Västflandern
Samordnar: 51°13′N 3°14′E / 51.217°N 3.233°E / 51.217; 3.233
Västflandern (nederländska: West-Vlaanderen; franska: (Province de) Flandre-Occidentale; tyska: Westflandern) är en av de fem provinserna i den flamländska regionen, även kallad Flandern, och är också en av de tio provinserna i Belgien. Det är den västligaste provinsen i Flandern.
Dess huvudstad är Brügge (nederländska Brugge, franska Bruges, tyska Brügge).
Hela den belgiska Nordsjökusten, som är ett viktigt turistmål, ligger i Västflandern. En spårvagnslinje löper längs hela kusten, från De Panne vid den franska gränsen, via hamnen i Oostende (nederländska Oostende), till Knokke-Heist vid den nederländska gränsen.
Geografi
Provinsen Västflandern ligger i det mest tätbefolkade området i Västeuropa. Den har 1 181 828 invånare och en befolkningstäthet på 378,2 invånare per km². Den gränsar till Nordsjön, norra Frankrike, Zeeland i Nederländerna, den flamländska provinsen Östflandern (nederländska: Oost-Vlaanderen) och den vallonska provinsen Hainaut (nederländska: Henegouwen) i Belgien. Västflandern är den enda belgiska provinsen som gränsar till både Frankrike och Nederländerna.
Provinsen har en yta på 3 125 km2. Den är den största provinsen i den flamländska regionen och den femte största i Belgien.
Västflandern har ett mycket flackt landskap med polder, med undantag för en rad sanddyner längs kusten och ett område med små kullar som kallas "Westvlaamse Bergen", där Kemmelberg (159 m) är den högsta punkten i provinsen.
De viktigaste floderna i provinsen är Leie (franska Lys) och Yser (nederländska IJzer). Yser rinner ut i Nordsjön vid staden Nieuwpoort och Leie rinner ut i floden Scheldt.
Den belgiska kusten nära De Panne
Industri
I norra delen av provinsen är den mesta industrin koncentrerad till städerna Brygge och Oostende. Båda städerna har också viktiga hamnar: hamnen i Bruges-Zeebrugge och hamnen i Oostende. Den södra delen är känd för sin textilindustri.
Turismen är också en viktig bransch i Västflandern. Bland de viktigaste turistattraktionerna finns den belgiska kusten, Brygge och de platser där striderna kring Ypres ägde rum under första världskriget.
Administrativt område
Provinsen Västflandern är indelad i 8 distrikt och totalt 64 kommuner.
Kommuner efter distrikt, med deras nummer på kartan | |||
Brygge | Courtrai | Diksmuide | Ostende |
|
|
|
|
Roeselare | Tielt | Veurne | Ypres |
|
|
|
|
Karta över kommunerna i Västflandern ( namnen finns i följande tabell)
Befolkning per arrondissement
Befolkningen den 1 januari varje år.
Arrondissement | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
Brygge | 274,772 | 275,599 | 275,974 | 276,313 | 277,343 | 278,486 |
Courtrai | 278,160 | 278,672 | 280,049 | 281,112 | 282,130 | 283,176 |
Diksmuide | 48,570 | 49,012 | 49,352 | 49,675 | 49,958 | 50,262 |
Ostende | 148,325 | 149,287 | 150,291 | 150,841 | 152,210 | 153,105 |
Roeselare | 142,776 | 143,616 | 144,154 | 145,024 | 145,933 | 146,706 |
Tielt | 89,178 | 89,584 | 90,042 | 90,274 | 90,672 | 91,065 |
Veurne | 59,299 | 59,573 | 59,920 | 60,299 | 60,566 | 60,775 |
Ypres | 104,798 | 105,144 | 105,508 | 105,828 | 106,155 | 106,415 |
Provinsen | 1,145,878 | 1,150,487 | 1,155,290 | 1,159,366 | 1,164,967 | 1,169,990 |
Frågor och svar
F: Vad är huvudstaden i Västflandern?
S: Västflanderns huvudstad är Brygge (nederländska Brugge, franska Bruges, tyska Brügge).
F: Vilken region ingår Västflandern i?
S: Västflandern är en av de fem provinserna i den flamländska regionen, även kallad Flandern, och är också en av de tio provinserna i Belgien.
Fråga: Var ligger den belgiska Nordsjökusten?
S: Hela den belgiska Nordsjökusten ligger i Västflandern.
Fråga: Är turismen viktig för denna region?
Svar: Ja, turismen är en viktig del av denna region eftersom den ligger vid den belgiska Nordsjökusten.
F: Finns det kollektivtrafik längs kusten?
Svar: Ja, det finns en spårvagnslinje som går från De Panne vid den franska gränsen till Knokke-Heist vid den nederländska gränsen längs hela kusten.
F: Vilka språk talas i Västflandern?
S: De språk som talas i Västflandern är nederländska, franska, tyska och västflamländska.