Plasmodium är ett stort släkte av encelliga parasiter som orsakar sjukdomen malaria hos människor och många andra ryggradsdjur. Släktet ingår i fylumet Apicomplexa och består av omkring 200 beskrivna arter som har komplexa livscykler med två värdar: en blodbärande mygga som vektor och ett ryggradsdjur som slutvärd. Mer information om grundläggande taxonomi och översikt finns via taxonomisk översikt.
Karaktäristika och struktur
Plasmodium-arter är encelliga protozoer med specialiserade organeller anpassade för parasitism. De kännetecknas av en apikal komplex struktur som underlättar inträde i värdceller. Klassificering och fysiologiska egenskaper diskuteras i vetenskaplig litteratur och databaser, se mikrobiologiska källor och artbeskrivningar. Släktets mångfald och ekologiska nischer täcks i översikter på artsammanställningar.
Livscykel och stadier
Livscykeln växlar mellan mygga och ryggradsdjur och inkluderar flera väldefinierade stadier. Efter myggbett sprutas sporozoiter in i blodet och når levern där de kan utvecklas vidare; vissa arter kan bilda vilande leverstadier, hypnozoiter, som kan ligga vilande under lång tid. Från levern frigörs merozoiter som invaderar röda blodkroppar och genomgår asexuell förökning via trophozoiter och schizonter. I blodet utvecklas också könsceller, gametocyter, som tas upp av nya myggor och genomgår sexuell reproduktion i myggans tarm, vilket leder till zygoter och nya sporozoiter i spottkörtlarna. En kortfattad genomgång av dessa steg finns på livscykelbeskrivning, stadiestudier och vektorinteraktion.
- Sporozoit: infekterar levern (sporozoit-info).
- Hypnozoit: latent leverstadium hos vissa arter (hypnozoit-källor).
- Merozoit / meroomer: invaderar erytrocyter (merozoitforskning).
- Trophozoit och schizont: asexuella utvecklingsformer (intraerytrocytiska stadier).
- Gametocyt och gamet: sexuella stadier i myggan (gametocyter, gametbildning).
Den kompletta cykeln, från sporozoit i spottkörtlarna till ny sporozoit, är central för förståelsen av smittspridning och kontrollåtgärder; se även vektorbiologi och transmissionsdynamik.
Arter som infekterar människor och andra djur
Minst tio Plasmodium-arter kan infektera människor, där de vanligaste är P. falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae. P. falciparum är särskilt allvarlig och är den vanligaste orsaken till dödlig malaria i Afrika söder om Sahara. Andra arter angriper fåglar, reptiler, gnagare och icke-mänskliga primater; en sammanställning av värdgrupper finns på värd- och artsammanhang och värdspecifika arter. Totalt har forskare beskrivit arter som infekterar olika ryggradsdjur, se artförteckning och primatparasiter.
Apicomplexa-fylumets evolutionära ursprung och relation till andra protister diskuteras i fylogenetiska studier, inklusive hypoteser om släktskap med fotosyntetiska grupper; läs mer på Apicomplexa-översikt, fylumdata och evolutionsteori. Modern forskning använder molekylärbiologi och genomik för att förstå parasitens anpassningar (genomstudier).
Historia, betydelse och kontroll
Släktet Plasmodium beskrevs vetenskapligt på 1800-talet och upptäckterna sedan dess har påverkat medicin, folkhälsa och tropikmedicin. Malaria är fortfarande en viktig folkhälsoproblem i många tropiska områden och bekämpas med läkemedel, myggnät, vektorbekämpning och vaccinforskning. Sammanfattningar av historik och kontrollinsatser finns hos historiska källor och folkhälsodata. Fördjupning och aktuell information rekommenderas från auktoritativa källor och vetenskapliga översikter.