253 Mathilde
253 Mathilde är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes av Johann Palisa 1885. Den har en ganska elliptisk bana som tar mer än fyra år för att cirkla runt solen. Den här asteroiden har en ovanligt långsam rotationshastighet och tar 17,4 dagar på sig för att fullborda ett 360° varv runt sin axel. Det är en primitiv asteroid av C-typ, vilket innebär att ytan har mycket kol; det ger den en mörk yta som bara reflekterar 4 % av det ljus som faller på den.
Denna asteroid besöktes av rymdsonden NEAR Shoemaker i juni 1997, på väg till asteroiden 433 Eros. Rymdfarkosten tog bilder av en sida av asteroiden och fann många stora kratrar som har utgjutit fördjupningar i ytan. Det är för närvarande den största asteroiden som har besökts av en rymdfarkost och den första asteroiden av C-typ som har utforskats på detta sätt.
Beskrivning
253 Mathilde är mycket mörk. Asteroiden har ett antal mycket stora kratrar, där de enskilda kratrarna har fått namn efter kolfält och bassänger runt om i världen. De två största kratrarna, Ishikari (29,3 km) och Karoo (33,4 km), är lika breda som asteroidens genomsnittliga radie. Kollisionerna verkar ha blåst bort stora volymer från asteroiden, vilket antyds av kratrarnas kantiga kanter.
Den densitet som uppmättes av NEAR Shoemaker, 1 300 kg/m³, är mindre än hälften av densiteten hos en normal kolhaltig kondrit, vilket kan tyda på att asteroiden är en mycket löst packad grushög (en asteroid som har brutits sönder av en kollision och dragits samman av gravitationen). Samma sak gäller för flera asteroider av C-typ som studerats av markbaserade teleskop med adaptiva optiksystem (45 Eugenia, 90 Antiope, 87 Sylvia och 121 Hermione). Upp till 50 % av volymen inuti 253 Mathilde har öppet utrymme. Förekomsten av en 20 km lång skarp kant kan dock tyda på att asteroiden har en viss strukturell styrka, så den kan innehålla några stora interna komponenter. Den låga inre tätheten är en ineffektiv överförare av nedslagsstötar genom asteroiden, vilket också bidrar till att bevara ytans särdrag i hög grad.
Mathildes bana är excentrisk och tar den till de yttersta delarna av huvudbältet. Trots detta ligger banan mellan Mars och Jupiters banor och korsar inte planeternas banor. Den har också en av de långsammaste rotationsperioderna av de kända asteroiderna - de flesta asteroider har en rotationsperiod på mellan 2 och 24 timmar. På grund av den långsamma rotationshastigheten kunde NEAR Shoemaker bara ta bilder av 60 % av asteroidens yta. Den långsamma rotationshastigheten kan förklaras av att det finns en måne som kretsar kring asteroiden, men en sökning av NEAR-bilderna visade att det inte finns någon som är större än 10 km i diameter och som har en radie som är 20 gånger större än 253 Mathildes radie.
En av de stora kratrarna på 253 Mathilde. NASA-bild.
Frågor och svar
F: Vem upptäckte asteroid 253 Mathilde och när?
S: Johann Palisa upptäckte asteroid 253 Mathilde år 1885.
F: Hur ser asteroid 253 Mathildes bana ut?
S: Asteroid 253 Mathildes bana är ganska elliptisk och det tar mer än fyra år för den att cirkulera runt solen.
F: Hur snabbt roterar asteroid 253 Mathilde?
S: Asteroid 253 Mathilde roterar ovanligt långsamt och det tar 17,4 dagar för den att fullborda ett 360° varv runt sin axel.
F: Vilken typ av asteroid är asteroid 253 Mathilde?
S: Asteroid 253 Mathilde är en primitiv asteroid av C-typ, vilket innebär att ytan har mycket kol, vilket ger den en mörk yta som bara reflekterar 4 % av det ljus som faller på den.
F: Vilken rymdfarkost besökte asteroid 253 Mathilde och när?
S: Rymdsonden NEAR Shoemaker besökte asteroid 253 Mathilde under juni 1997, på sin väg till asteroid 433 Eros.
F: Vad upptäckte rymdsonden NEAR Shoemaker under sitt besök på asteroid 253 Mathilde?
S: Rymdsonden NEAR Shoemaker tog bilder av ena sidan av asteroid 253 Mathilde och hittade många stora kratrar som har grävt ut fördjupningar i ytan.
F: Vilken betydelse har asteroid 253 Mathilde för rymdforskningen?
S: Asteroid 253 Mathilde är för närvarande den största asteroid som har besökts av en rymdfarkost och den första asteroid av C-typ som har utforskats på detta sätt.
