Anglikanismen är en konfession inom kristendomen. Den består av Church of England och Anglican Communion (en grupp anglikanska kyrkor från många andra länder). Termen anglikanism omfattar de som har accepterat den engelska reformationen såsom den förkroppsligas i Church of England eller i de utbrytarkyrkor i andra länder som nära har följt dess läror och organisation.
Under den engelska reformationen behöll den engelska kyrkan det tidiga katolska ämbetet med biskopar, präster, diakoner och det mesta av läran och liturgin. Den händelse som ledde till den anglikanska kyrkan var det direkta förkastandet av påven. Detta innebar att de också förkastade den katolska kyrkan som organisation.
Den anses ibland vara en medelväg mellan romersk katolicism och protestantism. Det är därför den inte alltid betraktas som protestantism.
Termen anglikansk kommer från uttrycket ecclesia anglicana. Detta är en medeltida latinsk fras som dateras till minst 1246. Det betyder "den engelska kyrkan". Substantivet anglikaniskt används för att beskriva människor, institutioner, kyrkor, traditioner och idéer som utvecklats av den statligt etablerade Church of England och den anglikanska kommunionen, en teologiskt bred och ofta divergerande sammanslutning av 38 provinser som står i gemenskap med ärkebiskopen av Canterbury.
Historia i korthet
Anglikanismens rötter ligger i den engelska kyrkans medeltida historia men den formades särskilt under 1500-talet i samband med den engelska reformationen. Politiska, teologiska och personliga faktorer — framförallt kung Henrik VIII:s brytning med Rom — ledde till att Church of England skilde sig från påvedömet. Under 1500- och 1600-talen konsoliderades anglikansk teologi och liturgi, bland annat genom Book of Common Prayer (Bönboken), som satte normer för gudstjänstlivet och bibelspråk i den engelsktalande världen.
Lära och sakrament
Anglikanismen har en teologisk bredd där inslag av både katolsk och reformert (protestantisk) tradition finns. Centrala drag är:
- Tro på treenigheten och Kristi frälsning.
- Vikten av Skrift, tradition och förnuft — ofta kallat det anglikanska "trefaldiga vittnet".
- Att dopet och nattvarden (eukaristin) betraktas som de grundläggande sakramenten, samtidigt som andra kyrkliga riter (vigsel, prästvigning, botasjuka m.fl.) ofta har sakramental status i praktiken.
Gudstjänst och liturgi
Liturgin i anglikanska kyrkor varierar från mycket högkyrkliga former med rökelse och helgonbilder till enklare, evangelikalt präglade gudstjänster. Book of Common Prayer och senare liturgiska böcker har haft stort inflytande på hur gudstjänsten utformas, psalmböcker och bibelöversättningar.
Organisation och ämbeten
Anglikanska kyrkor är episkopalt ordnade, vilket betyder att biskoparna har en central roll. Vanliga ämbeten är:
- Biskopar – leder stift eller provinser och har tillsyn över präster och kyrkor.
- Präster (kyrkoherdar, kantorer med flera) – ansvarar för församlingens undervisning och sakrament.
- Diakoner – tjänar i socialt och liturgiskt arbete.
Anglikanska kommunionen globalt
Den anglikanska kommunionen består av ett nätverk av självständiga kyrkor (provinser) i cirka 165 länder. Gemenskapen är löst strukturerad och erkänner ärkebiskopen av Canterbury som ett symboliskt andligt överhuvud, men han har ingen övergripande kyrklig makt över de nationella kyrkorna. Den stora geografiska och kulturella spridningen har lett till att teologiska och etiska frågor tolkas olika i olika regioner.
Olika traditioner inom anglikanism
Inom anglikanismen finns flera inriktningar, ofta benämnda efter deras betoning i gudstjänst och teologi:
- High Church (högkyrklig) – närmare katolsk liturgi och ämbetsförståelse.
- Low Church (lågkyrklig) – mer protestantiskt inriktad, fokus på predikan och personlig tro.
- Broad Church – teologiskt och liturgiskt bred, söker ofta medelväg mellan ytterligheter.
Nutida frågor och debatter
Anglikanska kyrkor står inför flera utmaningar och debatter som påverkar enhet och relationer inom kommunionen:
- Kvinnors ordination – många provinsers accepterande av kvinnliga präster och biskopar har lett till både firande och konflikter.
- Hbtq-frågor – synen på äktenskap mellan personer av samma kön och vigsel av samkönade par har skapat splittringar mellan mer liberala och konservativa provinser.
- Ekumenik – anglikanismen deltar aktivt i dialog med katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkor för samförstånd i frågor om tro och sakrament.
Betydelse och inflytande
Anglikanismen har haft stort kulturellt och historiskt inflytande, särskilt i de engelskspråkiga länderna. Den har bidragit till utvecklingen av utbildning, socialt arbete, mission och juridiska och politiska idéer i länder där Church of England och dess systerkyrkor varit verksamma.
Sammanfattning
Anglikanismen är en mångfacetterad kristen tradition som kombinerar historisk kontinuitet med reformatoriska inslag. Den rymmer en teologisk bredd och varierande liturgiska uttryck, och dess globala gemenskap präglas av både gemenskap och mångfald i tolkningar och praxis.