Thales av Milet, ca 624 f.Kr. - 546 f.Kr., var en grekisk filosof från tiden före Sokrates. Han var från Milet i Mindre Asien. Många, särskilt Aristoteles, betraktar honom som den första filosofen i den grekiska traditionen.
Enligt Bertrand Russell börjar den västerländska filosofin med Thales. Thales försökte förklara naturfenomenen utan hänvisning till mytologin och hade ett enormt inflytande i detta avseende. Nästan alla andra för-sokratiska filosofer följde honom när de försökte ge en förklaring till den yttersta substansen, förändring och världens existens - utan hänvisning till mytologin. Dessa filosofer var också inflytelserika, och så småningom blev Thales förkastande av mytologiska förklaringar en viktig idé för vetenskapen. Han var också den förste som definierade allmänna principer och ställde upp hypoteser. Därför har han kallats "vetenskapens fader", även om Demokrit kanske förtjänar den titeln bättre.
Inom matematiken använde Thales geometri för att lösa problem som att beräkna pyramidernas höjd och fartygens avstånd från kusten. Han är den första kända person som har fått en matematisk upptäckt tillskriven. Thales var också den första kända personen som studerade elektricitet.
Filosofi och metod
Thales brukar framställas som en av de första tänkarna som sökte naturliga, rationella förklaringar till jordens och världens tillstånd. Enligt äldre källor ansåg han att vatten var den grundläggande principen eller ursubstansen (arkhé) i naturen — allt annat härstammar enligt denna tanke från vatten i någon form. Mer betydelsefullt än själva svaret var hans metod: att försöka förklara världen genom observation, förnuft och allmänna principer istället för genom myter.
Matematik, geometri och astronomi
Thales tillskrivs flera praktiska och teoretiska bidrag:
- Geometriska tillämpningar: Enligt traditionen mätte han pyramidernas höjd genom att jämföra deras skuggor med skuggan av en stående käpp — en tidig användning av likformiga trianglar. På liknande sätt uppskattade han avståndet till fartyg ute på havet med geometriska metoder.
- Thales' sats: Den geometriska sats som brukar kallas Thales' sats — att en vinkel som subtenderas av en diameter i en cirkel är en rät vinkel — tillskrivs honom i senare källor. Modern historisk forskning är försiktig med exakta tillskrivningar, men satsen visar den typ av geometriska insikter som tillskrivs honom.
- Astronomi: Källor som Herodotos hävdar att Thales förutspådde en solförmörkelse (ofta daterad till 585 f.Kr.), vilken ledde till att strider mellan länder upphörde. Värdet av denna berättelse är omdiskuterat, men den pekar på hans roll som tidig observatör av himlafenomen.
- Elektricitet och naturfilosofi: Han observerade att gnuggad bärnsten (grekiska elektron) drog till sig lätta föremål — en av de tidigaste noteringarna om statisk elektricitet.
Praktiska och politiska insatser, anekdoter
Bland de många berättelserna om Thales finns flera som visar på hans praktiska skicklighet och sociala inflytande. En välkänd anekdot berättas av Aristoteles: genom att förutsäga en bra olivskörd kunde Thales hyra alla olivpressar i Milet och därigenom göra vinst när skörden kom — en historia som illustrerar både tillämpad förutsägelseförmåga och klokt affärsmannaskap. Andra berättelser beskriver honom som rådgivare vid politiska frågor och som kännare av tekniska lösningar (t.ex. att leda projekt för dränering eller byggnadsarbeten), men många detaljer är osäkra och blandas med legend.
Arv och betydelse
Thales' stora betydelse ligger mindre i någon enskild «upptäckt» än i att han representerar ett tidigt skifte från mytologiska till rationella förklaringar. Han inspirerade en hel generation av för-sokratiska tänkare att söka efter grundläggande principer i naturen och att använda observation och logik. Därigenom blev han en föregångare både för filosofi, matematik och tidig naturvetenskap. Exakt hur mycket av det som senare tillskrivits honom han faktiskt upptäckte själv är svårt att avgöra på grund av bristen på samtidiga skrifter — mycket kommer från senare biografer och kommentatorer — men hans namn lever kvar som en symbol för övergången till ett mer vetenskapligt sätt att tänka.