Förteckning över världsarv i Nord- och Centralasien

#

Webbplats

Bild

Plats

Kriterier

Areal
ha (acre)

År

Beskrivning

Referenser

1

Centrala Sikhote-Alin

Primorsky Krai, Ryssland
45°20′N 136°10′E / 45.333°N 136.167°E / 45.333; 136.167 (centrala Sikhote-Alin)

Naturligt:
(x)

1 553 928 (3 839 840); buffertzon 65 250 (161 200)

2001

Bergskedjan Sikhote-Alin har en av världens rikaste och mest ovanliga tempererade skogar. Tigern och Himalayabjörnen lever tillsammans med brunbjörnen och lodjuret. Området sträcker sig från Sikhote-Alins toppar till Japanska havet. Det är viktigt för överlevnaden av många utrotningshotade arter som t.ex. amurtigern.

2

Gyllene berg i Altai

Republiken Altai, Ryssland
50°28′N 86°0′E / 50.467°N 86.000°E / 50.467; 86.000 (Gyllene bergen i Altai)

Naturligt:
(x)

1,611,457 (3,982,000)

1998

Altaibergen i södra Sibirien utgör den största bergskedjan i västra Sibirien. Tre separata områden har lagts till: Altaisky Zapovednik och en buffertzon runt sjön Teletskoye, Katunsky Zapovednik och en buffertzon runt berget Belukha samt Ukok Quiet Zone på Ukokplatån. Området är en viktig plats för utrotningshotade djurarter som snöleoparden.

3

Bukharas historiska centrum

Bukhara-provinsen, Uzbekistan
39°46′29″N 64°25′43″E / 39.77472°N 64.42861°E / 39.77472; 64.42861 (Bucharas historiska centrum)

Kulturellt:
ii, iv, vi.

1993

4

Historiskt centrum i Shakhrisyabz

Qashqadaryo-provinsen, Uzbekistan
39°3′0″N 66°50′0″E / 39.05000°N 66.83333°E / 39.05000; 66.83333 (Shakhrisyabz historiska centrum)

Kulturellt:
iii, iv

240 (590); buffertzon 82 (200)

2000

5

Itchan Kala

Khiva, Xorazm-provinsen, Uzbekistan
41°22′42″N 60°21′50″E / 41.37833°N 60.36389°E / 41.37833; 60.36389 (Itchan Kala)

Kulturellt:
iii, iv, v.

26 (64)

1990

6

Kunya-Urgench

Daşoguz-provinsen, Turkmenistan
42°10′59″N 59°5′6″E / 42.18306°N 59.08500°E / 42.18306; 59.08500 (Kunya-Urgench)

Kulturellt:
ii, iii

2005

7

Bajkalsjön

Irkutsk Oblast och Republiken Burjatien, Ryssland
53°10′25″N 107°39′45″E / 53.17361°N 107.66250°E / 53.17361; 107.66250 (Bajkalsjön)

Naturligt:
vii, viii, ix, x.

8,800,000 (22,000,000)

1996

Den 3,15 miljoner hektar stora Bajkalsjön är den äldsta (25 miljoner år) och djupaste (1 700 m) sjön i världen. Den har 20 % av världens totala ofrusna sötvattenreserv. Den är känd som Rysslands Galapagos och dess ålder och isolering har gett upphov till en av världens rikaste och mest ovanliga sötvattenfauna.

8

Khoja Ahmed Yasawis mausoleum

Turkestan, södra Kazakstan-provinsen, Kazakstan
43°17′35″N 68°16′28″E / 43.29306°N 68.27444°E / 43.29306; 68.27444 (mausoleum av Khoja Ahmed Yasawi)

Kulturellt:
i, iii, iv.

0,55 (1,4); buffertzon 88 (220)

2003

9

Naturliga system i reservatet på Wrangel Island

Chukotka Autonomous Okrug, Ryssland
71°11′20″N 179°42′55″E / 71.18889°N 179.71528°E / 71.18889; 179.71528 (Natural System of Wrangel Island Reserve)

Naturligt:
(ix), (x)

916 300 (2 264 000); buffertzon 3 745 300 (9 255 000).

2004

Området omfattar den bergiga Wrangelön (7 608 km2), Heraldön (11 km2) och omgivande vatten. På ön finns världens största population av Stillahavsvalross. Den är en viktig födosöksort för gråvalen och den nordligaste häckningsplatsen för 100 flyttfågelarter.

10

Parthiska fästningar i Nisa

Bagyr bosättning, Ruhabat-distriktet, Ahal-provinsen, Turkmenistan
37°59′59″N 58°11′55″E / 37.99972°N 58.19861°E / 37.99972; 58.19861 (Parthiska fästningar i Nisa)

Kulturellt:
ii, iii

78 (190); buffertzon 400 (990)

2007

11

Petroglyfer i det arkeologiska landskapet i Tamgaly

Almaty-provinsen, Kazakstan
43°48′12″N 75°32′6″E / 43.80333°N 75.53500°E / 43.80333; 75.53500 (hällristningar i det arkeologiska landskapet Tamgaly)

Kulturell:
iii)

900 (2 200); buffertzon 2 900 (7 200)

2004

12

Protostadsområde i Sarazm

Osh, Tadzjikistan
39°30′28″N 67°27′37″E / 39.50778°N 67.46028°E / 39.50778; 67.46028 (protostadsområde i Sarazm)

Kulturellt:
ii, iii

16 (40); buffertzon 142 (350)

2010

13

Putorana-plateau

Krasnoyarsk Krai, Ryssland
69°2′49″N 94°9′29″E / 69.04694°N 94.15806°E / 69.04694; 94.15806 (Putorana-plattan)

Naturligt:
vii, ix.

1 887 251 (4 663 500); buffertzon 1 773 300 (4 382 000)

2010

Denna plats har samma areal som det statliga naturreservatet Putoransky. Det ligger i den centrala delen av Putorana-plattan i norra Centralsibirien. Det ligger cirka 100 km norr om polcirkeln.

14

Samarkand - kulturernas korsväg

Provinsen Samarqand, Uzbekistan
39°40′7″N 67°0′0″E / 39.66861°N 67.00000°E / 39.66861; 67.00000 (Samarkand - kulturernas korsningspunkt)

Kulturellt:
i, ii, iv.

965 (2,380)

2001

15

Saryarka - Steppen och sjöarna i norra Kazakstan

Almaty-provinsen, Kazakstan
50°26′N 69°11′E / 50.433°N 69.183°E / 50.433; 69.183 (Saryarka - Steppen och sjöarna i norra Kazakstan)

Naturligt:
(ix), (x)

450 344 (1 112 820); buffertzon 211 148 (521 760)

2008

16

Statlig historisk och kulturell park "Ancient Merv"

Mary Province, Turkmenistan
37°42′3″N 62°10′39″E / 37.70083°N 62.17750°E / 37.70083; 62.17750 (Statlig historisk och kulturell park "Ancient Merv")

Kulturellt:
ii, iii

353 (870); buffertzon 883 (2 180)

1999

17

Det heliga berget Sulaiman-Too

Osh, Kirgizistan
40°31′52″N 72°46′58″E / 40.53111°N 72.78278°E / 40.53111; 72.78278 (Sulaiman-Too heliga berg)

Kulturellt:
iii, vi

112 (280); buffertzon 4 788 (11 830)

2009

18

Uvs Nuur-bäckenet

Uvs, Zavkhan och Khövsgöl-provinserna Mongoliet*; Mongun-Tayginsky, Ovyursky, Tes-Khemsky och Erzinsky-distrikten, Tuva-republiken, Ryssland*
50°16′30″N 92°43′1″E / 50.27500°N 92.71694°E / 50.27500; 92.71694 (Uvs Nuur Basin))

Naturligt:
(ix), (x)

898 064 (2 219 160); buffertzon 170 790 (422 000)

2003

Uvs Nuur-bassängen är den nordligaste av de slutna bassängerna i Centralasien. Namnet kommer från Uvs Nuur-sjön, en stor, grund och mycket salt sjö som är viktig för flyttfåglar, sjöfåglar och sjöfåglar. Området består av tolv skyddade områden med de viktigaste biomen i östra Eurasien. Bergen är en viktig tillflyktsort för den utrotningshotade snöleoparden, bergsfåren (argali) och den asiatiska stenbocken.

19

Vulkaner i Kamtjatka

Kamtjatka Krai, Ryssland
56°20′N 158°30′E / 56.333°N 158.500°E / 56.333; 158.500 (Kamtjatkas vulkaner)

Naturligt:
vii, viii, ix, x.

3,830,200 (9,465,000)

1996

Detta är ett av de mest enastående vulkanområdena i världen. Det finns många aktiva vulkaner. Platserna har en stor artrikedom, inklusive världens största kända variation av laxfiskar och exceptionella mängder havsutter, brunbjörn och Stellars havsörn.