Alexej von Jawlensky 1864–1941 rysk expressionistisk målare och porträttkonstnär

Alexej von Jawlensky (13 mars 1864 – 15 mars 1941) var en rysk målare som tillbringade större delen av sin yrkesverksamma tid i Tyskland. Han arbetade inom den expressionistiska traditionen och blev särskilt känd för sina intensiva och färgstarka porträtt. Förutom porträtt målade han också landskap och stilleben.

Tidiga år och utbildning

Jawlensky föddes i Ryssland och fick sin första konstnärliga utbildning där innan han flyttade vidare för att utveckla sitt måleri. I slutet av 1800‑talet förlade han sin verksamhet till München, där han kom i kontakt med andra konstnärer från den europeiska avantgarden. I München mötte han bland andra Wassily Kandinsky och Marianne von Werefkin, vilka blev viktiga för hans konstnärliga utveckling och hans introduktion i den lokala konstvärlden.

Konstnärlig inriktning och arbetssätt

Jawlensky utvecklade ett personligt uttryck präglat av stark färganvändning, förenklade former och en nästan meditativ behandling av ansikten och porträtt. Han var intresserad av hur färg och form kan uttrycka inre stämningar snarare än att återge yttre realism. Under sin karriär utförde han flera serier där porträttens ansiktsdrag reduceras till schematiska, rytmiska element — ofta arbetade han med upprepade varianter kring samma motiv.

Samverkan och grupper

I München ingick Jawlensky i kretsar som stod nära den tyska expressionismen och deltog i utställningar med andra avantgardister. Han var verksam i samma miljö som grupperna och rörelserna som formade konstlivet i början av 1900‑talet, vilket bidrog till hans internationella rykte.

Senare år och betydelse

Jawlensky fortsatte att arbeta och experimentera med färg och form under större delen av sitt liv. Hälsoproblem påverkade hans arbete under de sista åren, men trots detta utvecklade han ett allt mer abstraherat och ikoniskt formspråk. Hans verk har haft stor betydelse för utvecklingen av expressionistiskt och abstrakt porträttmåleri och återfinns idag i flera internationella samlingar.

Arv: Alexej von Jawlensky räknas som en central gestalt i övergången från figurativt till mer abstrakt uttryck inom europeisk konst. Hans utforskande av färg, linje och form i porträttformen har inspirerat generationer av konstnärer och bidragit till att bredda förståelsen för vad ett porträtt kan uttrycka.

Liv och karriär

Jawlensky föddes i Torzhok, en stad i västra Ryssland. Hans far, Georgi von Jawlensky, var överste i den kejserliga ryska armén. Liksom sina fyra bröder blev Jawlenskywas officer i armén. Han studerade vid militärakademin i Moskva, men var mycket intresserad av konst. Han studerade konst privat medan han tjänstgjorde som soldat. År 1890 blev han antagen till konstakademin i S:t Petersburg. Han fick tillstånd av armén att studera konst där medan han fortfarande tjänstgjorde som soldat. Han blev vän med konstnärer som arbetade i Ilja Repins studio.

År 1896 avgick Jawlensky från armén. Han åkte till München i Tyskland för att studera konst och påbörja sin karriär som målare. I München bodde han tillsammans med Marianne von Werefkin. Hon var en målare som studerat för Repin. Han studerade för Anton Ažbe i München. Han blev också vän med Wassily Kandinsky. Kandinsky blev ett viktigt inflytande på Jawlenskys konst. År 1902 föddes Jawlenskijs son Andreas. Hans mor var Hélène Nesnakomoff (1881-1965). Hon var Marianne von Werefkins hembiträde i Ryssland och bodde sedan med henne och Jawlensky i München. År 1905-1906 reste Jawlensky till Paris för en utställning av sina målningar. I Paris träffade han Henri Matisse. Matisse blev ett annat viktigt inflytande på Jawlenskys målarstil. Första världskriget började 1914. Jawlensky utvisades från Tyskland eftersom Ryssland var ett av de länder som kämpade mot Tyskland. Han åkte till Schweiz för att bo där.

1922 gifte sig Jawlensky med Hélène Nesnakomoff. De återvände till Tyskland och bosatte sig i Wiesbaden. Under de följande 11 åren koncentrerade han sig på abstrakta målningar av huvuden. Han organiserade också den konstnärliga gruppen Die Blaue Vier (De blå fyra). De andra tre medlemmarna i gruppen var Kandinsky, Lyonel Feininger och Paul Klee. De fyra konstnärerna föreläste och ställde ut tillsammans i Tyskland och USA. Från 1929 led Jawlensky mycket svårt av artrit. Han var tvungen att sluta måla 1937 eftersom han inte längre kunde hålla sina penslar. Han dog i Weisbaden 1941 vid 77 års ålder.

Jawlenskys son Andreas (1902-1984) blev också målare. Som tonåring ställde han ut tillsammans med sin far. I slutet av 1920-talet blev han känd som egen konstnär. Andreas tjänstgjorde i den tyska armén under andra världskriget. Han tillfångatogs av ryssarna och tillbringade tio år i krigsfångeläger i Sibirien. Hans senare målningar, som gjordes i Tyskland och Schweiz, var mestadels landskap. År 1987 ordnades en utställning med både Alezejs och Andreas målningar i New York City.

Galleri

Den första bilden är ett porträtt av Jawlenskys blivande fru Hélène Nesnakomoff från 1900. Det är målat i den mer realistiska stil som lärdes ut i konstskolorna i Ryssland. De senare målningarna visar expressionismens och fauvismens inflytande på Jawlenskys arbete efter att han flyttade till Tyskland.

Porträtt av Helene (1900), olja på duk

Vetefält nära Carantec (1905), olja på kartong

Ung flicka med blommig hatt (1910), olja på kartong

Stilleben med kanna, (1913), olja på kartong

Abstrakt huvud: Höst och döende (1923), olja på bräda