Tadzjikistan

Geografi

Tadzjikistan är ett av de nya länderna i Syd- och Centralasien. Landet ligger väster om Kina, norr om Afghanistan och Pakistan, som skiljs åt av en smal 14 km lång remsa av tadzjikisk mark som kallas Wakhankorridoren i Pamirs, öster om Uzbekistan och söder om Kirgizistan.

Tadzjikistan är inkapslat i mitten av den asiatiska kontinenten.

Dess totala yta är endast cirka 143 100 kvadratkilometer (55 300 kvadratkilometer). Det är något mindre än Wisconsin i USA. Tadzjikistans gränser är sammanlagt 3 651 kilometer långa.

Klimatet har varma somrar och milda vintrar.

Nästan hela landet (85 procent) är bergigt med floddalar som löper tvärs över landet, men de högt belägna bergen Pomir ligger i den östra delen av landet (som är den västra delen av Himalaya). Klimatet där är halvtorrt till polariskt. Bergen täcker en yta på cirka 120 000 km² (46 000 kvadratkilometer). Det finns andra länder inom bergskedjan. Bergen är mellan 3 600 och 4 400 meter höga.

Karakul-sjön ligger i en 52 kilometer bred meteoritkrater, som skulle ha bildats för cirka 25 miljoner år sedan, eller för mindre än 5 miljoner år sedan.

 
Karta över Tadzjikistan  


Karakul-sjön  


Järnvägsstationen i Dushanbe  

Historia

Det land som nu är Tadzjikistan har bebotts sedan 4 000 f.Kr. Det har varit under olika imperiers styre genom historien, främst de persiska imperierna.

År 800 kom islam till Tadzjikistan.

År 1868 blev Tadzjikistan en rysk koloni. Det blev senare en del av Sovjetunionen.

Den 9 september 1991, efter långa perioder av massprotester mot den sovjetiska regeringen, förklarade Tadzjikistans parlament Tadzjikistan självständigt från Sovjetunionen och höll det första presidentvalet.

Rahmon Nabiev, som styrde landet under Sovjetunionen i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, blev landets president. Han lyckades inte genomföra några välbehövliga reformer i landet, vilket ledde till protester i huvudstaden Dusjanbe. Regeringen svarade med att anordna en regeringsvänlig demonstration, som huvudsakligen bestod av gamla kommunistpartimedlemmar och människor från landets sydöstra del som fördes till staden. Protesterna mot regeringen upphörde inte, så regeringen gav vapen till de regeringsvänliga demonstranterna. Därefter beväpnade oppositionen sig själva.

Efter detta utbröt ett blodigt inbördeskrig. I detta skapade alla nya demokratiska partier, politiska organisationer och rörelser tillsammans med de politiska islamiska rörelserna en allians som motsatte sig den gamla kommunistiska regeringen och sydstatarna.

Efter attackerna den 11 september 2001 kom många amerikanska och franska soldater till landet.

 

Politisk struktur

2010 beskrev en läckt kabel från den amerikanska ambassaden Tadzjikistan som

"... Det största hindret för att förbättra ekonomin är reformmotståndet. Från presidenten ner till polisen på gatan präglas regeringen av kumpaner och korruption. Emomali Rahmon och hans familj kontrollerar landets största företag, inklusive den största banken, och de spelar hårt för att skydda sina affärsintressen, oavsett vad det kostar för ekonomin i stort ... Regeringen har begränsat oppositionspartiernas verksamhet och avvisat reformer av vallagen inför parlamentsvalet den 28 februari 2010. Ambassaden förväntar sig inte att valet kommer att bli fritt och rättvist. De statliga medierna har nästan inte rapporterat om de politiska oppositionspartierna, och större delen av befolkningen är ovetande om syftet med valet...".

 

Provinser

Tadzjikistan är indelat i fyra provinser.

Huvudgrupp	ISO 3166-2	Kapital	Område (km²)	Pop (2008)
Sughd	TJ-SU	Khujand	25,400	2,132,100
Region med republikansk underordning	TJ-RR	Dushanbe	28,600	1,606,900
Khatlon	TJ-KT	Qurghonteppa	24,800	2,579,300
Gorno-Badakhshan	TJ-BG	Khorugh	64,200	218,000