Wells katedral – historia och arkitektur i Somerset, England

Upptäck Wells katedral i Somerset — dess rika historia, imponerande tidig engelska arkitektur, unika snidade kapitäler och sällsynta originalfönster i en poetisk katedral.

Wells Cathedral är en anglikansk kyrka i Wells, Somerset, England. Den är säte för biskopen av Bath och Wells. Bygget påbörjades omkring 1170 och katedralen invigdes 1239. Den har sedan dess fungerat både som plats för gudstjänstliv och som ett framträdande exempel på tidig engelsk gotik.

Historisk översikt

En första kyrkobyggnad på platsen grundades år 705. Under anglosaxiskt styre fanns redan ett religiöst centrum här, men större ombyggnader ägde rum efter normanderna-invasionen. Den nuvarande katedralens kärna uppfördes från slutet av 1100-talet och var i stort sett färdig vid invigningen 1239. Sedan dess har byggnaden förändrats och kompletterats i flera omgångar — bland annat större arbeten på 1300‑talet och restaureringar under 1800‑talet.

Arkitektur och yttre utformning

Wells Cathedral hyllas ofta för sin harmoniska och detaljerade gestaltning och har beskrivits som "den mest poetiska av de engelska katedralerna". Den största delen av byggnaden representerar tidig engelsk arkitektur (Early English Gothic) med spetsbågar, smala fönster och en tydlig vertikalitet. Exteriört är katedralens västfasad en av dess mest berömda delar: en rikt skulpturerad fasad med hundratals reliefer och figurer som skapar ett dramatiskt intryck.

Det centrala tornet, som reser sig över korsningen mellan långhus och transept, stabiliserades på 1300‑talet efter tecken på sättningar. För att förstärka tornets underbyggnad lät man bygga de karaktäristiska korsande bågarna (kända som "scissor arches") under biskop Ralph av Shrewsbury — en lösning som idag är ett av Wells mest igenkännliga arkitektoniska drag.

Detaljer och interiör

Många av byggnadens dekorativa element är mycket finbearbetade: listverk och kapitälprydnader i en lövformad stil som kallas stiff leaf bidrar till ett levande och skulpturalt intryck. I den östra delen finns ovanligt stora mängder bevarat originalglas (medeltida glasmålningar), något som är relativt sällsynt i engelska katedraler.

Interiören rymmer en imponerande koravdelning med stams varv och misericords (små viloflikar under sittplatser i kormöblerna) med rikt snidade motiv. Kapitelhuset (Chapter House) är en vacker, åttkantig sal med en central pelare och utsmyckad valvning som länge använts som mötes- och studieplats. Katedralen har också ett av världens äldsta bevarade medeltida urverk: ett astronomiskt klockverk från sent 1300‑tal, med en 24‑timmarsvisning, månfasindikator och rörliga figurer som spelar upp scener vid vissa tidpunkter.

Katedralområdet och kringliggande byggnader

Katedralen ligger i ett välbevarat katedralområde (the Close) där flera medeltida och senare byggnader hör samman med dess funktioner: biskopsborgen (Bishop's Palace) med sin vallgrav och parker, kapitelhuset, och Vicars' Close — en rad bostadshus byggda för katedralens präster. Vicars' Close härrör från 1300‑talet och uppges ofta vara en av Europas äldsta bevarade rena bostadsgator i sin ursprungliga form.

Bevarande och betydelse

Katedralen har genom århundradena genomgått flera renoveringar och bevarandeinsatser för att skydda dess struktur och konstnärliga detaljer. Den har av English Heritage klassificerats som en klass I-listad byggnad, vilket markerar dess stora historiska och arkitektoniska värde.

Besök och användning idag

Wells Cathedral är fortfarande en aktiv kyrka med dagliga gudstjänster, konserter och andra evenemang. Den är även en populär sevärdhet för turister som vill uppleva medeltida arkitektur, glasfönster, skulpturkonst och det unika urverket. Besökare uppmanas respektera de religiösa ceremonierna och bidra till bevarandet genom de inträdesavgifter och donationer som stödjer fortsatt underhåll.

Sammanfattningsvis är Wells Cathedral ett av Englands finaste exempel på tidig gotik, rikt på originaldetaljer och med flera särdrag — från den skulpterade västfasaden till de tekniskt och konstnärligt intressanta insatserna som scissor arches och det medeltida urverket — som gör den både historiskt betydelsefull och estetiskt framstående.

Byggnadens historia

Tidiga år

Den första kyrkan grundades här år 705 e.Kr. Den var tillägnad Sankt Andreas. De enda resterna av denna första kyrka är några utgrävda grunder som kan ses i klostret. Dopfunten i det södra tvärskeppet är den äldsta bevarade delen av katedralen och är daterad till ca 700 e.Kr.

Två århundraden senare flyttades stiftets säte från Sherborne till Wells. Den första biskopen i Wells var Athelm (cirka 909), som krönte kung Athelstan. Athelm och hans brorson Saint Dunstan blev båda ärkebiskopar av Canterbury. Det var också vid den här tiden som Wells Cathedral School grundades.

Nuvarande struktur

Den nuvarande byggnaden påbörjades under ledning av biskop Reginald de Bohun, som dog 1184. Wells katedral är huvudsakligen från slutet av 1100-talet och början av 1200-talet, och skeppet och tvärskeppet är mästerverk av tidig engelsk arkitektur. Den var i stort sett färdig när den invigdes 1239.

Biskopen som ansvarade för bygget var Jocelyn de Wells, en av biskoparna som deltog i undertecknandet av Magna Carta. Jocelyns byggnader omfattade biskopspalatset, en koristerskola, en gymnasieskola, ett sjukhus för resande och ett kapell. Han byggde också en herrgård i Wookey, nära Wells. Den mästare som förknippades med Jocelyn var Elias of Dereham (död 1246). Jocelyn levde för att se kyrkan invigas, men trots mycket påtryckningar från Rom dog han 1242. Katedralstatus beviljades 1245. Murarna fortsatte med berikningen av västfronten fram till omkring 1260.

Kung Johannes bannlystes mellan 1209 och 1213. Under denna tid avbröts arbetet med katedralen. Under denna period utvecklades byggmetoderna så att större block av murverk kunde flyttas och sättas in i väggarna. Effekten av detta framsteg kan ses på katedralens väggar; på en punkt i byggnadens väggar ökar stenblocken i storlek.

När byggnaden stod klar, inklusive kapitelsalen (1306), verkade den redan vara för liten för den liturgi som höll på att utvecklas, i synnerhet de alltmer storslagna processionerna. Biskop John Drokensford inledde därför en ny byggnadsvåg. Han höjde det centrala tornet och påbörjade ett dramatiskt åttasidigt Ladykapell längst i öster, som stod färdigt 1326. Thomas of Whitney var murarmästare.

Biskop Ralph av Shrewsbury följde efter. Han fortsatte att utvidga kyrkogården österut. Han byggde också Vicars' Close och Vicars' Hall för att ge körens män en säker plats att bo och äta på, långt från staden med alla dess frestelser. Han hade ett obehagligt förhållande till medborgarna i Wells, delvis på grund av att han införde skatter. Han omgav sitt palats med krenelerade murar, en vallgrav och en dragbro. Palatset var nu ett slott.

Utnämningen av William Wynford till mästare 1365 markerade en annan period av aktivitet. Han var en av sin tids främsta arkitekter och förutom i Wells arbetade han för kungen i Windsor och vid New College, Oxford University och Winchester Cathedral. Under biskop John Harewell byggde han det sydvästra tornet på västfronten och ritade det nordvästra tornet, som byggdes i samma stil i början av 1400-talet. Inne i byggnaden fyllde han ut de tidiga engelska lancettfönstren med delikat traceri.

På 1300-talet började korsningens centrala pelare (där byggnaden bildar ett kors) sjunka under korsningstornets tyngd. "Saxbågar" sattes in för att stötta och stabilisera pelarna som en enhet. Byggnaden var nu färdig och såg ungefär ut som den gör idag.

Taket på katedralen i Wells.


Kapitelsalongens trappor, omkring 1306 e.Kr.

Frågor och svar

F: Vad är Wells Cathedral?

F: Vad är historien bakom Wells Cathedral?

F: När invigdes Wells Cathedral?

F: Vilken typ av arkitektur har Wells Cathedral?

F: Vad är speciellt med glaset i Wells Cathedral?

F: Hur ser Wells-katedralens exteriör ut?

F: Har Wells katedral klassificerats som en listad byggnad?

Sök med bokstav