Realism – konstnärlig och filosofisk rörelse från 1800‑talet

Realism — konstnärlig och filosofisk rörelse från 1800‑talet: sanningsenliga skildringar av vardagsliv och natur, en motvikt till romantik, idealism och idealiserade föreställningar.

Författare: Leandro Alegsa

23-02-2026 22:02

Realism är ett sätt att skildra eller tänka på verkligheten. Ordet "realism" används inom många fria konstarter på många olika sätt (t.ex. inom musik, måleri och filosofi). Det betyder vanligtvis att man försöker vara sann mot verkligheten. Det är därifrån ordet "realistisk" kommer. Realism brukar ses som en motsats till romantik och idealism. Den ses också ibland som en motsats till liberalism och klassicism. Det används främst för att beskriva det sätt som vissa konstnärer behandlar att göra konst. Dessa konstnärer försöker fokusera på världen som den verkligen är, utan orealistiska eller övernaturliga idéer.

Realismen började som en konströrelse och filosofisk rörelse på 1800-talet. Realisten ville ge en exakt beskrivning av naturen och av hur människor levde. Realism kan dock även gälla konstnärer och konstverk från tiden före 1800-talet.

Vad gäller realism i konsten och litteraturen?

Inom bildkonst och litteratur innebär realism att man återger vardagsliv, arbete, sociala villkor och människors känslor utan idealisering. Fokus ligger på konkreta detaljer, på vanliga människor (jordbrukare, arbetare, städerskor, hantverkare) och på samtida samhällsproblem som industrialisering, urbanisering och fattigdom. Språket i realistisk litteratur är ofta enkelt och sakligt; i måleri används naturtrogna färger och proportioner.

Kännetecken

Vardagliga motiv: scener ur vanligt människors liv framför mytiska eller heroiska ämnen.
Detaljfokus: noggrann skildring av miljöer, kläder, arbeten och kroppsspråk.
Socialt ansvar: kritik eller analys av samhällsstrukturer, klasskillnader och orättvisor.
Objektiv ton: ett försök att beskriva utan moraliserande idealisering – ibland med en nästan journalistisk hållning.
Teknisk noggrannhet: i måleri och foto en trogen avbildning; i litteratur en faktabaserad eller naturalistisk approach.

Historia och bakgrund

Realismen blev tydlig i Europa omkring mitten av 1800‑talet som en reaktion mot romantikens känslosamma, ofta idealiserande bildvärld. Industrialisering och snabba samhällsförändringar gjorde att konstnärer och författare ville dokumentera och diskutera verkliga sociala villkor. Fotografins framväxt bidrog också genom att erbjuda en ny, objektiv avbildningsmetod.

Viktiga företrädare och exemplariska verk

Måleri: Gustave Courbets "A Burial at Ornans" (gravskändring av den högtidliga historiska genren till vardagsrealism), Jean-François Millet "The Gleaners" (skördare), Honoré Daumier (satiriska samtidsskildringar) och Édouard Manet som bro mellan realism och impressionism.
Litteratur: Honoré de Balzac (romanserien "La Comédie Humaine"), Gustave Flaubert ("Madame Bovary"), Émile Zola (naturalismens talesperson), samt i andra länder författare som Fjodor Dostojevskij och Leo Tolstoj som skildrade sociala och existentiella verkligheter.
Teater: Henrik Ibsen och Anton Tjechov införde realistiska dialoger och sceniska situationer där vardagens problem och psykologiska konflikter stod i centrum.
Musik/Opera: i Italien utvecklades verismo – en realistisk strömning inom opera (t.ex. Mascagni, Puccini) som behandlade vanliga människors passioner och svårigheter.

Realism och naturalism

Begreppen realism och naturalism används ibland synonymt men har skillnader: naturalismen (särskilt associerad med Émile Zola) betonade vetenskaplig observation, arv och miljö som determinanter för människans beteende och kunde vara mer pessimisk och experimentell i formen. Realismen är bredare och rymmer både social kritik och noggrann observation utan nödvändig determinism.

Filosofisk realism

Utöver konst avser filosofisk realism — en uppfattning om att det finns en verklighet oberoende av våra tankar eller uppfattningar. Inom epistemologi och metafysik diskuteras frågor som huruvida universella begrepp, egenskaper eller yttre ting existerar oberoende av medvetandet. Filosofiska riktningar som vetenskaplig realism hävdar att vetenskapliga teorier faktiskt beskriver den verkliga världen, även om teorier senare kan revideras.

Varianter och efterverkningar

Social realism: 1900‑talets strömningar som betonade arbetarens villkor och politisk kamp (t.ex. i Sovjetunionens "socialistisk realism".)
Magisk realism: litterär stil där vardag och övernaturligt blandas – inte samma sak som 1800‑talets realism, men namnet anknyter till realismens fokus på vardagen.
Dokumentär estetik: film och foto på 1900‑ och 2000‑talen fortsätter realismens ideal genom att sträva efter autenticitet och faktabelysning.

Varför betydelsefullt idag?

Realism har påverkat hur vi ser på konstnärligt ansvar: att skildra verkligheten inte bara som estetik utan också som underlag för debatt och förändring. Många moderna genrer — från socialrealistisk film till reportagejournalistik — bygger på realistiska principer: uppmärksamhet på det konkreta, fokus på vardagslivets villkor och en vilja att förstå eller kritisera samhället.

Sammanfattningsvis: realism är både en konstnärlig metod och en filosofisk hållning som försöker möta världen utan försköning eller övernaturlig förklaring. Den har många former och fortsätter att forma kultur, litteratur, konst och tanke än i dag.

Målning av en ung kanin av Albrecht Dürer, gjord 1502.

Stenbrytarna är en målning av Gustave Courbet från 1849. Den gick förlorad i en brand 1945.

Ursprung

Ordet "realism" dök upp för första gången 1794, som motsatsen till idealism inom konst och filosofi. Den franska tidskriften Mercure du XIXe siècle (engelska: Mercury of the 19th Century) använde ordet 1826. Den sade att realism var en konststil som var exakt i förhållande till det verkliga livet, snarare än att följa det förflutnas konst. Ungefär vid samma tid trodde man att realism var en av filosofins stilar inom skolastiken. På 1840-talet började sedan realismen som en konströrelse i Frankrike. Den fokuserade på det realistiska moderna livet utan att undvika det som var obehagligt. Den fokuserade också på under- eller medelklassen.

Realism inom de fria konsterna

I musik

Inom musiken fanns det en rörelse som kallades Verismo, vilket var det italienska ordet för "verklighet". Verismo var populärt i italiensk opera i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Puccini var en operakompositör vars stil är typisk för Verismo.

Inom måleri och teckning

Detta avsnitt är tomt. Du kan hjälpa till genom att fylla på den.

I politik och historia

Detta avsnitt behöver mer information.

Inom politiken fokuserar realismen på konflikter och de hårdare delarna av historien.

Inom skrivande och filosofi

Realismen som litterär rörelse började i Tyskland. Poeten och författaren Heinrich Heine försökte i sina böcker att acceptera världen som den är i stället för att försöka fly från den. Realistiska författare försökte hitta bra saker i samhället. Intresset för realismen ledde till en rörelse som kallades naturalism. Det innebar att man ville beskriva scener i naturen på ett korrekt sätt. Romanförfattaren Emile Zola var en naturalistisk författare.

Inom filosofin är realism också ett sätt att tänka om kunskap och verklighet. Det är vanligen åsikten att en viss sak är verklig oavsett om man känner till den eller inte. I själva verket kan en person vara realist om vissa saker och icke-realist om andra saker. Vissa realister säger till exempel att det förflutna verkligen hände oavsett vad vi tycker om det. Andra realistfilosofer säger att det finns moral som verkligen existerar som fakta. Detta skiljer sig från filosofer som säger att saker och ting bara existerar på grund av människor som är medvetna om dem. En icke-realistisk filosof kan till exempel säga att skönhet bara existerar för att någon ser något som han eller hon tycker är vackert. En realistisk filosof skulle i stället kunna säga att skönhet finns oavsett om någon ser den eller inte.

Andra stilar

Begreppet socialrealism beskriver en konstform i USA på 1930-talet som uttryckte sociala protester på ett naturalistiskt sätt. Detta skiljer sig från det som brukar kallas socialistisk realism som var en term som användes av sovjetiska politiker från 1932 till mitten av 1980-talet för att beskriva konst som visade arbetarnas kamp och som förhärligade Sovjetunionen.

I början av 1900-talet ledde realismen till andra rörelser som dadaismen och surrealismen.

Frågor och svar

F: Vad är realism?

S: Realism är ett sätt att skildra eller tänka på verkligheten. Det betyder vanligtvis att man försöker vara sann mot verkligheten, utan orealistiska eller övernaturliga idéer.

F: Hur började realismen?

S: Realismen började som en konströrelse och filosofisk rörelse på 1800-talet. Dessa realister ville ge en korrekt beskrivning av naturen och av hur människor levde.

F: På vilka sätt används realism?

S: Realism används främst för att beskriva det sätt som vissa konstnärer behandlar konstskapande, men det kan också gälla konstnärer och konstverk från tiden före 1800-talet. Det används också inom många fria konstarter som musik, måleri och filosofi.

F: Vad betyder "realistisk"?

S: Ordet "realistisk" kommer från realism, vilket betyder att man försöker vara sann mot verkligheten utan orealistiska eller övernaturliga idéer.

F: Hur skiljer sig realism från romantik och idealism?

S: Realism brukar ses som en motsats till romantik och idealism eftersom den fokuserar på världen som den verkligen är i stället för att inkludera orealistiska eller övernaturliga idéer.

F: Är realismen relaterad till liberalism och klassicism?

S: Ja, realism ses ibland som en motsats till liberalism och klassicism eftersom den fokuserar på att vara sann mot verkligheten i stället för att strikt följa vissa övertygelser eller ideal.

Sök