Tadzjikistan: Fakta om geografi, språk, huvudstad och historia
Upptäck Tadzjikistan — geografi, historia, språk (tadzjikiska), huvudstad Dusjanbe och viktiga fakta om detta fascinerande centralasiatiska land.
Tadzjikistan är ett land i Centralasien. Det var tidigare en del av Sovjetunionen. Tadzjikistan är en republik. Huvudstaden är Dusjanbe. Det officiella språket är tadzjikiska, som är en dialekt av farsi (persiska).
Geografi
Tadzjikistan är ett inlandsland med en stor andel bergig terräng – över 90 % av ytan består av berg. Landets södra och östra delar domineras av Pamir- och Alaybergen; högsta toppen är Ismoil Somoni Peak (tidigare kallad Communism Peak) på cirka 7 495 meter. De viktigaste vattendragen är Panj och Amu Darya; Panj bildar en lång sträcka av gränsen mot Afghanistan. Klimatet är kontinentalt, med varma somrar i dalarna och mycket kalla vintrar i höglandet.
Språk och befolkning
Språket tadzjikiska är nära besläktat med persiska (farsi). I Tadzjikistan används i huvudsak det kyrilliska alfabetet för tadzjikiska, även om språket historiskt skrivits med persiskt-arabiskt skriftsystem. Befolkningen består främst av tadzjiker, men det finns också betydande grupper av uzbeker, ryssar och andra minoriteter. Landets invånarantal är ungefär omkring 10 miljoner (uppskattning), med en ung åldersstruktur och en hög andel landsbygdsbefolkning. Majoriteten bekänner sig till islam (främst sunnitisk).
Historia i korthet
Området har en lång historia som del av det persiska kulturområdet och som en del av handelsvägarna längs Sidenvägen. Under 1800‑talet införlivades stora delar av Centralasien i det ryska imperiet och senare blev Tadzjikistan en av de sovjetiska socialistrepublikerna. Efter Sovjetunionens upplösning i början av 1990‑talet förklarade Tadzjikistan sin självständighet 1991. Perioden efter självständigheten präglades av en blodig inre konflikt (1992–1997) mellan olika politiska och regionala grupper; en fredsöverenskommelse slöts 1997. Sedan dess har landets politik dominerats av en stark presidentmakt under Emomali Rahmon, som varit i ledningen sedan mitten av 1990‑talet.
Ekonomi och samhälle
Ekonomin bygger till stor del på jordbruk (särskilt bomull), vattenkraft och gruv‑/industriell produktion (t.ex. aluminium). Remitteringar från arbetsmigranter, framförallt i Ryssland, utgör en viktig inkomstkälla för många hushåll. Landet har stor potential för vattenkraft men möter samtidigt utmaningar som energibrist under vissa säsonger, bristande infrastruktur, jordbävningsrisk och relativ fattigdom i delar av befolkningen. Tadzjikistan är medlem i Oberoende staters samvälde (OSS) och ligger på åttonde plats i storlek bland OSS-länderna.
Praktisk information
- Yta: cirka 143 000 km².
- Huvudstad: Dusjanbe, landets politiska och ekonomiska centrum.
- Språk: tadzjikiska (officiellt), ryska används i administration och som andraspråk.
- Religion: övervägande islam (sunni), med sekulära statliga institutioner.
Tadzjikistan är ett land med dramatiska bergslandskap, rik kulturhistoria och betydande utmaningar kopplade till utveckling och infrastruktur. Landets geografi och vattenresurser gör det strategiskt viktigt i Centralasien.
Geografi
Tadzjikistan är ett av de nya länderna i Syd- och Centralasien. Landet ligger väster om Kina, norr om Afghanistan och Pakistan, som skiljs åt av en smal 14 km lång remsa av tadzjikisk mark som kallas Wakhankorridoren i Pamirs, öster om Uzbekistan och söder om Kirgizistan.
Tadzjikistan är inkapslat i mitten av den asiatiska kontinenten.
Dess totala yta är endast cirka 143 100 kvadratkilometer (55 300 kvadratkilometer). Det är något mindre än Wisconsin i USA. Tadzjikistans gränser är sammanlagt 3 651 kilometer långa.
Klimatet har varma somrar och milda vintrar.
Nästan hela landet (85 procent) är bergigt med floddalar som löper tvärs över landet, men de högt belägna bergen Pomir ligger i den östra delen av landet (som är den västra delen av Himalaya). Klimatet där är halvtorrt till polariskt. Bergen täcker en yta på cirka 120 000 km2 (46 000 kvadratkilometer). Det finns andra länder inom bergskedjan. Bergen är mellan 3 600 och 4 400 meter höga.
Karakul-sjön ligger i en 52 kilometer bred meteoritkrater, som skulle ha bildats för cirka 25 miljoner år sedan, eller för mindre än 5 miljoner år sedan.
Karta över Tadzjikistan
Karakul-sjön
Järnvägsstationen i Dushanbe
Historia
Det land som nu är Tadzjikistan har bebotts sedan 4 000 f.Kr. Det har varit under olika imperiers styre genom historien, främst de persiska imperierna.
År 800 kom islam till Tadzjikistan.
År 1868 blev Tadzjikistan en rysk koloni. Det blev senare en del av Sovjetunionen.
Den 9 september 1991, efter långa perioder av massprotester mot den sovjetiska regeringen, förklarade Tadzjikistans parlament Tadzjikistan självständigt från Sovjetunionen och höll det första presidentvalet.
Rahmon Nabiev, som styrde landet under Sovjetunionen i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, blev landets president. Han lyckades inte genomföra några välbehövliga reformer i landet, vilket ledde till protester i huvudstaden Dusjanbe. Regeringen svarade med att anordna en regeringsvänlig demonstration, som huvudsakligen bestod av gamla kommunistpartimedlemmar och människor från landets sydöstra del som fördes till staden. Protesterna mot regeringen upphörde inte, så regeringen gav vapen till de regeringsvänliga demonstranterna. Därefter beväpnade oppositionen sig själva.
Efter detta utbröt ett blodigt inbördeskrig. I detta skapade alla nya demokratiska partier, politiska organisationer och rörelser tillsammans med de politiska islamiska rörelserna en allians som motsatte sig den gamla kommunistiska regeringen och sydstatarna.
Efter attackerna den 11 september 2001 kom många amerikanska och franska soldater till landet.
Politisk struktur
2010 beskrev en läckt kabel från den amerikanska ambassaden Tadzjikistan som
"... Det största hindret för att förbättra ekonomin är reformmotståndet. Från presidenten ner till polisen på gatan präglas regeringen av kumpaner och korruption. Emomali Rahmon och hans familj kontrollerar landets största företag, inklusive den största banken, och de spelar hårt för att skydda sina affärsintressen, oavsett vad det kostar för ekonomin i stort ... Regeringen har begränsat oppositionspartiernas verksamhet och avvisat reformer av vallagen inför parlamentsvalet den 28 februari 2010. Ambassaden förväntar sig inte att valet kommer att bli fritt och rättvist. De statliga medierna har nästan inte rapporterat om de politiska oppositionspartierna, och större delen av befolkningen är ovetande om syftet med valet...".
Provinser
Tadzjikistan är indelat i fyra provinser.
| Huvudgrupp | Kapital | Område (km²) | Pop (2008) | |
| Sughd | TJ-SU | Khujand | 25,400 | 2,132,100 |
| Region med republikansk underordning | TJ-RR | Dushanbe | 28,600 | 1,606,900 |
| Khatlon | TJ-KT | Qurghonteppa | 24,800 | 2,579,300 |
| Gorno-Badakhshan | TJ-BG | Khorugh | 64,200 | 218,000 |
Sök