Bajkalsjön i Sibirien – världens djupaste sjö och största sötvattenreservoar

Upptäck Bajkalsjön i Sibirien — världens djupaste sjö och största sötvattenreservoar, hem för unika arter och UNESCO‑världsarv nära Irkutsk. Fakta, bilder och reserekommendationer.

Bajkalsjön är en stor sjö i Sibirien, Ryssland. Den ligger nära Irkutsk och är känd för sin stora mängd sötvatten och unika naturvärden.

Storlek, djup och vattenvolym

Baikal är cirka 636 km lång och mellan 20–80 km bred. Sjöns yta är ungefär 31 500 km² och den innehåller omkring 23 600 km³ vatten, vilket gör den till världens största sötvattenreservoar efter volym. På sin djupaste punkt når den ungefär 1 642 meter, vilket gör den till den djupaste sjön på jorden. Sjön innehåller cirka 20 % av världens ofrusna sötvatten på ytan.

Geologi och ålder

Bajkalsjön är en så kallad riftsjö som bildats i en fördjupning i jordskorpan – Baikalryggan. Sjön är mycket gammal; den började formas för åtminstone 25–30 miljoner år sedan, vilket bidrar till dess speciella flora och fauna.

Biologisk mångfald

Sjön hyser ett mycket stort antal arter: mer än 1 700 växt- och djurarter finns i och omkring Bajkal. Ungefär två tredjedelar av dessa arter är endemiska, det vill säga de finns ingen annanstans i världen. Särskilt kända är:

• Baikalnerpa (sötvattensäl, Pusa sibirica) – en av få sälar som lever helt i sötvatten.
• Omul – en lokal rödingliknande fisk som är viktig för fisket och kosten i regionen.
• Golomyanka – en genomskinlig, fet fisk som lever i stora djup och är unik för Bajkal.

Klimat och isförhållanden

Om vintrarna fryser stora delar av sjön till is och isens klarhet är berömd — vattnet i Bajkal är mycket klart och syrerikt ända ner på stora djup, vilket gör att många arter kan leva där. Isläggningen varierar med år och klimatförhållanden, men omfattande isfall är vanliga under kalla vintrar.

Öar, tillflöden och samhällen

En av de största öarna är Olkhon (ofta skrivet Olchon), som är kulturellt viktig för lokala folkgrupper och populär bland besökare. Viktigaste tillflödet är Selenga-floden som bidrar med största delen av sjöns vatten. Längs stränderna finns städer och byar där lokalbefolkningens ekonomi till stor del bygger på fiske, turism och mindre jordbruk.

Skydd, världsarv och hot

Baikal är upptagen på Unescos lista över världsarv (som naturvärd). Skyddsinsatser bedrivs både nationellt och internationellt, men sjön står inför flera hot:

• Föroreningar från industri och avlopp, historiskt från pappers- och massaindustrier.
• Klimatförändringar som påverkar isläggning och ekosystem.
• Ökad turism och infrastruktur som kan skada känsliga områden.
• Invasiva arter och överfiske som hotar den inhemska faunan.

Flera forskningsprojekt och miljöorganisationer arbetar med övervakning, restaurering och hållbar förvaltning för att bevara sjöns unika värden för framtiden.

Besök och forskning

Bajkalsjön är en viktig plats för vetenskaplig forskning inom geologi, biologi och klimatforskning. Samtidigt är området populärt bland naturturister: vandring, isvandring och båtturer till öar som Olkhon är vanliga aktiviteter. Vid besök är det viktigt att följa lokala regler för att minimera påverkan på det sköra ekosystemet.

Sammanfattningsvis är Bajkalsjön inte bara världens djupaste sjö utan också ett av planetens mest värdefulla naturområden, både för sin enorma vattenreservoar och för sin höga grad av endemism.

Geologi

Bajkalsjön fyller en gammal sprickdal, precis som Tanganyikasjön i Östafrika. Vid Baikalsprickan drar sig jordskorpan isär.

Det är världens djupaste sjö med en höjd av 1 642 meter. Sjöns botten ligger 1 186,5 m under havsnivån, men under denna nivå finns cirka 7 km av sediment. Detta innebär att sprickbotten ligger 8-11 km under ytan: det är den djupaste kontinentala sprickan på jorden.

Geologiskt sett är sprickan ung och aktiv - den vidgas ungefär två centimeter per år. Förkastningszonen är också seismiskt aktiv; det finns varma källor i området och anmärkningsvärda jordbävningar med några års mellanrum.

Bajkals ålder är 25-30 miljoner år. Den är unik bland stora sjöar på höga breddgrader eftersom dess sediment inte har sköljts bort av de överliggande kontinentala isarna. Amerikanska och ryska studier av kärnsediment på 1990-talet gav en detaljerad redogörelse för klimatvariationer under de senaste 250 000 åren. Längre och djupare sedimentkärnor väntas snart. Bajkalsjön är den enda begränsade sötvattensjön där det finns bevis för gashydrater.

Sjön är helt omgiven av berg. Baikalbergen på norra stranden och taigan är skyddade som nationalpark. Sjön har 27 öar; den största, Olchon, är 72 km lång och den tredje största sjönära ön i världen. Sjön matas av så många som 330 tillrinnande floder. Den avvattnas genom ett enda utlopp, Angarafloden.

Trots det stora djupet är sjöns vatten väl blandat och väl syresatt i hela vattenpelaren, jämfört med den skiktning som förekommer i t.ex. Tanganyikasjön och Svarta havet.

 
Yenisei-flodens avrinningsområde, som omfattar Bajkalsjön.  

Vilda djur

Bajkalsjön har över 1000 växtarter och 1550 arter och sorter av djur. Över 60 % av djuren är endemiska, och av 52 fiskarter är 27 endemiska.

Omulfisken (Coregonus autumnalis migratorius) är lokal i Bajkalsjön. Den fiskas, röks och säljs på alla marknader runt sjön. För många resenärer på den transsibiriska järnvägen är köpet av rökt omul en av höjdpunkterna under den långa resan.

I Baikalhavet finns också en sälart, Baikalsäl eller nerpa. Björnar och hjortar kan ses och jagas vid Baikalkusten.

 
Omul Fish på Listyanka-marknaden  

Frågor och svar

Fråga: Var ligger Bajkalsjön?

F: Hur lång är Bajkalsjön?

F: Hur bred är sjön?

F: Vilket är sjöns djupaste punkt?

F: Är den ett av Unescos världsarv?

Sök med bokstav