Maurice Duruflé (född i Louviers 11 januari 1902, död i Louveciennes 16 juni 1986) var en fransk kompositör och organist. Han var mycket självkritisk och förstörde alla sina kompositioner som han inte tyckte var riktigt bra, vilket gör att hans kvarlåtenskap är ovanligt liten. Han skrev främst körmusik och musik för orgel. Hans mest kända verk är hans Requiem, som ofta framhålls som ett av 1900-talets mest lysande kyrkliga verk.

Biografi och karriär

Duruflé utbildade sig vid Conservatoire de Paris där han utmärkte sig som organist och kompositör. Efter utbildningen etablerade han sig i Paris och blev under många år en central gestalt i fransk kyrkomusik och orgeltradition. Han tjänstgjorde som organist i en större pariskyrka under flera decennier och var även verksam som konsertartist och lärare.

Han var känd för sin noggrannhet och sitt hantverksmässiga anspråk: han reviderade och förkastade ofta egna arbeten om han inte ansåg dem tillräckligt bra. Duruflé samarbetade ofta med sin fru, som också var musiker, och gjorde flera inspelningar som hjälpte till att sprida hans musik internationellt.

Musikstil och betydelse

Duruflés musik karakteriseras av en kombination av respekt för den gregorianska traditionen och en modern tonal sensibilitet. Han använde ofta gregorianska melodier som grundmaterial och omskapade dem med rik harmonik och finstämd textur. Resultatet är musik som både känns tidlös och djupt liturgisk, men samtidigt har en tydlig 1900-talspatos i harmonier och klangfärg.

Trots det begränsade antalet verk har Duruflé haft stort inflytande, särskilt inom kör- och orgelrepertoaren. Hans kompositioner används ofta i gudstjänster och konserter och uppskattas för sin ekonomiska form, melodiska klarhet och klangliga finess.

Viktiga verk

  • Requiem – Duruflés mest berömda verk, byggt på gregorianska teman och skrivet för kör och orgel eller orkester. Verket framhävs ofta för sin skönhet, innerlighet och mästerliga användning av chant-material.
  • Körverk – flera motetter och liturgiska stycken, ofta baserade på gregoriansk melodik, som används flitigt i kyrkligt sammanhang.
  • Orgelsvit och fristående orgelstycken – ett urval av verk för orgel som blivit standardrepertoar för många organister världen över.

Arv

Maurice Duruflé lämnar efter sig en koncentrerad men betydande produktion. Hans sätt att förena gammal kyrklig tradition med modern tonspråk har gjort honom särskilt uppskattad inom körvärlden och bland organister. Trots att han förstörde många av sina verk finns de som bevarats kvar som höjdpunkter i 1900-talets musikliteratur.