Amerikanska presidentvalet 2000 – Bush vs. Gore och Floridas rättsstrid

Detaljerad genomgång av amerikanska presidentvalet 2000 — Bush vs. Gore, Floridas omräkningar och den omstridda rättsstriden som avgjorde valet.

Det amerikanska presidentvalet 2000 var en tävling mellan den demokratiska kandidaten Al Gore, dåvarande vicepresident, och den republikanska kandidaten George W. Bush, dåvarande guvernör i Texas och son till den tidigare presidenten George H. W. Bush.

Den sittande demokratiska presidenten Bill Clinton var inte berättigad till en tredje mandatperiod, och vicepresident Gore lyckades säkra den demokratiska nomineringen. Bush sågs tidigt som favorit till den republikanska nomineringen, och trots en omtvistad kamp i primärvalen mot senator John McCain och andra kandidater säkrade han nomineringen på Super Tuesday. Många tredjepartskandidater ställde också upp, främst Ralph Nader. Bush valde förre försvarsministern Dick Cheney som sin kandidatexpert och Gore valde senator Joe Lieberman som sin. Båda kandidaterna fokuserade i första hand på inrikespolitiska frågor, såsom budgeten, skattelättnader och reformer av federala socialförsäkringsprogram, även om utrikespolitiken inte ignorerades. Clinton och Gore gjorde inte ofta kampanjer tillsammans, ett medvetet beslut som berodde på Lewinsky-skandalen två år tidigare.

Bush vann knappt valet den 7 november med 271 elektorsröster mot Gores 266. Man var oenig om vem som vann Floridas 25 elektorsröster, omräkningen som skedde där och den ovanliga händelsen att vinnaren fick färre folkliga röster än förloraren. Domstolens omstridda beslut i Bush mot Gore, som tillkännagavs den 12 december 2000, avslutade omräkningarna, vilket i praktiken gav Floridas röster till Bush och gav honom segern.

Rättstvisten i Florida — vad som hände och varför

Valdagen den 7 november 2000 gav inga definitiva svar i flera nyckelstater, men särskilt i Florida blev utgången extremt jämn. Enligt floridansk lag innebar den mycket snäva marginalen att en automatisk omräkning skulle genomföras. Problemen i Florida illustrerade flera tekniska och administrativa svagheter i röstningssystemet:

• Olika röstsedelsystem: Flera län använde stansade papperssedlar (punch-card ballots) där små bitar papper (”chads”) skulle lossna. Många röstsedlar visade så kallade hanging chads eller dimpled chads, där väljarens avsikt var svår att tolka för maskiner och manuella granskare.
• ”Butterfly ballot” i Palm Beach: En utformning av valsedeln i Palm Beach County gjorde att flera väljare felaktigt röstade på kandidater som inte var deras avsikt, vilket bidrog till oväntat många röster på exempelvis Pat Buchanan istället för på Al Gore.
• Olika omräkningsstandarder: Olika län genomförde omräkningar på olika sätt — maskinell omräkning respektive manuell genomgång, och med skiftande kriterier för vad som räknades som en giltig röst. Denna brist på enhetlighet blev en central fråga i senare rättsprocesser.
• Valmyndighetens och tjänstemännens roll: Floridas sekreterare av staten, som ansvarade för att certifiera resultatet, spelade en uppmärksammad roll i processen. Beslut om certifiering och om vilka omräkningar som skulle genomföras överklagades flitigt.

Domstolsprocesser och Högsta domstolens avgörande

Tvisten ledde till en serie rättegångar i statliga och federala domstolar. De juridiska konflikterna handlade bland annat om huruvida manuella omräkningar skulle tillåtas, vilka tidsfrister som gällde, och om olika omräkningsmetoder stred mot konstitutionens krav på likabehandling.

Den 12 december 2000 avgjorde USA:s högsta domstol i målet Bush v. Gore att den manuella omräkning som pågick i Florida stred mot konstitutionens princip om lika skydd ("equal protection") eftersom det inte fanns en enhetlig standard för hur röster skulle bedömas i olika län. Domstolen fann också att det inte fanns tid kvar att genomföra en korrekt och enhetlig omräkning innan federala tidsfrister för elektorsutnämning löpte ut. Beslutet, som togs med knapp majoritet, stoppade i praktiken omräkningarna och innebar att Floridas tidigare certifierade resultat stod kvar — vilket gav Bush delstaten och därmed segern i elektorskollegiet.

Slutligt resultat och efterverkningar

Det slutliga elektorsresultatet blev 271 elektorsröster för George W. Bush och 266 för Al Gore. I det folkliga (nationella) rösträknandet hade Al Gore dock fått fler röster än Bush — med en marginal på omkring en halv miljon röster — vilket gjorde 2000 års val till ett av de mest omdiskuterade exemplen på att vinna det folkliga rödet inte nödvändigtvis innebär valseger i elektorssystemet. En av Gores elektorer avstod dessutom från att rösta i elektorskollegiet, vilket påverkar totalsumman i protokollet.

Konsekvenserna av tvisten var långvariga:

• Politiska och rättsliga debatter: Beslutet gav upphov till omfattande kritik mot Högsta domstolen och till debatt om domstolens roll i politiska val. Kritiker menade att domstolen agerat politiskt; försvarare hävdade att beslutet handlade om rättsliga principer och tidsbegränsningar.
• Lagstiftningsreformer och teknisk uppgradering: Efter valet påskyndades arbete för att förbättra röstningssystemen. Ett konkret resultat var antagandet av Help America Vote Act 2002, som bland annat finansierade utbyte av utdaterade röstningsmaskiner och stärkte utbildning för valpersonal.
• Förtroende för valsystemet: Händelserna 2000 gav ökad medvetenhet om sårbarheter i röstningsadministrationen och ledde till fler studier och reformer för att öka transparens, standardisering och tillgång till omprövning av röster.

Varför valet fortfarande är viktigt att minnas

Valet 2000 illustrerar flera centrala aspekter av amerikansk politik och valadministration: hur det elektorskollegiala systemet kan ge ett annat utfall än den folkliga räkningen, hur teknisk utformning av valsedlar och röstningsutrustning kan påverka väljarnas möjligheter att uttrycka sin avsikt, och hur rättsväsendet kan komma att avgöra politiskt känsliga tvister. Händelserna ledde till förändringar i både praktik och lagstiftning — och används fortfarande som referenspunkt i diskussioner om valintegritet och reformer.

Frågor och svar

F: Vem var republikanernas kandidat i presidentvalet 2000 i USA?

Fråga: Vem var hans demokratiska motståndare?

F: Vilka var några av de frågor som diskuterades under detta val?

F: Varför kampanjade Clinton och Gore inte ofta tillsammans?

Fråga: Hur många elektorsröster vann Bush med?

Fråga: Vad hände i Florida som orsakade oenighet om vem som vann dess 25 elektorsröster?

Fråga: När tog Bush mot Gore slut?

Sök med bokstav