valutastandarder (guld- och silverstandard). Enkel, tydlig guide till valutans funktion, fasta kurser och historik.

Valuta är den penningenhet som folket i ett land eller en union använder för att köpa och sälja varor och tjänster. En valuta fungerar också som värdemätare, betalningsmedel och värdebevarare — kort sagt ett verktyg för ekonomiska transaktioner i ett samhälle.

Fasta kurser och valutakopplingar

Vissa valutor sägs vara "knutna" eller "fasta" till något, vanligtvis en annan valuta eller en korg av valutor. En fast valuta är en valuta som har ett konstant eller noggrant kontrollerat värde jämfört med den valuta som den är knuten till. Den kapverdiska escudon är till exempel knuten till euron. Om eurons värde ökar med 1 % jämfört med en annan valuta, ökar också escudos värde med 1 % jämfört med samma valuta.

Det finns olika former av fasta växelkursregimer:

• Valutakoppling (peg) — en valuta hålls fast mot en annan valuta (t.ex. mot USD eller EUR).
• Valutabaspelning — en valuta är knuten till en korg av valutor istället för en enda.
• Valutabord (currency board) — system där centralbanken lovar att växla valuta till en fast kurs och håller stora reserver av den utländska valutan (exempelvis Hongkongs system mot US-dollar).
• Dollarization — när ett land helt eller delvis använder en annan stats valuta som lagligt betalningsmedel (t.ex. Ecuador med US-dollar).
• Rörlig korrigering eller "crawling peg" — kursen justeras stegvis efter förutbestämda regler.

Guld- och silverstandard

Många länder har tidigare knutit sin valuta till en råvara snarare än till en annan valuta. De flesta använde antingen guld eller silver. När man följde en guld- eller silverstandard var pengarnas värde direkt länkat till mängden ädelmetall som valutan representerade. Detta innebar att om värdet på guldet steg så steg också värdet på den valuta som var knuten till guld.

Dessa system kallades ofta för "guldstandard" eller "silverstandard". Under 1900-talet övergav de flesta länder dessa standarder — en milstolpe var upplösningen av Bretton Woods-systemets fasta växelkurskopplingar och det amerikanska beslutet 1971 att upphöra med guldkonvertibilitet. Därefter blev de flesta moderna valutor fiatpengar, det vill säga pengar vars värde bygger på förtroende och lagstiftning snarare än fysiskt guld eller silver.

Valutamarknaden och moderna valutasystem

Växelkursen mellan två valutor bestäms på valutamarknaden (Forex), där banker, företag, investerare och centralbanker köper och säljer valutor. Priset påverkas av faktorer som räntesatser, inflation, ekonomisk tillväxt, politisk stabilitet och bytesbalans.

Centralbanker spelar en nyckelroll: de kan interveniera i valutamarknaden, ändra räntor eller använda reservvalutor för att stabilisera sin egen valuta. I valutapolitiken väger länder ofta mål som prisstabilitet, full sysselsättning och konkurrenskraft mot varandra när de väljer om de ska ha en fast eller rörlig växelkurs.

Några välkända valutor

• US-dollar (USD) — världens mest använda reserv- och transaktionsvaluta.
• Euro (EUR) — gemensam valuta för många europeiska länder i euroområdet.
• Japanska yen (JPY) — en ledande asiatisk valuta med stor betydelse på valutamarknaden.
• Brittiska pundet (GBP) — en av de äldsta aktiva valutorna.
• Kinesiska yuan / renminbi (CNY) — växande betydelse i världshandeln och som reservvaluta.
• Schweiziska franc (CHF) — ofta betraktad som en säker hamn i tider av osäkerhet.
• Svenska kronan (SEK) — Sveriges valuta, med rörlig växelkurs mot andra valutor.

Varför valutor förändras i värde

• Inflation: hög inflation tenderar att försvaga en valuta.
• Räntesatser: högre ränta kan dra till sig kapital och stärka valutan.
• Ekonomisk utveckling: stabil tillväxt och goda statsfinanser ökar förtroendet för valutan.
• Politiska händelser: kriser eller osäkerhet kan försvaga en valuta.
• Handelsbalans: underskott eller överskott i utrikeshandeln påverkar utbud och efterfrågan på valutan.

För- och nackdelar med fasta kurser

• Fördelar: stabilare priser för handel och investeringar, minskat valutarisktänk för företag, kan dämpa inflation, ökat förtroende om ankarvalutan är stabil.
• Nackdelar: förlorad självständig penningpolitik, behov av stora valutareserver för att försvara kursen, risk för spekulativa attacker och anpassningssvårigheter vid externa chocker.

Sammanfattningsvis är valuta ett centralt verktyg i moderna ekonomier. Valutor kan antingen flyta fritt på marknaden eller vara fasta genom olika former av kopplingar. Historiskt har råvarustandarder som guld och silver spelat en stor roll, men idag dominerar fiatvalutor reglerade av centralbanker och marknadskrafter.

Frågor och svar

F: Vad är valuta?

F: Vad betyder det när en valuta är bunden eller fast?

F: Vad är ett exempel på en fastlåst valuta?

F: Hur förändras värdet av en fast eller fastlåst valuta?

Fråga: Vad använde många länder som grund för sin fasta valuta före 1900-talet?

F: Vad var termen för det system där en valuta var knuten till en vara som guld eller silver?

F: När slutade de flesta länder att använda silver- och guldstandard?

Sök med bokstav