Västra Armenien
Västra Armenien (armeniska: Արևմտյան Հայաստան), även kallat bysantinska Armenien, senare turkiska Armenien eller ottomanska Armenien, är en term som myntades efter delningen av Stor-Armenien mellan det bysantinska riket (västra Armenien) och Persien (östra Armenien) år 387.
Armeniernas fördelning i Turkiska Armenien.
Historia
Efter den armeniske kungen Arshak III:s död 390 e.Kr. styrdes västra Armenien av grekiska generaler. På 700-talet var västra Armenien ett av centrumen för den pavlikanska kristna folkliga sekten. Sedan 800-talet stod större delen av västra Armenien, inklusive Vaspurakan och Taron, under den armeniska Bagratiddynastins styre. Sedan omfattade det zakaridiska Armenien under 1200-1400-talet vissa delar av västra Armenien.
Efter de turkisk-persiska krigen 1602-1639 blev västra Armenien en del av det osmanska riket. Sedan det rysk-turkiska kriget 1828-1829 används denna term för de armeniskt befolkade historiska regioner i det osmanska riket som förblev under osmanskt styre efter att den östra delen hade överlåtits till det ryska imperiet.
Västra (osmanska) Armenien bestod av sex vilayets (vilâyat-ı sitte), vilayets i Erzurum, Van, Bitlis, Diyarbekir, Kharput och Sivas. Efter det osmanska rikets sammanbrott förblev västra Armenien under turkiskt styre, och 1894-96 och 1915 utförde Turkiet systematiska massakrer och tvångsdeporteringar av armenier.
Efter det armeniska folkmordet talas den distinkta västarmeniska dialekten av det armeniska språket (erkänd som en av de viktigaste dialekterna av armeniska [1]) främst i Istanbul, Libanon, Egypten, andra delar av den armeniska diasporan och tidigare i östra Turkiet. Den skiljer sig ortografiskt från östarmeniskan, det finns även fonologiska skillnader. I vissa delar av diasporan undervisar de armeniska skolorna, såsom L'École Arménienne Sourp Hagop och Armenian Sisters Academy, eleverna i västarmeniska i stället för i östarmeniska, som är Republiken Armeniens officiella dialekt.
Modern tid
Västarmeniens öde - som brukar kallas "den armeniska frågan" - anses vara en nyckelfråga i det armeniska folkets moderna historia. Västarmeniernas första och andra kongress ägde rum i Jerevan 1917 och 1919. Sedan 2000 finns en organisationskommitté för en kongress för arvtagare till västarmenier som överlevde det armeniska folkmordet i diasporasamhällen.
Publikationer
- Dr Arman Kirakosian, English Policy towards Western Armenia and Public Opinion in Great Britain (1890-1900), Jerevan, 1981, 26 s. (på armeniska och ryska).
