Michael Praetorius: Tysk kompositör, organist och musikteoretiker (1571–1621)
Michael Praetorius — tysk kompositör, organist och musikteoretiker (1571–1621). Läs om hans psalmbaserade verk, inflytande på kyrkomusik och liv i Wolfenbüttel.
Michael Praetorius (född Creuzburg an der Werra, nära Eisenach 15 februari 1571?; död Wolfenbüttel 15 februari 1621) var en tysk kompositör, organist och musikteoretiker. Han räknas som en av sin tids mest betydande kompositörer inom protestantisk kyrkomusik och skrev musik i många olika genrer — från enkla psalminstudier till större vokala och instrumentala samlingar. Praetorius kombinerade äldre polyfon tradition med nya idéer som bidrog till övergången mellan renässansens stil och tidig barock.
Utbildning och tidigt liv
Det råder viss osäkerhet kring vissa detaljer om hans tidiga liv, men han föddes i en tid då diskussioner om religion var starka i Tyskland. Hans far var en sträng lutheran och förlorade sitt arbete mer än en gång på grund av sin tro. Praetorius synes ha gått i Lateinschule ("latinskola") i Torgau, där han fick musiklektioner av Michael Voigt. Därefter studerade han vid universitetet i Frankfurt an der Oder och tog examen i gudomlighet, vilket var vanligt för många kyrkomusiker vid den tiden.
Karriär och familj
Efter studierna fick Praetorius anställning vid hovet i Brunswick-Wolfenbüttel, där han tjänstgjorde som organist och hovkompositör åt hertigen. Han hade snart en god inkomst och etablerade sig som en välrenommerad musiker. Han gifte sig 1603 och fick två söner. Trots fasta anställningar arbetade han också periodvis i andra tyska musikhubbar — bland annat i Dresden och Magdeburg — där han träffade och utbytte idéer med kollegor som Heinrich Schütz och Samuel Scheidt.
Verk, stil och teorier
Praetorius skrev ett stort och mångsidigt produktion: mässor, motetter, psalmbearbetningar, madrigaler, samt instrumentala stycken. Många av hans vokala verk bygger på psalmer och annan protestantisk kyrkomusik, vilket gjorde dem särskilt användbara i den lutherska gudstjänsten. Bland hans viktigaste publikationer finns större samlingar och teoretiska verk som har haft långvarig betydelse för musikhistoriker och utövare.
- Musae Sioniae — en omfattande serie samlingar med psalmer och kyrkomusik för bruk i den protestantiska liturgin.
- Terpsichore — en stor samling instrumentala danser (över 300 nummer) som visar hans intresse för instrumentalt framförande och dansmusik.
- Syntagma Musicum — ett viktigt teoretiskt verk i flera delar som beskriver samtida musikteori, notationspraxis och framför allt instrumentlära. Syntagma Musicum innehåller detaljerade beskrivningar och illustrationer av tidsenliga instrument och är en ovärderlig källa för forskare och tidigmusik-utövare.
Som musiker förstod Praetorius att kombinera röstlig polyfoni med instrumentalt ackompanjemang och ibland polykorala arrangemang. Hans arbeten visar både en fast förankring i den lutherska psalmtraditionen och en nyfikenhet inför samtidens instrumentala möjligheter. Som musikteoretiker dokumenterade han praxis rörande tempo, besiffrning, klangfärg och vilka instrument som lämpade sig för olika typer av musik.
Betydelse och eftermäle
Praetorius har sedan 1900-talets tidiga musikforskning och tidigmusiksrenaissance blivit särskilt uppskattad för sin dokumentation av instrumentläge och framförandepraxis. Hans verk används fortfarande av körer och tidigmusikensembler och han ses som en central gestalt i utvecklingen av tysk protestantisk kyrkomusik och i övergången mellan renässans och barock.
Hans hälsa var inte god mot slutet av livet, möjligen på grund av hårt arbetstempo och många åtaganden. När han dog lämnade han efter sig mycket pengar till de fattiga.
Michael Praetorius.
Hans musik
Praetorius skrev en mycket stor mängd musik. Mycket av den har gått förlorat. Han skrev en samling franska danser som kallas Terpsichore för en liten grupp instrument. Dessa är mycket glada stycken och är mycket populära idag. Mycket av hans musik är baserad på protestantiska psalmer, skrivna för gudstjänsterna i den lutherska kyrkan. Han gillade att skriva musik där två grupper av sångare eller instrumentalister alternerar (turas om att sjunga/spela). Hans musik för kör, som omfattar många motetter, visar att han är en av sin tids bästa kompositörer. Han gillade att skriva musik för två, tre eller fyra körer (som alla sjunger olika partier). Melodin stod i den översta delen så att församlingen kunde sjunga med.
Hans teori fungerar
Praetorius skrev en bok om musikteori som heter Syntagma Musicum. Första delen handlar om religiös musik. Den är mycket intressant för oss i dag eftersom den berättar mycket om hur Martin Luther ville förändra musiken i gudstjänsterna. I del två beskrev han sin tids musikinstrument. Tredje delen talar om musikaliska former: Här diskuterades bland annat saker som notskrift (hur musik skrevs), transposition (musik), solmisering och hur man skriver för stora körer. Han skulle skriva en fjärde del där han ville diskutera tekniken för musikalisk komposition, men han dog innan han hann skriva den.
Frågor och svar
F: Vem var Michael Praetorius?
S: Michael Praetorius var en tysk kompositör, organist och musikteoretiker. Han var en av de viktigaste kompositörerna på sin tid och han skrev många olika sorters musik. Mycket av hans musik är baserad på psalmer från den protestantiska kyrkan.
F: Vad vet man om hans födelsedatum?
S: Vi är inte helt säkra på hans födelsedatum, men man tror att det var den 15 februari 1571.
F: Vilken typ av utbildning fick Praetorius?
S: Praetorius gick i Lateinschule ("latinskola") i Torgau där han fick musikundervisning av Michael Voigt. Därefter gick han på universitetet i Frankfurt an der Oder och tog examen i gudomlighet.
Fråga: Vilket arbete tog han efter universitetet?
S: Efter universitetet fick Praetorius arbete som organist hos hertigen av Brunswick-Wolfenbüttel och tjänade snart en bra lön.
F: Gifte han sig och fick han barn?
Svar: Ja, Praetorius gifte sig 1603 och fick två söner.
F: Var arbetade han förutom i Wolfenbüttel?
S: Förutom i Wolfenbüttel arbetade Praetorius också mycket i Dresden där han träffade Heinrich Schütz och i Magdeburg där han träffade Samuel Scheidt.
F: Varför kan hans hälsa ha varit dålig under denna tidsperiod?
S: Hans hälsa kan ha varit dålig på grund av att han arbetade så hårt under många år utan att ta pauser eller semester för vila eller avkoppling.
Sök