William Whewell (24 maj 1794–6 mars 1866) var en engelsk mångsysslare, anglikansk präst, filosof, teolog och vetenskapshistoriker. Han påverkade sin tids stora vetenskapsmän: John Herschel, Charles Darwin, Charles Lyell och Michael Faraday. Han uppfann många termer som vi använder i dag, till exempel vetenskapsman (1837).

Whewell var son till en snickare och steg till toppen. I 28 år var han professor och i 25 år var han master vid Trinity College i Cambridge. Han var en av grundarna och ordförande för British Association for the Advancement of Science, medlem av Royal Society och ordförande för Geological Society. Det var premiärminister Robert Peel själv som rekommenderade hans utnämning till master vid Trinity.

Whewell hade breda intressen. Han forskade om havets tidvatten (vilket han fick Royal Medal för). Han publicerade arbeten inom mekanik, fysik, geologi, astronomi och ekonomi. Han komponerade poesi, skrev böcker, översatte Goethes verk och skrev predikningar och teologiska traktat.

Liv och karriär

William Whewell föddes i en enkel familj men visade tidigt akademisk begåvning. Han utbildade sig vid Cambridge och blev snabbt en framträdande figur i universitetets liv. Som lärare, forskare och senare som lärareadministratör (master) vid Trinity College i Cambridge fick han stort inflytande över undervisning och forskning. Hans ställning gjorde honom också till en viktig länk mellan akademin och det bredare vetenskapssamhället i Storbritannien.

Vetenskapliga arbeten och metod

Whewell gjorde betydande insatser både i empirisk forskning och i reflektion över vetenskaplig metod. Hans studier av tidvatten och havsströmmar belönades med Royal Medal. Han intresserade sig för hur teorier utvecklas ur observerade fakta och betonade begreppens roll i vetenskaplig upptäckt. Whewell myntade och populariserade flera tekniska och metodologiska begrepp och var känd för att vilja ge vetenskapen ett tydligt språk.

Inom vetenskapsfilosofin förespråkade han en form av induktion som inte bara samlar fakta utan också kräver en aktiv "sammanfogning" av fakta under ett teoretiskt begrepp. Han förde tidiga och inflytelserika debatter om vetenskaplig metod, bland annat i dialog och polemik med andra samtidiga tänkare som John Stuart Mill.

Filosofi, teologi och litterära intressen

Utöver naturvetenskapen skrev Whewell om teologi och moralfilosofi. Han försökte ofta förena vetenskapliga insikter med religiös tro och skrev både predikningar och mer systematiska teologiska arbeten. Hans litterära smak syns också i översättningar av Goethe och i hans egen diktning.

Organisation och inflytande

Whewell var en aktiv organiserare: han deltog i grundandet av institutioner och i ledningen av vetenskapliga föreningar, bland annat som ordförande för British Association for the Advancement of Science och av Geological Society. Som medlem av Royal Society och genom sina många kontakter påverkade han sina samtida och yngre forskare, vilket bidrog till spridningen av nya idéer och begrepp inom naturvetenskapen.

Arv

William Whewells betydelse ligger inte bara i de enskilda forskningsresultaten utan också i hans försök att klargöra vetenskapens metoder och språk. Genom sina skrifter, sina organisatoriska insatser och de termer han myntade satte han spår i den vetenskapliga kulturen. Han avled 6 mars 1866, men hans idéer om vetenskaplig metod och hans roll i 1800-talets brittiska vetenskap lever kvar i forskningshistorien.