Francis Poulenc – fransk kompositör, medlem av Les Six (1899–1963)
Francis Poulenc — fransk kompositör och medlem av Les Six (1899–1963), känd för melodiska, lättillgängliga verk inom sång (mélodie), opera, kammarmusik och orkestermusik.
Francis Poulenc (7 januari 1899 i Paris – 30 januari 1963 i Paris) var en fransk kompositör och en av de mest inflytelserika franska tonsättarna under 1900-talet. Han tillhörde gruppen av sex unga kompositörer som blev kända som Les Six. Poulencs produktion täcker många genrer: sång, kammarmusik, oratorium, opera, balettmusik och orkestermusik. Hans musik kombinerar ofta enkel, naturlig melodi med plötsliga känslomässiga djup, och den är vanligtvis lättillgänglig även vid första lyssningen.
Biografi i korthet
Poulenc föddes i en välbärgad familj i Paris och visade tidigt musikaliska talanger. Han verkade huvudsakligen i Frankrike, reste visserligen en del men behöll ett starkt franskt konstnärligt uttryck. Under sin karriär samarbetade han med poeter, librettister och konstnärer ur Paris avantgardemiljö — bland andra Jean Cocteau — och tog del i den atmosfär som formade Les Six. Initialt föreföll hans musik för lätt för vissa musikkritikerna, men med tiden kom hans betydelse att erkännas bredare.
Musikstil och teman
Stil: Poulencs idiom är känt för sin klara och sångbara linje, ofta med enkla ackordföljder, rytmisk drivkraft och en direkt uttrycksfullhet. Han kunde skriva både lättsamma, skämtsamma partier och djupa, religiösa eller tragiska scener med samma kompositörshandlag. Den paradoxen — lekfullhet sida vid sida med allvarlig andakt — är ett av hans kännetecken.
Påverkan: Han påverkades av sina samtida, av traditionell fransk mélodie och av konstnärer i sin krets, men utvecklade en personlig röst. Poulenc ses i Sverige och internationellt som den störste författaren av fransk sång (mélodie) sedan Fauré.
Verk och genrer
Poulenc skrev ett mycket stort antal sånger för röst och piano, som ofta sjungs än idag. Han var också verksam inom scenen och kyrkomusiken och skapade flera verk som blivit kanoniska i 1900-talets franska repertoar. Han var dessutom själv en skicklig pianist och framförde ofta sina egna pianoverk.
- Ballett: Les Biches (ett av hans tidiga succéverk)
- Operor: La voix humaine (en envigsscen, monodrama) och Dialogues des Carmélites (en av hans mest kända sena operor)
- Religiösa verk: Stabat Mater, Gloria — uttrycksfulla, ofta nära hans personliga tro
- Orkester och konsertverk: bland annat mindre orkesterverk och konsertliknande stycken samt en sinfonietta
- Kammarmusik: sonater och mindre ensembler för olika instrumentkombinationer
- Sånger (mélodies): ett stort antal cykler och individuella melodier för röst och piano som fortfarande är centrala i repertoaren
Mottagande och arv
Till en början var bedömningarna delade: vissa kritiker fann hans musik alltför lättsam för den seriösa modernismen, men allt eftersom tiden gick uppskattade man hans förmåga att förena melodisk enkelhet med konstnärlig precision. Idag betraktas Poulenc som en huvudfigur i fransk musik under 1900-talet — särskilt för sina sånger och sina scenvärkar — och hans verk spelas regelbundet på konserter och i inspelningar världen över.
Eftermäle: Poulencs blandning av humor och religiöst allvar, hans gåva för vackra melodier och hans förmåga att uttrycka djupa känslor i relativt korta former gör honom fortsatt efterfrågad bland sångare, orkestrar och pianister. Han har återupprättats i historieskrivningen som en kompositör med både bredd och djup, och hans plats som en av de viktigaste efterträdarna till Fauré i mélodi-genren framhålls ofta.
Francis Poulenc
Tidigt liv
Poulenc kom från en rik familj. Hans far hade ett stort läkemedelsföretag. Hans mor, som var amatörpianist, lärde honom att spela piano. Den katolska tron var viktig för honom, liksom det konstnärliga livet. Dessa två influenser formade hans personlighet. Musikkritikern Claude Rostand sade att Poulenc var "halvt munk och halvt stygg pojke".
Poulenc ville studera musik vid konservatoriet i Paris efter sin skoltid, men båda hans föräldrars död ändrade hans planer. Han fick lektioner av Ricardo Viñes som var en stor lärare för honom och som hjälpte honom att utvecklas som person. Poulenc skrev sina första kompositioner för sin lärare. Han träffade många kända personer, bland annat kompositörerna Satie, Auric och Falla och författare som Apollinaire. Han började få sina verk framförda och Stravinsky hjälpte honom att få dem publicerade i London. Han fortsatte att komponera medan han gjorde sin militärtjänst och blev medlem i Les Six. Dessa sex kompositörer komponerade inte alla på samma sätt, men de var goda vänner.
Poulenc kände att han behövde mer undervisning och studerade för Charles Koechlin. Diaghilev bad honom skriva balettmusik till Les Biches. Han komponerade sin konsert för två pianon och orgelkonserten. Han var mycket upprörd över Raymonde Linossiers död som var den enda kvinna han någonsin ville gifta sig med. Poulenc började bli medveten om att han var homosexuell. Han hade många känslomässiga problem med stora humörsvängningar.
Hans vänskap med sångaren Pierre Barnac var till stor hjälp för honom yrkesmässigt. Barnac var en baryton. Poulenc komponerade cirka 90 sånger för honom. De gav många konserter tillsammans.
Poulenc tillbringade vissa perioder av sitt liv med att komponera och andra perioder med att uppträda. Han gjorde en rad sändningar i fransk radio. Han komponerade mycket musik under 1950-talet. Han dog plötsligt av en hjärtattack 1963.
Hans musik
Poulenc var en utmärkt pianist och han skrev mycket musik för piano, särskilt under 1930-talet. Han gillade att skapa suddiga effekter genom att använda sustainpedalen mycket. Några av hans bästa pianoskrifter finns i ackompanjemanget till hans sånger.
I Poulencs tidiga kammarmusik används ofta jazzidéer. Han skrev flera sonater för olika instrument. Han gillade att skriva för blåsinstrument. Hans pianosextett är för piano och fem blåsinstrument.
Han skrev flera verk för orkester, scenmusik och körmusik. Hans Gloria framförs ofta av körer. Barn gillar hans berättelse om elefanten Babar. Den är för en berättare och piano. Jean Françaix gjorde ett arrangemang för orkester.
Frågor och svar
F: Vem var Francis Poulenc?
S: Francis Poulenc var en fransk kompositör som ingick i den grupp av sex kompositörer som kallas Les Six.
F: Vilka former av musik komponerade han?
S: Han komponerade sång, kammarmusik, oratorium, opera, balettmusik och orkestermusik.
F: Hur beskrivs hans musik?
S: Hans musik är lätt att njuta av vid första lyssnandet och enklare än den moderna musik som skrevs av andra kompositörer vid den tiden.
F: Vad tyckte kritikerna till en början om hans kompositioner?
S: Till en början tyckte kritikerna inte att han var en seriös kompositör.
F: Hur har man sett på hans verk i efterhand?
S: I efterhand har folk insett betydelsen av hans kompositioner och han anses nu vara den störste författaren av fransk sång sedan Faurי.
F: När och var föddes Francis Poulenc?
S: Francis Poulenc föddes den 7 januari 1899 i Paris.
Fråga: När och var dog han?
Svar: Han dog den 30 januari 1963 i Paris.
Sök