William Whewell
William Whewell (24 maj 1794-6 mars 1866) var en engelsk mångsysslare, anglikansk präst, filosof, teolog och vetenskapshistoriker. Han påverkade sin tids stora vetenskapsmän: John Herschel, Charles Darwin, Charles Lyell och Michael Faraday. Han uppfann många termer som vi använder i dag, till exempel vetenskapsman (1837).
Whewell var son till en snickare och steg till toppen. I 28 år var han professor och i 25 år var han master vid Trinity College i Cambridge. Han var en av grundarna och ordförande för British Association for the Advancement of Science, medlem av Royal Society och ordförande för Geological Society. Det var premiärminister Robert Peel själv som rekommenderade hans utnämning till magister vid Trinity.
Whewell hade breda intressen. Han forskade om havets tidvatten (vilket han fick Royal Medal för). Han publicerade arbeten inom mekanik, fysik, geologi, astronomi och ekonomi. Han komponerade poesi, skrev böcker, översatte Goethes verk och skrev predikningar och teologiska traktat.
William Whewell
Vetenskapshistoria och vetenskapsfilosofi
Man kan säga att Whewell var den förste, eller en av de första, som sammanställde en vetenskapsfilosofi. Hans enda rival i detta avseende var John Herschel, vars A preliminary discourse on the study of natural philosophy täckte en del av samma område.
Whewells fem volymer av History and Philosophy of the Inductive Sciences är hans huvudverk. Vetenskapen var då fortfarande en ny verksamhet. Vetenskapsmännen själva hade olika uppfattningar om hur de bäst skulle gå till väga för att utföra sitt arbete. Whewell tillhandahöll en teoretisk ram, och ramen framkallade en hel del debatt. Det fanns också en långvarig diskussion med John Stuart Mill om social och ekonomisk filosofi.
Ord som han myntade
- Forskare
- Fysiker
- Anod
- Katod
- Uniformitet: Samma lagar och processer som fungerar nu har alltid fungerat i det förflutna och gäller överallt. Det sägs ofta att "nuet är nyckeln till det förflutna". Liknar gradualism, idén om att små kontinuerliga förändringar sammantaget ger stora effekter.
- Katastrofism: Idén att jorden har drabbats av plötsliga, kortvariga och våldsamma händelser, eventuellt med världsomspännande omfattning.
- Consilience: Kunskapens enhet, bokstavligen ett "hopande" av kunskap.
Böcker
- De induktiva vetenskapernas historia. 3 volymer. Editions: 1837; 1847; 1857.
- Filosofi om de induktiva vetenskaperna, grundad på deras historia. 2 volymer. Editions: 1840; 1847; 1858–1860
Frågor och svar
F: Vem var William Whewell?
S: William Whewell var en engelsk mångsysslare, anglikansk präst, filosof, teolog och vetenskapshistoriker.
F: Vilket inflytande hade han på sin tids stora vetenskapsmän?
S: Han påverkade sin tids stora vetenskapsmän som John Herschel, Charles Darwin, Charles Lyell och Michael Faraday.
Fråga: Vad uppfann han?
S: Han uppfann många av de termer som vi använder i dag, till exempel vetenskapsman (1837).
F: Hur kom han upp till toppen?
S: Whewell var son till en snickare och steg till toppen. I 28 år var han professor och i 25 år var han magister vid Trinity College i Cambridge.
F: Vilka andra befattningar innehade han?
S: Han var en av grundarna och ordförande för British Association for the Advancement of Science, medlem av Royal Society och ordförande för Geological Society. Det var till och med premiärminister Robert Peel som rekommenderade att han skulle utnämnas till magister vid Trinity.
S: Vilken forskning bedrev Whewell?
F: Vilken forskning bedrev Whewell?
S: Han forskade om havets tidvatten (vilket han fick Royal Medal för). Han publicerade också arbeten inom mekanik, fysik, geologi, astronomi och ekonomi.
