Barbara McClintock | Amerikansk biolog
Barbara McClintock (16 juni 1902 - 2 september 1992) var en amerikansk biolog. Hon var en framstående cytogenetiker som arbetade med arv i majs. McClintock tilldelades 1983 Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
McClintock disputerade i botanik vid Cornell University 1927. Cytogenetik för majs var fokus för hennes forskning under resten av hennes karriär.
Från slutet av 1920-talet studerade McClintock kromosomer och hur de förändras under fortplantningen hos majs. Hon använde mikroskopisk analys för att visa genetisk rekombination genom crossing-over under meiosen - en mekanism genom vilken kromosomer utbyter information.
Hon tog fram den första genetiska kartan för majs och visade vilken roll telomer och centromer spelar. Det är områden på kromosomen som är viktiga för att bevara den genetiska informationen.
Hon erkändes som en av de bästa inom området, tilldelades prestigefyllda stipendier och valdes in som medlem i National Academy of Sciences 1944.
Under 1940- och 1950-talen upptäckte McClintock transposition och använde den för att visa hur gener är ansvariga för att fysiska egenskaper aktiveras eller avaktiveras. Hon utvecklade teorier för att förklara kontrollen av genetisk information från en generation majsplantor till nästa. Eftersom hon möttes av skepsis mot sin forskning och dess konsekvenser slutade hon att publicera sina uppgifter 1953. Senare gjorde hon en omfattande studie av cytogenetiken hos majsraser från Sydamerika.
McClintocks forskning blev välförstått under 1960- och 1970-talen, då forskare upptäckte mekanismerna bakom den genetiska förändring och genreglering som hon hade visat i sin majsforskning på 1940- och 1950-talen.
Priser och erkännande för hennes bidrag till området följde på upptäckten av transposoner; hon är den enda kvinnan som fått ett odelat Nobelpris i kategorin "Fysiologi eller medicin".
Upptäckt av kontrollerande element
Sommaren 1944 började McClintock vid Cold Spring Harbor Laboratory systematiska studier av arvet av färgmönster i majsfrön. I början av 1948 gjorde hon den överraskande upptäckten att två genetiska loci, Dissociator och Activator, kunde transponera, dvs. byta position, på kromosomerna.
McClintock fann också att transpositionen av Ds och the bestäms av antalet Ac-kopior i cellen.
Mellan 1948 och 1950 utvecklade hon en teori: dessa rörliga element reglerade generna genom att hämma eller modulera deras verkan. Hon kallade Dissociator och Activator för "kontrollerande enheter" - senare för "kontrollerande element" - för att skilja dem från generna.
Hon föreslog att genreglering skulle kunna förklara hur komplexa flercelliga organismer som består av celler med identiska genomer har celler med olika funktioner. McClintocks upptäckt ifrågasatte idén om genomet som en statisk uppsättning instruktioner som överförs mellan generationer.
År 1950 rapporterade hon sitt arbete med Ac/Ds och sina idéer om genreglering i en artikel. Sommaren 1951 rapporterade hon om sitt arbete om genmutationer i majs vid det årliga symposiet vid Cold Spring Harbor Laboratory.
Hennes arbete med kontrollelement och genreglering var svårt och förstods eller accepterades inte omedelbart av hennes samtid. Hon beskrev mottagandet av hennes forskning som "förbryllande, till och med fientligt". Trots detta fortsatte McClintock att utveckla sina idéer om kontrollelement. Hon publicerade en artikel 1953 där hon presenterade alla sina statistiska data, och företog föreläsningsturnéer till universitet under hela 1950-talet för att tala om sitt arbete. Hon fortsatte att undersöka problemet och identifierade ett nytt element som hon kallade Suppressor-mutator (Spm), som även om det liknar Ac/Ds uppvisar ett mer komplext beteende.
Förhållandet mellan Ac/Ds i kontrollen av element och mosaikfärg hos majs. Fröet i 10 är färglöst, det finns inget Ac-element och Ds hämmar syntesen av färgpigment som kallas antocyaniner. I 11-13 finns en kopia av Ac. Ds kan röra sig och en del antocyanin produceras, vilket skapar ett mosaikmönster. I kärnan i panel 14 finns det två Ac-element och i 15 finns det tre.
Viktiga publikationer
- McClintock B. 1929. En cytologisk och genetisk studie av triploid majs. Genetics 14 (2): 180-222. PMID [3]
- McClintock B. 1950. Ursprunget och beteendet hos mutabla loci i majs. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 36 (6): 344-355. PMC 1063197. PMID 15430309.
- McClintock B. 1953. Induktion av instabilitet vid utvalda loci i majs. Genetics 38 (6): 579-599. PMC 1209627. PMID 17247459.
- McClintock B. 1961. Vissa paralleller mellan genkontrollsystem i majs och bakterier. The American Naturalist 95 (884): 265-277. [4]
Frågor och svar
Fråga: När föddes Barbara McClintock?
S: Barbara McClintock föddes den 16 juni 1902.
F: Vilket universitet gick hon på?
S: Hon gick på Cornell University och fick sin doktorsexamen i botanik därifrån 1927.
F: Vilken typ av forskning inriktade hon sig på under resten av sin karriär?
S: Under resten av sin karriär inriktade hon sig på cytogenetik för majs.
F: Vad upptäckte McClintock under 1940- och 1950-talen?
S: Under 1940- och 1950-talen upptäckte McClintock transposition, vilket visade hur gener är ansvariga för att fysiska egenskaper aktiveras eller avaktiveras.
F: När valdes hon till medlem av National Academy of Sciences?
S: Hon valdes in som medlem i National Academy of Sciences 1944.
F: Varför slutade McClintock att publicera sina uppgifter 1953?
Svar: Hon slutade publicera sina uppgifter 1953 på grund av skepticism mot hennes forskning och dess konsekvenser.
F: Vilket pris fick hon för sina bidrag till genetisk forskning?
Svar: Hon fick 1983 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina bidrag till genetisk forskning.
